Den här masteruppsatsen handlar om hur kiropraktiken togs emot och utvecklades i Sverige från det att de första kiropraktorerna kommer under mellankrigsperioden, med början runt år 1921, och fram till dess att organisationen Diplomerade Chiropractorers Förening inregistreras år 1936. Syftet med uppsatsen är att studera processer för görandet av professionsidentitet och professionskultur med utgångspunkt i en kulturanalytisk studie av skrifter, artiklar, brev och publikationer som kiropraktorerna själva producerat och/eller figurerar i. Min huvudfrågeställning är:•Vilka vägar och strategier för att uppnå erkännande och organisering som profession valde de första svenska kiropraktorernas under perioden 1921-1936 och vilka bakomliggande processer, konflikter samt orsaker var det som ledde fram till dessa val? Den teoretiska ansatsen i uppsatsen grundar sig i ett aktörsorienterat och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Bourdieus begrepp fält, doxa och symboliskt kapital används som verktyg för att förklara de processer och maktstrukturer som är i spel, medan Thomas F. Gieryns begrepp boundary-work, (gränsdragningsarbete) beskriver hur olika aktörer ”gör” sina motståndare mindre trovärdiga genom användandet av diskursiva verktyg som på sikt också ”definierar bort” dem. Uppsatsen visar hur kiropraktorerna går från att vara enskilda aktörer till att bli delaktiga i kollektiva identitetsprocesser, präglade av polemiska strider och grändsdragningar. Den visar också hur läkarna använder kiropraktorerna som en viktig motvikt för att slå vakt om sin egen identitet och hur detta motstånd i sig skapar en stark motkultur som kiropraktorer förenas i tillsammans med andra så kallade kvacksalvare. I denna process tar också kiropraktorerna själva de första stegen i form av professionell organisering mot att definiera kiropraktiken och den kiropraktiska yrkesrollen. När ett nytt kiropraktiskt subfält växer fram omorganiseras den kiropraktiska gruppen och interna konflikter uppstår. De polemiska strider och gränsdragningar som tidigare utspelats mellan läkare och kvacksalvare på det övergripande fältet, sjukvårdens fält, sker nu mellan kiropraktorer. Slutsatsen är att maktförhållandet på fältet aldrig är statiskt. Vid olika tider kan makten utmanas och nya aktörer kan ta över tolkningsföreträdet. Samtidigt kan nya subfält skapas, fält kan överlappas och nya gränser kan uppstå inom olika fält.

No description available.

No description available.

Uppsatsen behandlar ikoniska fotografier med syftet att undersöka varför vissa fotografier uppnår ikonstatus och andra inte. Studien är baserad på litteratur samt intervjuer med såväl lekmän som experter.

<p>I min uppsats diskuterar jag identiteter som situationella. Specifikt problematiserar jag användandet av kategoriseringar som grundar sig på etnicitet. Jag diskuterar även de Offer- och Förövaridentiteter jag kunnat finna i mina informanters berättelser om deras liv och livssituation.</p><p>Först kommer det inledande kapitel där jag presenterar mitt syfte med uppsatsen och beskriver mina teoretiska utgångspunkter, vilka är; etnicitet, Vi och De andra, maktperspektiv, kategoriseringars konsekvenser, ”hen”, Förövar- och Offeridentitet och subjektskonstruktioner. I det första kapitlet beskriver jag även mina metodiska utgångspunkter och tillvägagångssätt. Här presenterar och beskriver jag också mina informanter och stadsdelarna jag fältarbetat i.</p><p>Under <em>Den situationella identiteten </em>problematiseras och diskuteras den situationella identiteten genom att visa på citat från mina informanter och hur de har talat om sig själva. Under detta kapitel visar jag hur informanternas etniska identitet skiftar beroende på vilka De andra i talet är, och att detta påverkar sin gruppidentitet, det vill säga Vi.</p><p>Efter det kommer jag in på diskussionen om <em>Offer- och Förövaridentiteter</em>. Här diskuterar jag Offrets vara eller icke vara, hur informanterna via sitt tal och min tillskrivning kan definieras som Offer under den rådande samhällsdiskursen. Jag problematiserar även Förövaridentiteten, vem som har rätt till definition och hur ambivalent Offret är i denna relation. Dessutom problematiserar jag Förövarens yrkesroll och densammas Offeridentitet.</p><p>I det fjärde och avslutande kapitlet samlar jag ihop trådarna, diskuterar, sammanför och problematiserar det jag i de tidigare kapitlen tagit upp. Jag kommer in på integration, alienation och vad Södertälje kommun bör arbeta med och fundera över. Denna del i uppsatsen är fristående från ett specifikt ämne och hanterar snarare både den situationella identiteten samt Offer- och Förövaridentiteten under samma diskussion.</p>

