Uppsatsens syfte är att, med hjälp av teorier om symboliskt kapital och om identitet, finna svaret på hur, och om, husmanskosten och begreppet husmanskost förändrats med tiden och hur det konstrueras en kvalitetsstämpel i begreppet utifrån idéer om det ”svenska” och det ”genuina”. Den har även som syfte att diskutera matens betydelse för kulturarv, identitetstillhörighet och svenskhet. Genom att leta efter förändringsprocesser och attityder i kokböcker kommer jag visa på förändringar i begreppet husmanskost och hur begreppet får en förändrad användning. Vår kokbok säger sig spegla samhället genom att vara ”i sin samtid” och därmed blir min undersökning intressant då man med det synsättet kan dra slutsatser om samhället, etnicitet och konstruerandet av vad svenskhet är. Jag kommer visa hur begreppet husmanskost går från att vara en benämning på enkel vardagsmat till att bli en kvalitetstämpel och per automatik något som ska vara svenskt. Nyckelord: Matkultur, husmanskost, identitet, kokbok, svenskhet

Sammanfattning:Föreliggande studie fördjupar sig i hur identiteten förändras i och med emigrationen till Sverige. Genom fyra bosniers subjektiva upplevelser av att fly ett krigsdrabbat land, komma som flyktingar till Sverige och sedan bo kvar här som invandrare, är avsikten få en större förståelse vad denna förändring har inneburit för dessa individer. Det har inte varit min ambition att skildra den stora berättelsen eller strukturen utan avsikten har varit att lyfta fram individen i det större sammanhanget. Genom att arbeta med muntlig historia och kulturanalys synliggörs hur fyra bosnier upplever sin identitet när dem började leva ett normalt liv i exil. Tyngdpunkten har lagts på de sociala samt kulturella förändringsprocesserna de genomgick samt hur dessa påverkat deras identitetskonstruktion. Respektive individer i studien kom alla till Sverige när de var tonåringar och berättar alla om hur livet i Sverige påverkat de som individer och vem dem är.

Människors världsuppfattning formas bland annat av grundskolans läroböcker. Många gånger är beskrivningarna av länder och kulturer schablonmässiga. Syftet med denna studie är att analysera hur geografiska läroböcker riktade till år 4-6, framställer USA respektive Afrika. Vilka aspekter lyfts fram när det handlar om befolkning, bebyggelse och ekonomi? Vilka skillnader syns i språk och ordval samt vilka kulturella normer och värderingar speglas i framställningarna av USA och Afrika. Jag har analyserat tre geografiska läroböcker med utgångspunkt i diskurs- och kulturanalys. Tidigare forskning visar att bilden av Afrika och västvärlden bygger på kolonialismens ideologi. Denna analys påvisar att diskurserna Afrika och USA lever kvar. USA skildras utifrån ett storstadsperspektiv där effektiviteten är stor. Afrika skildras utifrån dess motsats, landsbygden, där människorna lever ett primitivt liv med många svårigheter som fattigdom och svält. Risken finns att främlingsfientlighet och fördomsfulla schablonbilder formas när barn i skolan läser om världens länder.

Denna studie handlar om hur fyra lärares socialisationsprocesser och bakgrunder på olika vis hänger samman med deras didaktiska ställningstaganden i ett genus- och jämställdhetsperspektiv. För att uppnå syftet har jag valt att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning med en abduktiv förklaringsansats. Min kulturanalytiska tolkning är gjord utifrån en modell i tre steg som jag hämtat från Kvale (1997). I min tolkningsmetod har också Ehn & Löfgren (2001) varit betydelsefulla för min förståelse av kulturanalysen som metod. Resultatet av min undersökning visar på en del av de svårigheter som ett genus-och jämställdhetsperspektiv i grundskolans år 1-6 kan innebära. Tänkbara förklaringar till dessa svårigheter kan vara de kulturellt laddade normer och värderingar som finns i den kontext som omger skolorna. Trots att lärarnas ambition är att undervisa utifrån gällande skollag och läroplan, kan det finnas diskurser i samhället som direkt strider mot riktlinjer, att jämföra med exempelvis Broadys (1981) Den dolda läroplanen. Ett annat hinder kan vara det kulturella kapital och den praktiska teori, som lärarna själva bär med sig i skenet av Bourdieus teorier, vilka jag hämtat ur ett kapitel i en antologi om Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv, av Gytz Olesen (2004). Avslutningsvis har Hirdmans (1988) teorier och begrepp som handlar om genussystemets hierarkiserande effekter bildat bas i många av mina resonemang kring socialisation, genus och jämställdhet i ett skolperspektiv.

