Global ETD Search

1	Sökes: ett alternativt rum där jag kan få göra individuella val : En fallstudie om varför individen väljer en antroposofisk mödra- och barnavårdcentral Sjöberg, Johanna January 2012 (has links) Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka varför och på vilket sätt individer söker sig till antroposofi. Jag vill främst göra detta genom att undersöka och beskriva attityder hos individer som har valt att gå till en antroposofisk mödra- och barnavårdcentral. Individer som inte på ett enkelt sätt definierar sig som antroposofer, eller ens som associerade med den organisationen, men som trots allt ändå väljer antroposofisk mödravård. Syftet är att lyfta fram individens val, tankar och förhållningsätt till antroposofin och till mörda- och barnavårdcentralen. anthroposophy Järna antroposofi vaccin mödravårdcentral barnavårdcentral alternativmedicin Järna Vaccination homeopati antroposofisk läkekonst religionsvetenskap religionssociologi lived religion
2	Folklig läkekonst och trolldom i bordsrollspel : Hur det muntliga berättandet i bordsrollspel kan levandegöra folkminnen / Folk medicine and magic pratitces in table-top roleplaying games : How oral storytelling in table-top roleplaying games can bring folklore to life Löfstedt, Louvisa January 2020 (has links) Den folkliga läkekonsten och svartkonsten ingår i det immateriella kulturarvet, d.v.s. kulturarv som inte kan representeras av konkreta ting. Tryggandet av det immateriella kulturarvet handlar om mänskliga rättigheter, representation samt att få en koppling mellan dåtiden och nutiden. Folkminnen om läkekonsten innehåller både observationer av praktiserandet, men även samlingar av sägner som har förts vidare genom det muntliga berättandet. Rollspel som bordsrollspel ingår i nutida formen av muntliga berättandet. I det här arbetet undersöks hur bordsrollspel kan användas som ett verktyg för kulturarvsarbete och för att levandegöra folkminnen om den nordiska, folkliga läkekonsten och svartkonsten. Ett bordsrollspel utvecklades som en artefakt, där en guidebok, karaktärsformulär samt svartkonstbok ingick. Artefakten speltestades på en grupp av fem informanter som fick spela ett kort äventyr i en observation. Observationen triangulerades med en semistrukturerad gruppintervju. Slutsatsen var att framförallt bordsrollspelets estetik omslöt spelarna i en fiktiv imitation av folkminnet. Det muntliga berättandet i bordsrollspelet skapade en sägen om de kloka i rollspelets fiktiva värld och mellan gruppmedlemmarna. För att deltagarna skulle kunna reflektera över kulturarvet, visade det sig att det var viktigt med ett gruppsamtal efter spelsessionen. Bordsrollspelet gav spelarna en koppling mellan dåtiden och nutiden, vilket är ett av målen för tryggandet av det immateriella kulturarvet. immateriellt kulturarv folkminnen folklig läkekonst svartkonst trolldom muntligt berättande bordsrollspel rollspel Media and Communications Medie- och kommunikationsvetenskap
3	Min väg till förståelse av lidandet : Om läkares tysta yrkeskunnande Hellqvist Lantz, Gunilla January 2014 (has links) Som distriktsläkare har jag mött mycket lidande hos mina patienter. I min egen läkarutbildning för 40 år sedan och ännu idag på läkarutbildningen saknas undervisning om själva lidandet – det själsliga och existentiella lidandet. Trots att läkarutbildningen är en både akademisk och praktisk yrkesutbildning har det inom akademin funnits en ambivalens till praktiskt yrkeskunnande. Intresset och utrymmet för detta kunnande har till min glädje blivit större under de tjugo år jag arbetat som lärare och kursledare. Och studenterna har blir bättre förberedda på sin framtida yrkesroll genom införandet av patient-centrerad kommunikationsträning och olika undervisningsmoment avseende professionellt förhållningssätt, etik och bemötande, ledarskap och samarbete, genus och mänskliga rättigheter. Dock saknas fortfarande viktiga ämnen, såsom kunskapsteori och bildning. Mitt sökande har varit inriktat på att få tillgång till ett språk med ord och begrepp som beskriver läkares tysta yrkeskunnande och den förtrogenhetskunskap som utgör förutsättningen för god läkekonst för att uppnå en medveten balans mellan läkarvetenskap och läkekonst. Kunskap om lidandet är en väsentlig del i en läkares möte med sjuka människor. Först under själva arbetet med denna uppsats förstod jag att det varit en omedveten drivkraft i mitt arbete som läkare men också i mitt eget liv att förstå mer om lidandet. Jag har försökt dela med mig av kunskaper och erfarenheter om lidande från patientmöten och reflektioner kring dessa. Min förhoppning är att kunna inspirera andra kollegor att utforska sitt eget tysta yrkeskunnande. Då kan vårt gemensamma språk utvecklas och hållas levande och vårt yrkeskunnande bli synligt och få en upprättelse till gagn inte bara för oss själva utan för sjukvården och framför allt för patienterna. praktiskt yrkeskunnande förtrogenhetskunskap tyst kunskap läkekonst patient-centrerad kommunikation sjukdom och sjukdomstillstånd