I min uppsats diskuterar jag identiteter som situationella. Specifikt problematiserar jag användandet av kategoriseringar som grundar sig på etnicitet. Jag diskuterar även de Offer- och Förövaridentiteter jag kunnat finna i mina informanters berättelser om deras liv och livssituation. Först kommer det inledande kapitel där jag presenterar mitt syfte med uppsatsen och beskriver mina teoretiska utgångspunkter, vilka är; etnicitet, Vi och De andra, maktperspektiv, kategoriseringars konsekvenser, ”hen”, Förövar- och Offeridentitet och subjektskonstruktioner. I det första kapitlet beskriver jag även mina metodiska utgångspunkter och tillvägagångssätt. Här presenterar och beskriver jag också mina informanter och stadsdelarna jag fältarbetat i. Under Den situationella identiteten problematiseras och diskuteras den situationella identiteten genom att visa på citat från mina informanter och hur de har talat om sig själva. Under detta kapitel visar jag hur informanternas etniska identitet skiftar beroende på vilka De andra i talet är, och att detta påverkar sin gruppidentitet, det vill säga Vi. Efter det kommer jag in på diskussionen om Offer- och Förövaridentiteter. Här diskuterar jag Offrets vara eller icke vara, hur informanterna via sitt tal och min tillskrivning kan definieras som Offer under den rådande samhällsdiskursen. Jag problematiserar även Förövaridentiteten, vem som har rätt till definition och hur ambivalent Offret är i denna relation. Dessutom problematiserar jag Förövarens yrkesroll och densammas Offeridentitet. I det fjärde och avslutande kapitlet samlar jag ihop trådarna, diskuterar, sammanför och problematiserar det jag i de tidigare kapitlen tagit upp. Jag kommer in på integration, alienation och vad Södertälje kommun bör arbeta med och fundera över. Denna del i uppsatsen är fristående från ett specifikt ämne och hanterar snarare både den situationella identiteten samt Offer- och Förövaridentiteten under samma diskussion.

Barns inflytande i förskolan är ett aktuellt ämne som dessutom anses vara otroligt komplext, både att förstå begreppet och att arbeta med. Vårt syfte är att synliggöra de normer som kännetecknar en verksamhet där barn får möjlighet till inflytande och vilka konsekvenser det får för verksamheten. Arbetet tar avstamp i kulturanalytisk teori och utifrån ett normkritiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet. Vi har utfört en mikroetnografisk studie och data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Empirin har samlats in på två avdelningar på två olika förskolor. Vårt resultat synliggör såväl möjligheter som hinder för barns inflytande. Det som framkommer är att pedagogernas barnsyn ligger till grund för det förhållningssätt som de har till barns inflytande. Vidare påverkar deras barnsyn om de närmar sig ett barns perspektiv eller inte vilket är avgörande för barns möjlighet till inflytande.  Pedagogernas förhållningssätt är också avgörande för de normer som kommer till uttryck i verksamheten. Sammanfattningsvis visar resultatet att de normer som finns i förskolan skapar både möjligheter och hinder och att de samverkar med varandra. / Children’s influence in preschool is a highly debated subject and it contains much complexity, both defining the word and working with the subject. The purpose of this study is to highlight norms that signifies a preschool where children have the possibility to influence their everyday life and the consequences that arise. The study begins in the culture analytic theory and use a norm critical perspective to discuss the results. As a methodology we have used the micro-ethnographic approach, where data has been collected using semi-structured interviews and observations. The empirical material comes from two departments, from two different preschools. The result presents both possibilities for and obstacles to children’s influence. The prominent result shows that teacher’s view on children determines their approach to children’s influence. Their view on children also plays a significant part on whether or not they try to understand a child’s perspective, which is of great importance for children’s possibility to have influence. Also, the result shows that teacher approach plays a significant part in what norms become significant in preschool. As a conclusion our result shows that existing norms work both as possibilities and as obstacles to children’s influence and that these norms all coexists.

Kulturen i en organisation påverkar hur medarbetarna tänker och agerar och är därför viktig att studera. Varje organisation består av gemensamma normer, värderingar och verklighetsuppfattningar som utvecklas när medlemmar samverkar med varandra. Syftet med studien är att jämföra två kulturanalyser som gjorts tidigare på två skolor i Sverige och jämföra dem för att hitta likheter och olikheter, samt förbättringsmöjligheter. Studien syftar till att besvara frågorna: Vad kännetecknar organisationens kultur? Hur påverkas organisationskulturen av mångfald? Hur påverkas organisationskulturen av ledarskapet? Som metod för studien användes Bergs brevmetod, där medarbetare i de studerade organisationerna fick skriva brev i vilka de beskrev hur de upplevde sin arbetssituation sedan jämfördes deras resultat. / The culture of an organization affects how employees think and act and are therefore it is important to study. Each organization consists of common norms, values and perceptions of reality that develop when members interact with each other. The purpose of this study is to compare two cultural analyzes that were previously done at two schools in Sweden and compare them to find similarities and differences, as well as possibilities for improvement. The aim of this study is to answer the following questions: What characterizes the organization’s culture? How is the organizational culture affected by diversity? How is the organizational culture affected by leadership? As a method for the study, Berg's letter method was used, where employees in the studied organizations write letters in which they describe how they perceive their work situation then their results were compared.

