Syftet med denna studie är att undersöka de attityder som finns till engelskans närvaro i svenska språket, det vill säga hur människor upplever engelska språket samt hur dessa attityder skiljer sig mellan åldersgrupper. De frågor som ställs är: hur upplevs konkreta exempel på engelskans närvaro i svenskan? Vilka attityder kan identifieras gentemot engelskans närvaro i svenskan? Upplevs engelskans närvaro i Sverige som ett hot mot svenskan? Samt går det att identifiera några skillnader mellan olika åldersgrupper för fråga 1–3? Om så är fallet, vilka är dessa skillnader? Den metod som används är panelsamtal med tre grupper à tre personer som diskuterar ämnet i relation till en uppsättning stimuli. Uppsatsen visar på attityder som tenderar att undvika engelska i svenska men där vissa undantag kan observeras, t.ex. om engelskan kan ”svedifieras”, dvs. ”försvenskas”. Deltagargrupperna ser samtidigt ett värde i att låta svenskan utvecklas med samhället, även om det innebär lite mer närvaro av engelskan.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av 24 utvalda engelska lånord hämtade från nyordslistorna åren 2010–2019. Kvantitativa och kvalitativa metoder har med hjälp av en enkätundersökning använts för att få informanter att svara på om de har kännedom om dessa engelska lånord och i så fall ange användningsfrekvensen samt i vilket sammanhang orden används. Resultatet visar att inga tydliga skillnader kan fastställas mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av de utvalda engelska lånorden. Däremot varierar kännedomen kring några specifika lånord där skillnader kan ses mellan könen. Slutsatsen kan dras till att kännedom om och användning av engelska lånord inte skiljer sig tydligt mellan könen, men att några märkbara skillnader kan ses i kännedom om några specifika lånord mellan könen.

The purpose of this study is to investigate how people of varying ages, generations and genders use a selection of Swedish words that occurs in the Finnish language that is spoken in Sweden. The informants examined are originated from Finland or has at least one parent from Finland and speaks Finnish. In order to answer the aim and research questions for this study a quantitative method has been used and a survey with 277 replies has been accomplished. The result of the study shows that the Sweden Finns are using the investigated Sweden Finnish words. Some variations occurred due to age, generation and gender but despite these variations the words are overall used to a greater degree in relative to the investigated aspects.

Engelskans påverkan på svenskan diskuteras ofta och väcker reaktioner hos många. Idag lånar vi in engelska ord och uttryck i större omfattning än någonsin förr. Syftet med denna uppsats är att undersöka svenskars acceptans av nyare anglicismer i svenskan. Undersökningens fokus ligger på konstruktions- och betydelselån snarare än på direkta lånord. Dessutom undersöks svenskars attityder till språksituationen i Sverige idag. Undersökningens material består av 15 anglicismer. Acceptansen av dessa har kontrollerats genom en enkätundersökning. Resultatet visar bland annat att betydelselån accepteras i högre grad än konstruktionslån och att yngre i högre grad accepterar anglicismer än äldre, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Resultaten visar också att engelskans ställning i Sverige är stark och att informanterna inte ser domänförluster som ett problem. Slutsatsen är att vissa anglicismer i princip är helt accepterade i svenskan idag, att graden av etablering och graden av acceptans av ett uttryck påverkar varandra och att svenskar inte är oroliga för engelskans påverkan på det svenska språket.

Syftet med denna undersökning är att se hur bruket av engelska ser ut i de två nordiska språken svenska och isländska, samt om det finns några skillnader i fråga om förhållningssätt till engelsk påverkan. Inte bara accepterade lånord inkluderas, utan även mindre etablerat bruk av engelska såsom fraser, utrop och liknande. Det bruk av engelska som undersökningen intresserar sig för är sådant som är relativt nytt i språket, vilket här definieras som ord och uttryck som kan tros ha börjat användas tidigast i mitten av 1970-talet, alternativt ökat mycket i användning efter nämnda tidpunkt. Undersökningen är uppdelad i två delar där den ena fokuserar på hur bruket ser ut och den andra på hur det uppfattas. För att undersöka bruket har ett material bestående av bloggtexter samlats in och analyserats. Texterna har samlats in från elva svenska och lika många isländska bloggar. Den slutgiltiga textmassan består av sammanlagt 66 512 ord där 33 399 ord utgör det svenska materialet och 33 113 utgör det isländska. Attitydundersökningen har genomförts med hjälp av enkät och intervjuer. Enkäten har besvarats av 132 svenskar och 128 islänningar. Av dessa deltog åtta, fyra från varje språk, i en efterföljande intervju. Resultat av bloggundersökningen visar att det i båda språken är vanligast att låna in substantiv, vilka utgör drygt hälften av den totala mängden engelska ord och uttryck. En stor skillnad mellan de två språkens material är att det isländska materialet innehåller en betydligt högre andel ord och uttryck som anpassas enligt inhemsk stavning och böjning. Av det totala bruket av engelska i den isländska textmassan utgör anpassade lån 36 %, medan motsvarande siffra i det svenska materialet är 12 %. Detta märks också i attitydundersökningen där islänningar är betydligt mer positivt inställda till anpassning av engelska. Vissa ser det som en förutsättning för att kunna använda ett ord eller uttryck. Attitydundersökningens resultat visar också att både svenskar och islänningar värdesätter kunskaper i engelska högt. Hälften av informanterna i varje språkgrupp anser att engelska används för mycket i Sverige/på Island, medan den andra hälften inte tycker det. Många anser att de själva använder mycket engelska i vardagen, något som vissa anser är positivt och andra negativt. Särskilt bland de isländska informanterna finns många som uttrycker missnöje över i vilken utsträckning de använder engelska ord och uttryck när de talar isländska.