Syfte med det här examensarbetet har varit att titta på vad det finns för bilder i de miljöer i skola och fritidshem där ett mer informellt lärande sker. Detta för att undersöka hur arbetet med bilder bedrivs, synen på bilder och bildskapande inom verksamheten och att utifrån ett normkritiskt synsätt titta på hur bilder placeras samt vad som går att se i bildernas innehåll gällande identitetsskapande, genusmönster och reklambudskap. Utrustade med varsin kamera har vi på fyra skolor i Malmö gjort en kartläggning över vilka bilder som finns i de miljöer där fritidshemsverksamhet bedrivs. I vår process har vi arbetat utifrån följande frågeställningar: Vad finns det för bilder i de mer informella lärandemiljöerna i skola och fritidshem och hur placeras bilder i dessa miljöer? Vad går att avläsa i bilderna i korridorer, kapprum och matsalar gällande synen på bilder och bildskapande i skola och fritidshem? Vilka mönster går det att se i bilderna kopplat till identitetsskapande, genus och olika reklambudskap?Vi har arbetat utifrån teorier kopplade till bild, bildanalys och kulturanalys där de flitigast refererade författarna varit Terje Borgersen och Hein Ellingsen. I den forskning vi använt oss av har Rob Barnes varit framträdande gällande synen på bildskapande, Nils Hammarén och Thomas Johansson i fråga om identitetsskapande, Lena Gemzöe och Nina Björk rörande genus och könsroller samt Bo Bergström när det kommer till reklam. Ute på de skolor som vi besökte syntes det tydligt att bilder är ett väsentligt inslag i miljön och bildskapande en viktig del av arbetet i skola och fritidshem. Vi såg mycket som visade på medvetenhet kring vikten av bilder och kreativt skapande men också en hel del tecken på okunskap kring metoder för bildskapande samt tanklöshet i fråga om placering och bildernas innehåll.

I den här uppsatsen synliggörs effekterna av ett varumärkesbyte på en pappersfabrik. Fältet beträds med en autoetnografisk approach, då jag själv har behörighet till platsen som arbetare. Jag undersöker vilken effekt varumärkesbytet har på identiteten hos medarbetarna och hur de bemöter förändringen på arbetsplatsen ett år efter namnbytet på fabriken trätt i kraft. Genom ett fenomenologiskt perspektiv presenteras både fabrikens och arbetarnas berättelse och jag berör både minnet och ritualens sfär i mötet mer mitt fält. Med Korsnäs som forna fabriksnamn och nyckelsymbol möter jag Korsnäsaren som levd erfarenhet och som identitetsbegrepp samt Korsnäsandan som gemenskap och minnesrum. Hur alla dessa erfarenheter skapar arbetsplatsen som livsvärld och slutsatsen blir dess effekt på människan namnbytet berör.

Abstract of “A meaningful work” The aim of this paper is to make a cultural analysis of Swedish voluntary workers’ experiences of their engagement with refugees during the fall and winter of 2015/2016. I have interviewed eight people between the age of 19 and 61 with experiences from working as volunteers with refugees. In addition to the interviews, I have conducted a participant observation on a refugee accommodation.      I have highlighted interesting themes brought up by the informants during the interviews.  These themes have been further analyzed from the theoretical concepts of self-identity, class and gender.       As the results show, my informants have had different motives and driving forces for engaging as volunteers, depending on their habitus and self-identities. For many the volunteer work fulfilled an important social aspect in their life. As volunteers they also got first hand information about the refugee situation, which they could pass on to their environment.       One of my informants had more negative experiences than the others. She experienced a lot of critique for her engagement, which partly was because of her norm-breaking leader position as a black, young woman.       Through my participant observation I got to experience the gloomy facilities of a refugee accommodation located in a distant, secluded environment. But I also experienced the informants’ joy when playing with the kids, and how their engagement created a more cheerful atmosphere.

<p> Denna uppsats undersöker vilket kulturell roll tatueringarna har haft historiskt genom en litteraturstudie.</p><p> Tatueringskonsten har praktiserats av människor världen över i tusentals år och man har funnit bevis på att man använde sig av tatueringar i antika Grekland och Romarriket. Många kulturer har av olika anledningar använt sig av tatueringar och gett tatuering en stor social och kulturell mening. Tatueringar har använts för att markera brottslingar, slavar och andra stigmatiserade grupper men har också varit en statussymbol och en identitetsmarkör. Kan man se likheter i hur tatueringar blivit framställda i litteraturen trots skillnader i både tid och rum hos de som utövat tatueringskonsten?</p><p> Uppsatsen undersöker även hur tatueringar framställs inom populärkulturen idag genom att analysera två realitytv-serier; Miami Ink och LA Ink. Uppsatsen ämnar utreda om hur tatueringar framställts under historiens gång även kan ses i hur de framställs i populärkulturen idag. Genom att titta på hur tatueringar, tatuerare och de som tatuerar sig porträtteras i populärkulturen ämnar uppsatsen utröna hur man ser på tatueringar idag.</p> / <p><em> Tattoos over time and continents – as art, stigma and identity</em> explores by a litterature study  the cultural significance of tattoos’s throughout history.</p><p> Tattooing has been practiced by mankind all over the world for thousands of years and evidence also suggests that tattooing was practiced in ancient Greece and in Rome. Many different cultures have used tattooing for a wide variety of reasons and given the tattoos their great cultural and social meaning. Tattoos have been used to mark prisoners, slaves and other stigmatisiced groups, but also as a sign of status and a mark of identity and heritage. Is it possible to find similarities in different tattoocultures, presented in literature, despite differences in both time and place?</p><p> This thesis also explores how tattoos are presented in the field of popular culture today by analyzing two reality-shows: Miami Ink and LA Ink.  The thesis seeks to investigate if some of the ways tattoos have been presented in history can be seen in the way they are presented in popular culture today. The thesis analyses how the tattoos, the tattoo artists and their clients are portrayed in popular culture in order to investigate how tattoos are seen today.  <strong></strong></p>

Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier om hegemonisk maskulinitet och homosocialitet studera hur normer för maskulinitet reproduceras i tre svenska populära podcasts. Uppsatsen innehåller tre frågeställningar som är följande: Hur förhandlas maskulinitetsnormer hos Alex &amp; Sigge, Filip &amp; Fredrik och Luuk &amp; Lokko?, genom vilka rollprestationer upprätthålls eller omförhandlas normer för hegemoniska maskulinitetsideal? och vad innehåller dessa podcasts för specifika strukturer och hur återfinns maskuliniteter i detta innehåll? Mitt teoretiska och analytiska perspektiv grundar sig i forskning om maskulinitetsprocesser och hegemonisk maskulinitet. Vidare utvecklar jag mitt teoretiska ramverk med genreteoretiska anknytningar där den ideologiska funktionen inom dessa blir central. Analysen består av samtalscitat från mitt material där jag transkriberat relevanta delar för att kunna gå nära texten. Ut efter tematiseringar grundade på huvudpersonernas relationer till varandra och till personer utanför texten analyserar jag sedan mitt material i två delar. Maskuliniteten konstrueras i och med olika rollprestationer som huvudpersonerna sätter i spel gentemot varandra och andra. Dessa rollprestationer blir talande i min analys och bidrar till min slutdiskussion. Sammanfattningsvis avslutar jag med en slutdiskussion där jag anknyter till mitt teoretiska ramverk och diskuterar vilka maskulinitetsnormer som är rådande inom min text. Jag lyfter även det teoretiska perspektivet till en större samhällelig kontext i och med att jag anser att maskulinitetsnormer ingår i ideologiska strukturer i samhället. / The purpose of this paper is: based on theories of hegemonic masculinity and homosociality to, study how masculinity is reproduced in three popular Swedish podcasts. The paper contains three research questions: Which values around masculinity exists and is represented in the three podcasts that I have chosen? How is masculinity represented based on defined performances of Alex &amp; Sigge, Filip &amp; Fredrik and Luuk &amp; Lokko? What content does these podcasts have and which specific structures around masculinity is found in this content? My theoretical and analytical perspectives are based on research in masculinity representations and hegemonic masculinity. Furthermore, I develop my theoretical framework with genre theories, where the ideological functions of these become central. The analysis consists of conversation quotes from my material, which I transcribed the relevant parts in order to get close to the text. I have thematically constructed two levels of analysis based on the characters' relationships to each other and to the persons outside the text. Masculinity is constructed with various performances by the main characters put in play against each other and others. These performances will be critical in my analysis and contribute to my final discussion. In the chapter called conclusion I end with a final discussion, in which I relate to my theoretical framework, and discuss which masculinity values that are present in my text. I also broaden my theoretical perspective to a larger social context, in that I believe masculinity norms are included in the ideological structures of society.

Hur vi människor ser på oss själva och vårt samhälle påverkas mycket av de bilder som medier visar oss. Medier visar upp ideal som förklarar för oss vad som är manligt och kvinnligt. Ur den aspekten är det därför relevant att undersöka hur dessa bilder ser ut. I den här uppsatsen undersöker jag hur bilden av idealt föräldraskap och moderna föräldrar ser ut i tre svenska föräldramagasin. Mitt mål är att få fram föräldramagasinens bild av moderna föräldrar och föreställningar om vad föräldraskapet innebär. Jag har kommit fram till att de tre magasinen framställer föräldraskapet som både krävande och präglat av dåligt samvete, men något som samtidigt inte är så svårt som det kan verka. Sett ur ett kulturperspektiv visar alla tre föräldramagasin tecken på liknande grundläggande antaganden och värderingar. De ekonomiska aspekterna av artefakter är det som skiljer de tre magasinen åt, följt av språkbruk och förespråkade kroppsideal. Sett utifrån ett dagordnings- och gestaltningsperspektiv målar föräldramagasinen upp en bild där föräldraskapet associeras med lycka och framgång.