<p>Debatten om engelskans inflytande på svenskan har pågått under många år. Ibland talas det om en rädsla för att det svenska språket håller på att utarmas på grund av importen av engelska ord och uttryck. Forskning visar att toleransen gentemot engelskt inflytande är högre i yngre åldrar än hos äldre. Mot bakgrund av detta behandlar uppsatsen engelskans inflytande i det svenska språket bland gymnasieelever och lärare. Syftet med undersökningen är att studera frekvensen av lånord i nationella prov samt elevers och lärares attityder till lånord. För att undersöka detta används material i form av nationella prov och enkäter. Uppsatsen visar att frekvensen av lånord i elevernas nationella prov är relativt låg. De lånordstyper som undersöks är direktlån och översättningslån. Resultatet visar att de lånord som främst förekommer i proven är direktlån. Undersökningen visar även att attityderna överlag är positiva till engelskt inflytande på det svenska språket.</p>

Debatten om engelskans inflytande på svenskan har pågått under många år. Ibland talas det om en rädsla för att det svenska språket håller på att utarmas på grund av importen av engelska ord och uttryck. Forskning visar att toleransen gentemot engelskt inflytande är högre i yngre åldrar än hos äldre. Mot bakgrund av detta behandlar uppsatsen engelskans inflytande i det svenska språket bland gymnasieelever och lärare. Syftet med undersökningen är att studera frekvensen av lånord i nationella prov samt elevers och lärares attityder till lånord. För att undersöka detta används material i form av nationella prov och enkäter. Uppsatsen visar att frekvensen av lånord i elevernas nationella prov är relativt låg. De lånordstyper som undersöks är direktlån och översättningslån. Resultatet visar att de lånord som främst förekommer i proven är direktlån. Undersökningen visar även att attityderna överlag är positiva till engelskt inflytande på det svenska språket.

<p>The Swedish language has for over six hundred years been under influence of foreign languages. Nowadays, it is the English language that undoubtedly affects it in largest scale - even though both French and especially German have had a serious influence through history. </p><p>In an inquiry by behalf of the Swedish Government, named Mål i mun – förslag till handlingsprogram för svenska språket (2002), one of the conclusions was that journalism is an important area that has to be under linguistic supervision to avoid a gradual weakening of the </p><p>Swedish language. It is also a known fact that the Swedish sports writers has a tendency to use a lot of English words, even though there are equivalent Swedish ones applicable. </p><p> </p><p>This essay investigates the amount of direct English loan words in three types of Swedish sports text.</p>

The Swedish language has for over six hundred years been under influence of foreign languages. Nowadays, it is the English language that undoubtedly affects it in largest scale - even though both French and especially German have had a serious influence through history. In an inquiry by behalf of the Swedish Government, named Mål i mun – förslag till handlingsprogram för svenska språket (2002), one of the conclusions was that journalism is an important area that has to be under linguistic supervision to avoid a gradual weakening of the Swedish language. It is also a known fact that the Swedish sports writers has a tendency to use a lot of English words, even though there are equivalent Swedish ones applicable. This essay investigates the amount of direct English loan words in three types of Swedish sports text.

Om verbet blífa (bli) och dess historia i isländskan

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur väl svenska och finlandssvenska niondeklassare hanterar utvalda svenska skrivregler och det svenska skriftspråket. Vidare undersöks huruvida det finns olikheter länderna emellan, samt mellan kön. Undersökta språkdrag är fyra till antalet: förekomst av särskrivning, hantering av gemener och versaler, inslag av engelska respektive finska samt hantering av pronomina de, dem och dom. Undersökningsmaterialet består av 100 diskursiva elevtexter från Sverige och Finland, jämnt fördelade mellan länderna. Texterna kommer från nationella prov i ämnet svenska (Sverige) respektive modersmål och litteratur (Finland) genomförda våren 2010 av elever i årskurs 9. En kvantitativ forskningsmetod är tillämpad i denna studie; samtidigt är undersökningen även en kvantitativ jämförelse länderna emellan. Resultatet visar att eleverna i stort hanterar undersökta svenska skriftspråksnormer. Det råder dock tveksamheter gällande hur ord skrivs samman på ett korrekt sätt och när ord stavas med stor respektive liten begynnelsebokstav. Främmande ord och uttryck förekommer inte i någon större utsträckning i de undersökta diskursiva texterna. En viss tveksamhet råder även gällande bruket av personliga pronomen i tredje person plural då somliga elever blandar tal- och skriftspråksformer i sina texter samt överanvänder objektsformen. Vid en jämförelse av variabeln kön visar det sig att pojkarna i min studie har fler felaktigheter i sina texter än vad flickorna har. Överlag behärskar de finlandssvenska eleverna undersökta språkdrag med större säkerhet än de svenska eleverna.

Denna studie genomfördes genom ettspråksociologiskt perspektiv som bland annat studerar språk i ett socialtperspektiv. Tankar till studien grundades sig i att det verkar råda en hel delengelska lånord i svenskan och det finns delade meningar om hur pass mycket detpåverkar det svenska språket och hotar det. I ”Mål i mun-handlingsplan för det svenska språket” menar man att detska räcka med svenska men trots det verkar de engelska lånorden få en alltstörre plats i det svenska språket. Denna studie syftade därför att undersökavilka allmänna attityder 10 stycken informanter har till engelska lånord.Strävan var även att undersöka hur pass medveten vi är i användandet av lånordsamt om där fanns vissa lånord som föredras. Studien undersökte också om lånordförekommer mer inom vissa domäner. För att samla data genomfördes enenkätstudie vilket bar bärkraft till problemställningen, resultat och tolkning.Efter sammanställning kunde slutsatsen dras att svenskan inte är hotad avengelska lånord utan kan ses som en naturlig utveckling i den värld vi lever i.Det finns en medvetenhet i vårt användande av dem och med fördel kan vireflektera över användandet. Vi använder lånorden när vi ej har en fungerandesvensk motsvarighet. Dock väljer vi hellre en fungerande svensk motsvarighetföre engelska lånord. Enligt denna studie räcker det med svenska.