Bakgrund: Begreppet personcentrerad har internationellt blivit vedertaget inom omvårdnadsvetenskap och används för att beskriva en vårdform där vården utgår från ett partnerskap med patienten. Engagemang, trygghet, tillit, att vara delaktig i planeringen av vården och en vårdande relation upplevs vara viktiga komponenter som främjar delaktigheten. För att öka förståelsen om delaktighetens och personcentreringens syfte inom den rättspsykiatriska vårdkontexten krävs studier som beskriver de mångfacetterade begreppen ur vårdarens och patientens perspektiv. Syfte: Att förstå upplevelser av delaktighet och personcentrerad vård hos patienter och personal på en rättspsykiatrisk avdelning och diskutera hur delaktighet kan möjliggöras. Design: Studien är en kulturanalys och ansatsen är hermeneutisk. Metod: Enskilda halvstrukturerade intervjuer med fyra vårdare och fyra patienter på en rättspsykiatrisk avdelning i Mellansverige genomfördes. Intervjuerna har bearbetats utifrån en kulturanalytisk hermeneutisk arbetsmodell i sju faser. Interna dokument från sjukhuset analyserades avseende delaktighet. Resultat: Oklarheter gällande vårdprocessen och rättspsykiatrins strukturer som är inte fullkomligt tydliga inverkar på upplevelsen av delaktighet. Konklusion: Personal och patienter har olika uppfattningar om strukturernas funktion. Personalen anser att patienternas delaktighet är en förutsättning för vårdprocessen. Patienter uttrycker osäkerhet kring vad som förväntas av dem. Identitet och tolkning av den egna rollen kan påverka delaktigheten hos patienter inom rättspsykiatri. / Background: The concept of person-centered care is internationally accepted in nursing science and describes a form of care with an active patient included in all aspects of care. Commitment, trust, and involvement in the planning of care and a caring relationship are perceived to promote participation. To increase understanding person-centering in the forensic psychiatric care context, studies on the multifaceted concepts from carers’ and patients’ perspectives are required. Aim: To understand experiences of participation and person-centered care among patients and staff in a forensic psychiatric ward and discuss how participation can be promoted. Method: Individual semi-structured interviews with four carers and four patients in a forensic psychiatric hospital in Central Sweden were conducted. A seven-phase cultural analysis model was used. Internal documents were analyzed for statements about participation. Design: The study is a cultural analysis with a hermeneutic approach. Result: Unclear care process and structures of forensic care affect the experience of participation. Conclusion: The perceptions of the function of the structures differ. Staff believe that patient participation is a prerequisite for the care process. Patients express uncertainty about what is expected of them. Identity and interpretation of one's own role can influence the participation of patients in forensic psychiatry.

Denna uppsats syfte är att få reda på hur media beskriver Metallica när de tog emot Polarpriset år 2018. Med hjälp av metoden kulturanalys använder jag mig av kulturanalytiska begrepp och analyserar samt diskuterar resultaten utifrån begreppen identitet, status samt kulturella brytpunkter. Totalt sex artiklar och ett kåseri från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har analyserats där jag har letat efter upprepande mönster och teman och kommit fram till intressanta punkter. Majoriteten av journalisterna är positivt ställda till att Metallicas musik uppmärksammas och belönas, dock dök det upp en stor diskussion samt skepticism till själva Polarpriset i sig. Juryns sätt att välja ut vinnare av priset är enligt fem av dessa sju artiklar och kåseri ologiskt, saknar samtidsrelevans och spekulationer kring ett outtalat krav där vinnaren måste dyka upp till ceremonin diskuteras i några av dessa artiklar samt vilken status det faktiskt ger detta pris i sig. Några av journalisterna tar även upp hur hiphopen inte hade vunnit ett pris än men att det kanske vänder nu när ett metalband har vunnit. Det skrivs även om hur andra metalband som Black Sabbath borde ha varit det första metalbandet att ta emot Polarpriset. Undersökningen kommer fram till att dessa journalister beskriver Metallica som ett band med stora insatser för musiken, allra främst inom metalvärlden, som borde belönas men att vinna Polarpriset 2018 innan ett annat metalband har vunnit öppnar till en ny diskussion om statusen på Polarpriset i sig.