The role of religion, of religious individuals and organizations, is currently discussed within both a private and public sector of development. I have viewed documents from the World Bank and DFID where the religious presence is a growing fact and previous theories that religion would disappear with economic development have been abandoned. As a result DFID conducted a large study on the importance of religion for development work, RaD 2005-2011, under the directions of Professor Carole Rakodi. Rakodi (2011) concluded that religion was highly related to the success or failure of developmental projects, and to understand the values people had religion needed to be understood within its specific cultural context. She developed an analysis model to conduct this work. I studied this model and decided to view her analyzing method from a different perspective, from the theory of construct of meaning and the role of religion within worldviews by Joseph Silberman (2005) and Chrystal Park (2005). I was curious to see if theory within psychology of religion could bring further understanding of religion and religious actors to the discussion within development, and if analyzing religion from this perspective could better reach the needs described as necessary to conduct productive work. From studies of the public health in Scandinavia DeMarinis (2011) expresses how religious faith has been affected by privatization and secularism. By researching public health she has seen that within society a number of expressions and ways to relate to the sacred have emerged, and she calls for other methods of analyzing religion. A concept of existential meaning-making was constructed and is now being used in research for understanding the function of religion within meaning structures for the well-being of man. The end result of my research became this thesis whereby I am comparing the two methods of analyzing religion and existential meaning by using a hermeneutic method. I have compared their structures to see which dimension they reach, their historical backgrounds and interpretation of concepts like religion, culture, value, well-being and development. The results have been interpreted with the theory by Silberman and Park. Among my conclusions is that the way we view religion has a huge impact for analysis. It affects how projects and policies are constructed and how we meet and relate to people from other cultures. The two methods note similar aspects but the use of the concept of existential meaning-making is able to reach further and provides an answer to challenges seen within development on how to view religion. By using a concept of existential meaning it allows for a broader perspective and inclusion of all relation to the sacred as well as a self-reflective position to our own understanding of important concepts that directly or indirectly affect work with development in the ways of structuring goals, policy and projects.

I studien undersöks två förskolor utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv. Studien syftar till att beskriva två läskulturer där flickors och pojkars möjligheter i relation till den rådande läskulturen tas i beaktande. Studiens empiriska material insamlades utifrån ett etnografiskt arbetssätt genom observationer av bilderboksläsning i två förskolor. Ytterligare empiri insamlades när en förskollärare från varje förskola intervjuades om läsning och deras intention med bilderboksläsning. Resultatet visar att läskulturerna som undersöktes hade likheter men att det syntes skillnader i hur likheterna kom till uttryck. Det finns ett samband mellan förskollärarnas intention med läsning och hur miljön utformas samt hur läsningen sker. Vidare visar studien att barnens läsintresse inte var könsbundet dock gjorde förskollärarna omedvetna skillnader kring de förväntningar som ställdes på pojkar och flickor. Slutsatsen av studien är att bilderboksläsning präglas av kulturella normer och den miljö den sker i. Läskulturen präglas och utmanas av deltagarna och det är kulturen på förskolan som definierar barnens positionering i bilderboksläsningsaktiviteter.

En orsak till att skolors arbetsorganisationer byggs upp av grupper, ofta i form av arbetslag, kan vara att det finns en förväntan att detta skall leda till skolutveckling. Med detta som grund har arbetet i sin första del strävat efter att utveckla ett analysinstrument i form av en metod för att tränga in i den övergripande frågeställningen om arbetsgruppers arbete i skolor kan sägas leda till skolutveckling. Arbetet att utveckla ett analysinstrument har gjorts utifrån ett organisations- och institutionsperspektiv på skolan. I arbetets andra del ges exempel på hur det utvecklade analysinstrumentet tillämpats. Denna tillämpning, dvs. en aktionsanalys, har gjorts på två arbetslag på en och samma skola där också två kulturanalyser genomförts vid två skilda tillfällen, i enlighet med samma perspektiv på skolan och dess utveckling. Den metodtriangulering som utmärker denna del av arbetet syftar till att skapa förutsättningar för värdering av det framtagna analysinstrumentet.I arbetet dras slutsatsen att det framtagna analysinstrumentet förmår att svara på vad som innehållsligt karaktäriserar arbetet i arbetsgrupper där skolutveckling sker. En aktionsanalys kan ses som en kompletterande metod att synliggöra en skolas kultur framförallt med avsikt på den process som pågår i arbetsgrupper. Vidare ses mjöligheter att aktionsanalysen skall kunna vara en metod för skolutveckling i och med att tillämpningen av analysinstrumentet i sig bär på en potential till reflektion över det egna vardagsarbetet.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur personer på olika positioner och avdelningar responderar inför en organisationsförändring i Örnsköldsviks kommun 2022. Med ett kulturanalytiskt perspektiv på organisationsförändring granskas material från intervjuer och observationer. Studien visar hur organisationsförändringen som ska företas av tjänstemän leder till engagemang, ambivalens och motstånd. Resultatet visar dessutom på skillnader i synen på verkligheten och ledarnormativitet, samt hur byråkratiska ordningar och identiteter färgar organisationsförändringens processer när skillnader och indelningar mellan positioner (re)produceras och befästs.