4	Antroposofisk medicin och dess vetenskapliga värde Lindh Sundquist, Jessica January 2012 (has links) SAMMANFATTNING Syftet med denna litteraturstudie har varit att pröva den antroposofiska rörelsens vetenskaplighet. Jag har då valt att göra detta genom att studera deras medicin, deras bild av människan, deras syn på hälsa, sjukdom samt läkemedel och sedan göra en jämförelse med dagens skolmedicin. Resultatet visar att det föreligger klara skillnader i begreppet vetenskaplighet mellan skolmedicinen och antroposofin. Skillnader som idag inte har överbryggats. Den naturvetenskapliga evidensbaserade medicinen forskar för att få fram mätbara reproducerbara fakta. Antroposoferna talar istället om en andevetenskap vilken alla kan få tillgång till genom att följa den antroposfiska kunskapvägen. Skolmedicinens läkemedel är kemiskt framställda för att påverka processer eller organ i kroppen till det bättre medan antroposoferna hävdar att allt i naturen från människa till sten är besläktat med och påverkar varandra. Utifrån detta sysätt har antroposoferna valt ut vilka växter och metaller som ska användas som läkemedel och de använder sig sedan av en potentieringsprincip och ett rytmiskt skakande i framställningen av läkemedlen, principer vilka skolmedicinen helt förkastar. Ur skolmedicinsk naturvetenskaplig synvinkel är inte antroposofin en vetenskap och har därför inget vetenskapligt värde. Nyckelord: antroposof, människobild/människosyn, kunskapsväg/utveckling, hälsa och sjukdom/läkekonst/medicn. antroposof människobild/människosyn kunskapsväg/utveckling hälsa och sjukdom/läkekonst/medicn. Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi History of religion Religionshistoria Faith and reason Tros- och livsåskådningsvetenskap
5	Med ryggen mot Herrar medicinare. En kulturanalys av de första kiropraktorerna i Sverige, deras strategier för att uppnå erkännande och organisering som profession på läkekonstens fält mellan åren 1921-1936 Rikard, Edbertsson January 2015 (has links) Den här masteruppsatsen handlar om hur kiropraktiken togs emot och utvecklades i Sverige från det att de första kiropraktorerna kommer under mellankrigsperioden, med början runt år 1921, och fram till dess att organisationen Diplomerade Chiropractorers Förening inregistreras år 1936. Syftet med uppsatsen är att studera processer för görandet av professionsidentitet och professionskultur med utgångspunkt i en kulturanalytisk studie av skrifter, artiklar, brev och publikationer som kiropraktorerna själva producerat och/eller figurerar i. Min huvudfrågeställning är:•Vilka vägar och strategier för att uppnå erkännande och organisering som profession valde de första svenska kiropraktorernas under perioden 1921-1936 och vilka bakomliggande processer, konflikter samt orsaker var det som ledde fram till dessa val? Den teoretiska ansatsen i uppsatsen grundar sig i ett aktörsorienterat och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Bourdieus begrepp fält, doxa och symboliskt kapital används som verktyg för att förklara de processer och maktstrukturer som är i spel, medan Thomas F. Gieryns begrepp boundary-work, (gränsdragningsarbete) beskriver hur olika aktörer ”gör” sina motståndare mindre trovärdiga genom användandet av diskursiva verktyg som på sikt också ”definierar bort” dem. Uppsatsen visar hur kiropraktorerna går från att vara enskilda aktörer till att bli delaktiga i kollektiva identitetsprocesser, präglade av polemiska strider och grändsdragningar. Den visar också hur läkarna använder kiropraktorerna som en viktig motvikt för att slå vakt om sin egen identitet och hur detta motstånd i sig skapar en stark motkultur som kiropraktorer förenas i tillsammans med andra så kallade kvacksalvare. I denna process tar också kiropraktorerna själva de första stegen i form av professionell organisering mot att definiera kiropraktiken och den kiropraktiska yrkesrollen. När ett nytt kiropraktiskt subfält växer fram omorganiseras den kiropraktiska gruppen och interna konflikter uppstår. De polemiska strider och gränsdragningar som tidigare utspelats mellan läkare och kvacksalvare på det övergripande fältet, sjukvårdens fält, sker nu mellan kiropraktorer. Slutsatsen är att maktförhållandet på fältet aldrig är statiskt. Vid olika tider kan makten utmanas och nya aktörer kan ta över tolkningsföreträdet. Samtidigt kan nya subfält skapas, fält kan överlappas och nya gränser kan uppstå inom olika fält. historia kulturanalys kiropraktik kiropraktorer medicin läkekonst sjukvård Bourdieu Gieryn fält doxa kapital Geertz profession Humanities and the Arts Humaniora och konst
6	Den sjuka vårdcentralen : Om läkekonst som motstånd och möjlighet i en marknadsstyrd sjukvård / The ill healthcare center : Art of medicine as resistance and opportunity in a market-based healthcare Tamaddon, Leila January 2017 (has links) Denna essä syftar till att belysa och problematisera rådande ekonomiska och management-baserade styrningsformer och dess effekter inom hälso- och sjukvårdssystemet genom att undersöka hur läkekonsten och allmänläkares praktiska kunskap påverkas i en marknadsstyrd vård. Utgångspunkten är en gestaltning av en allmänläkares arbetsdag på en vårdcentral i Stockholm. Med avstamp i en hermeneutisk och politisk filosofisk tanketradition utforskar essän frågor kring patientens narrativ, läkares utmattning, samvete och empati, reflektion och motstånd, arbete och alienation samt konflikten mellan olika rationaliteter och kunskapsparadigm. Essän visar hur den nyliberala rationaliteten