<p>Det engelska språket har sedan efterkrigstiden haft en allt större inverkan på svenskan, bl.a. genom att vara det främsta långivande/lånförmedlande språket. Med dessa nya lån följer ofta svårigheter att anpassa orden till svensk grammatik. Målet med min uppsats har varit att undersöka hur engelska inlånade substantiv böjs i plural på svenska: vilka böjningsformer som används, huruvida engelsk eller svensk böjning används oftare, vad försvenskad stavning har för betydelse för pluralböjningen, och om språkbrukare upplever pluralböjningen som något problematiskt. För att besvara dessa frågor genomfördes en undersökning av språket i bloggar samt en enkätundersökning. En lista med inlånade engelska substantiv från 1990 eller senare sammanställdes utifrån Nyordsboken – Med 2000 nya ord in i 2000-talet och användes som material till bloggundersökningen. Enkäten utformades med fokus på ordpar med både svensk och engelsk stavning, och ställde också frågan om informanterna undviker att använda pluralformer av de undersökta substantiven. Enkätundersökningen genomfördes bland två grupper: studenter och språkvårdare. Resultaten visade att majoriteten av substantiven i mitt material böjdes med den engelska pluralformen –s och bland de ord som böjdes med svensk pluraländelse dominerade –er, följt av –ar och –or. En kombination av engelsk och svensk pluralform förekom i ord som bimbosar och logosar. Det fanns flera indikationer på osäkerhet inför pluralböjning, t.ex. flera olika böjningsvarianter, reaktioner på enkäten, och språkvårdarnas oenighet. Anpassning till svensk stavning hade stor inverkan på böjningen i plural och verkar vara en bra strategi för att integrera engelska lånord i svenskan. Informanterna i enkätundersökningen tenderade att undvika ord med engelsk stavning mer än de med svensk stavning.</p>

Det engelska språket har sedan efterkrigstiden haft en allt större inverkan på svenskan, bl.a. genom att vara det främsta långivande/lånförmedlande språket. Med dessa nya lån följer ofta svårigheter att anpassa orden till svensk grammatik. Målet med min uppsats har varit att undersöka hur engelska inlånade substantiv böjs i plural på svenska: vilka böjningsformer som används, huruvida engelsk eller svensk böjning används oftare, vad försvenskad stavning har för betydelse för pluralböjningen, och om språkbrukare upplever pluralböjningen som något problematiskt. För att besvara dessa frågor genomfördes en undersökning av språket i bloggar samt en enkätundersökning. En lista med inlånade engelska substantiv från 1990 eller senare sammanställdes utifrån Nyordsboken – Med 2000 nya ord in i 2000-talet och användes som material till bloggundersökningen. Enkäten utformades med fokus på ordpar med både svensk och engelsk stavning, och ställde också frågan om informanterna undviker att använda pluralformer av de undersökta substantiven. Enkätundersökningen genomfördes bland två grupper: studenter och språkvårdare. Resultaten visade att majoriteten av substantiven i mitt material böjdes med den engelska pluralformen –s och bland de ord som böjdes med svensk pluraländelse dominerade –er, följt av –ar och –or. En kombination av engelsk och svensk pluralform förekom i ord som bimbosar och logosar. Det fanns flera indikationer på osäkerhet inför pluralböjning, t.ex. flera olika böjningsvarianter, reaktioner på enkäten, och språkvårdarnas oenighet. Anpassning till svensk stavning hade stor inverkan på böjningen i plural och verkar vara en bra strategi för att integrera engelska lånord i svenskan. Informanterna i enkätundersökningen tenderade att undvika ord med engelsk stavning mer än de med svensk stavning.

År 2016 vann den norska Tv-serien Skam Foreningen Nordens språkpris på grund av sin förmåga “[...] til å engasjere et ungt nordisk publikum, styrke forståelsen av skandinaviske språkvariasjoner og bygge opp positive holdninger til nabospråkene i Norden”. Men i vilken grad stämmer då detta? Denna uppsats har genom en enkätstudie i tre högstadieklasser i Uppsala undersökt niondeklassares norska ord- och läsförståelse, norska språkbruk och vilka attityder de har till Norge och norskan. Svaren har satts i förhållande till deras uppgivna konsumtion av tv-serien Skam. Resultaten bekräftar Foreningen Nordens påstående om Skams effekter. De som sett Skam har som grupp bättre norsk ord- och läsförståelse, använder till viss del norska ungdomsslang och har mer positiva attityder till Norge och norskan. Undersökningen har även visat att de informanter som inte talar svenska hemma eller som både talar svenska och ett annat språk hemma överlag har sämre norsk läsförståelse än de informanter som bara talar svenska hemma. Denna skillnad i språkförståelsen finns dock inte bland de informanter som sett Skam oavsett deras språkliga bakgrund. Uppsatsen har även ett didaktiskt perspektiv då den undersöker hur Skam kan användas i skolans norskundervisning i svenskämnet.