Den folkliga läkekonsten och svartkonsten ingår i det immateriella kulturarvet, d.v.s. kulturarv som inte kan representeras av konkreta ting. Tryggandet av det immateriella kulturarvet handlar om mänskliga rättigheter, representation samt att få en koppling mellan dåtiden och nutiden. Folkminnen om läkekonsten innehåller både observationer av praktiserandet, men även samlingar av sägner som har förts vidare genom det muntliga berättandet. Rollspel som bordsrollspel ingår i nutida formen av muntliga berättandet. I det här arbetet undersöks hur bordsrollspel kan användas som ett verktyg för kulturarvsarbete och för att levandegöra folkminnen om den nordiska, folkliga läkekonsten och svartkonsten. Ett bordsrollspel utvecklades som en artefakt, där en guidebok, karaktärsformulär samt svartkonstbok ingick. Artefakten speltestades på en grupp av fem informanter som fick spela ett kort äventyr i en observation. Observationen triangulerades med en semistrukturerad gruppintervju. Slutsatsen var att framförallt bordsrollspelets estetik omslöt spelarna i en fiktiv imitation av folkminnet. Det muntliga berättandet i bordsrollspelet skapade en sägen om de kloka i rollspelets fiktiva värld och mellan gruppmedlemmarna. För att deltagarna skulle kunna reflektera över kulturarvet, visade det sig att det var viktigt med ett gruppsamtal efter spelsessionen. Bordsrollspelet gav spelarna en koppling mellan dåtiden och nutiden, vilket är ett av målen för tryggandet av det immateriella kulturarvet.

Uppsatsen är en textanalys av sägner som beskriver fenomenet att lantmätare som mätt orätt och bönder som ändrat ägogränser ansågs bli lyktgubbar efter döden. Syftet är att försöka få fram hur detta iscensattes i mötet mellan det moderna och det traditionella samhället. Dessutom ingår en analys av hur sägnerna återspeglade synen på äganderätt och gränsförhållanden i det agrara samhället under 1800-talet.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av 24 utvalda engelska lånord hämtade från nyordslistorna åren 2010–2019. Kvantitativa och kvalitativa metoder har med hjälp av en enkätundersökning använts för att få informanter att svara på om de har kännedom om dessa engelska lånord och i så fall ange användningsfrekvensen samt i vilket sammanhang orden används. Resultatet visar att inga tydliga skillnader kan fastställas mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av de utvalda engelska lånorden. Däremot varierar kännedomen kring några specifika lånord där skillnader kan ses mellan könen. Slutsatsen kan dras till att kännedom om och användning av engelska lånord inte skiljer sig tydligt mellan könen, men att några märkbara skillnader kan ses i kännedom om några specifika lånord mellan könen.

This thesis at the Institute for Language and Folklore has as its purpose to lay a foundation for a continuinginventory work. The tasks I have performed during my time there was to create an archival description, anintroduction to the material and a process map showing the process of incoming delivery of documents. The aimwas never to finish the list of work, but to structure the material to get an insight into the material and to theproblems that existed within. The documents are of a very unique nature and require that the archivist is familiarwith and have knowledge of sign language. One of the problems I encountered was how fragmented the materialwas. The documents are divided between Stockholm and Uppsala, which means that provenance becomesparticularly significant for this material. By revoking parts of the material from the National Archives in Stockholm,the institute is trying to reduce the distribution part of the process. But this is a problem that affects all documentsand will therefore affect the entire inventory process. The Institute's goal is to digitizing documents and make itmore accessible for researchers.