I denna studie problematiseras lönearbete som något självklart och för givet taget. Det uppmärksammas och problematiseras relationen mellan arbete och skapande av samhället som i dagsläget kräver att människor arbetar. Materialet består av 28 partiers politiska program och analyseras bland annat med hjälp av diskursanalys. Analysen visar att det bland många partier existerar en slags mall kring hur samhället ska fungera. Arbetet ska till exempel utöver individens försörjning också bidra till skatteintäkter. Dessa kan i sin tur hjälpa arbetslösa tillbaka till ett arbete. På något vis kommer det bland många partier fram ett synsätt där man menar att staten eller samhället måste överleva och där arbete ges en viktig roll. När det gäller synen på människan menar många partier att människor har en skyldighet att jobba för sin försörjning. Det framkommer också synsättet att arbete utgör en källa till friheten för individen. Några partier i undersökningen tar också upp delvis andra idéer när det gäller försörjningen vilket visar att det kan finnas möjligheter att ladda begreppet arbete med andra värderingar.

Den här uppsatsen utforskar teman relaterade till lathet, arbete och organisationer genom att genomföra intervjuer med olika individer. Materialet som samlats in genom dessa intervjuer ger insikt i de möjliga konsekvenserna av lathet inom organisationsstrukturer. Studien belyser vikten av att kontextualisera lathet i förhållande till både arbetskultur och organisationsstruktur. Resultaten av intervjuerna tyder på att uppfattningen om lathet varierar beroende på individens position, erfarenheter och bakgrund. Uppsatsen belyser lathetens roll och inverkan, särskilt hur den kan påverka arbetsmoral, effektivitet och teamdynamik inom organisatoriska sammanhang.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka subjektspositioner som kommer till uttryck i Betänkande av Kulturutredningen (SOU 2009:16). Undersökningens ämnade att besvara frågeställningarna: Hur konstrueras subjekt i texten? Vilka begränsningar och möjligheter tillskrivs de olika subjektspositionerna? Denna studie är en foucauldianskinspirerad diskursanalys av Betänkande av Kulturutredningen (SOU 2009:16). De teoretiska utgångspunkterna för analysen har varit diskursteori, subjektivitet, intersektionalitet och representation. Resultatet visar att subjekt i olika positioner konstrueras i relation till såväl en målsättning om kulturell mångfald som till en konstruktion av ett normativt subjekt som maskulint, sekulariserat, medelålders, fött i Sverige och högutbildat. Vidare pekar studiens resultat på att individer som tillhör en överrepresentation ges större handlingsutrymme än de individer som befinner sig i underrepresenterade subjektspositioner. Resultatet visar en inbyggd subjektsbegränsning i inkluderingsprojektet, där underrepresentation leder till ett förminskat handlingsutrymme för det icke-normativa subjektet. Avslutningsvis visar studien en föreställning om att underrepresenterade identiteter ska integreras i kulturpolitiken på villkor som definieras av de subjekt som redan är inkluderade i kulturlivet.

Studiens syfte är att ta reda på hur och varför människors förhållningssätt till musik kan förändras vid det jag valt att kalla ”kontextbyten”. Kontextbyte avser när en person flyttar från den kulturella och sociala plats personen är uppvuxen på till Sverige. Empirin bygger på fyra kvalitativa intervjuer med personer som är uppväxta i Sovjetunionen/Ukraina, Mandinka/Senegal, Japan och Jamaica och nu bosatta i Sverige. De är alla på något sätt musicerande. För att uppfylla syftet undersöks informanternas förhållningssätt till musik i deras respektive hemland och Sverige. Dessa jämförs med varandra och utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv, för att upptäcka eventuella förändringar sedan de anlänt till Sverige. Metoden för insamlandet av empirin är kvalitativ intervju. De teoretiska perspektiven är kulturanalys och delar av Pierre Bourdieus begreppsapparat. Resultatet visar inledningsvis att informanterna har relativt liknande bakgrunder. Några teman som framkommer är t.ex. att föräldrar varit inblandade i musikintresset, disciplin kring musiken, musikgenrer används som distinktion och att musik kan utövas seriöst eller oseriöst. I Sverige synliggörs både individuella och gemensamma förändringar. Två huvudteman uppstår där de två männen är negativa och de två kvinnorna är positiva till upplevelsen av den svenska musikkulturen. Detta visar förändrade förhållningssätt. Bourdieus begrepp appliceras sedan på resultatet för att förklara de förändrade förhållningssätten till musik.

No description available.