och nuvarande naturvetenskapliga och biotekniska paradigmen förstärker varandra och en reduktionistisk och ekonomisk människosyn. Essän förespråkar förändring genom en mer balanserad kunskapssyn och medicinsk praktik med en mobilisering av kollektiv och individuell fronesis hos läkare för att upphöja värdet av det mellanmänskliga mötet, den praktiska kunskapen och läkekonsten. / This essay aims to highlight and problematize current economic and management-based forms of governance and its effects in the healthcare system by exploring how the art of medicine and general practitioners' practical knowledge are influenced in market-based health care. The starting point is a narrative of a general practitioner's working day at a healthcare centre in Stockholm. The theoretical framework is mainly within the fields of philosophical hermeneutics and political philosophy. The essay explores questions about the patient's narrative, physician burnout, conscience and empathy, reflection and resistance, work and alienation, and the conflict between different rationalities and knowledge paradigms. The essay shows how neoliberal rationality and current paradigms of natural sciences and biotechnology reinforce each other and a reductionist and economic view of human being. The essay advocates change through a more balanced understanding of knowledge and medical practice with a mobilization of collective and individual phronesis in physicians in order to elevate the value of the interpersonal meeting, the practical knowledge and the art of medicine. practical knowledge phronesis art of medicine physician patient New Public Management burnout alienation biopolitics empathy resistance praktisk kunskap fronesis läkekonst läkare patient New Public Management utmattning alienation biopolitik empati motstånd Humanities and the Arts Humaniora och konst
7	Artificiell intelligens eller intelligent läkekonst? : Om kropp, hälsa och ovisshet i digitaliseringens tidevarv / Artificial intelligence or intelligent art of medicine? : On body, health and uncertainty in the era of digitalization Tamaddon, Leila January 2019 (has links) Denna essä syftar till att ur filosofiska och idéhistoriska perspektiv belysa utmaningar och möjligheter med artificiell intelligens (AI) och digitalisering inom hälso- och sjukvården, med fokus på läkekonst, kropp, hälsa och ovisshet. Essän undersöker hur automatisering och digitala vårdformer omformar läkekonstens grund, nämligen mötet mellan patienten och läkaren. Genom en fenomenologisk kritik av AI och teknikens väsen, belyses skillnaden mellan människan och maskinen och hur den levda erfarenheten är situerad, förkroppsligad, fylld av mening och delad med andra. Essän utforskar hur situationsunik kunskap som praktisk klokhet, fronesis, samt ett reflekterande förnuft, intellectus,kan hantera den ovisshet som är inbäddad i det allmänmedicinska mötet. Essän belyser även hur digitalisering och AI passar väl med pågående marknadsanpassning av sjukvården, där homo economicus och homo digitalis båda omformar kropp och hälsa till mätbara resurser och data. Avslutningsvis lyfts etiska dilemman kring AI och digitalisering, samt vikten av praktisk och existentiell kunskap som förutsättningar för utvecklandet och designen av en teknik som syftar främja det mänskligt goda. / This essay aims to illuminate challenges and opportunities with artificial intelligence (AI) and digitalization in health care, focusing on the art of medicine, body, health and uncertainty. The theoretical framework is mainly within the fields of phenomenology and philosophical hermeneutics. The essay explores how automatization and digital health care are transforming the essence of medicine: the patient – physician encounter. By a phenomenological critique of AI and the essence of technology, the essay highlights the difference between machines and humans and how lived experience is situated, embodied, filled with meaning and shared with others. The essay explores how situational knowledge such as practical wisdom, phronesis, and reflective understanding, intellectus, can deal with the uncertainty that is embedded in the medical encounter in primary health care. The essay also highlights how digitalization and AI fit well with current market adaptation of health care, where homo economicus and homo digitalis both transform body and health into measurable resources and data. Finally, ethical dilemmas of AI and digitalization are highlighted, as well as the importance of practical and existential knowledge as preconditions for the development and design of a technology that aims to promote the human good. practical knowledge art of medicine health primary health care physician-patient relationship uncertainty phronesis phenomenology embodiment intellectus ratio artificial intelligence robot digitalization eHealth philosophy of technology praktisk kunskap läkekonst hälsa allmänmedicin läkare-patientrelationer ovisshet fronesis fenomenologi förkroppsligande intellectus ratio artificiell intelligens robot digitalisering e-hälsa teknikfilosofi Philosophy Filosofi Medical Engineering Medicinteknik Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap History of Ideas Idé- och lärdomshistoria

1

Page generated in 0.0355 seconds