Syftet med denna uppsats är för det första att ta reda på förekomsten i Norden, särskilt på Island, av romanska lånord i de översatta riddarsagorna och för det andra att belysa vad som betydelsemässigt har hänt med dessa ord, under de många åren de har varit kända på Island. Uppsatsen bygger på en lista över romanska lånord i Fischers Die Lehnwörter des Altwestnordischen (1909). Lånordens förekomst undersöks med hjälp av både historiska och samtida ordböcker, samt en enkät. Den semantiska förändringen som dessa ord eventuellt har genomgått undersöks med hjälp av ordböcker och Gustav Sterns teori om betydelseförändring.Isländska anses ofta vara ett rent germanskt språk som har varit fritt från främmande påverkan. Ändå har språket haft kontakter med olika främmande språk, och dessa har lämnat sina spår. Undersökningens resultat visar för det första att ungefär hälften av de romanska lånord som Fischer identifierade i riddarsagorna har behållits. Påfallande är att isländska har behållit fler av dessa lånord än de andra nordiska språken, särskilt norska. Detta kan förklaras med att dessa riddarsagor har varit, och är, mycket populära på Island, medan de till stor del glömdes bort i Skandinavien. Markant är även att färöiskan visar större likheter med isländskan än de andra nordiska språken.För det andra tydliggör resultatet att dessa lånord har en säker ställning i språket. De används mest av äldre och välutbildade personer, men skillnaderna är begränsade, och orden är väl spridda över de undersökta samhällsgrupperna.För det tredje visar undersökningen att dessa lånord i hög utsträckning kan ha förändrats i betydelse, vilket kan förklaras av att orden används i nya kontexter.

Svordomar och lånord är vanligt förekommande i kommunikationssituationen kring datorspelande. Syftet med studien är att undersöka dessa och identifiera deras funktion, samt hur kommunikationen påverkas av att handla om både datorspelsvärlden och världen utanför.Analysmetoden bygger på kategorier som utarbetats av tidigare språkforskare. Materialet utgörs av transkriberade inspelningar av fyra grupper datorspelande ungdomar. Resultatet visar ett flitigt användande av både svordomar och lånord.De lånord som är specifika för spelen visade sig vara relaterade till strategi och unika företeelser för respektive spel. Det faktum att datorspelsvärlden och verkligheten krockar resulterade i ett intressant användande av personliga pronomen samt samtalsämnesväxling som influeras av världen utanför datorspelet. Slutsatsen är att resultatet visar på ett tydligt mönster av språkanvändning angående respektive undersökt område för alla fyra grupper av informanter. Dock behövs mer omfattande studier för ett definitivt resultat.

Länder med det officiella språket engelska dominerar idag inom import och industri. Som konsekvens började engelskan utöva ett starkt inflytande på andra språk och språkdomäner, bland annat skönhetsbranschen i Sverige. Syftet med denna uppsats är att inventera bruket av engelska skönhetslånord i svenska språket samt att undersöka undermedvetna attityder till dem. Studien bygger på två delundersökningar: en korpusundersökning och en attitydundersökning. Korpusundersökningen ämnar inventera nyare engelska skönhetslånord som inte är belagda i SAOL:s 12:e upplaga, med fokus på direktlån och betydelselån. Dessutom undersöks lånordens frekvens samt deras integrering till svenska språkets struktur. Materialet bestående av 575 belägg har samlats in från 12 tidningsnummer. Metodanalysen innebar beräkningen av de olika lånordens frekvens samt en analys av lånordens integrering till svenskan utifrån ett mångfaldigt perspektiv: på formnivå, på menings- samt frasnivå, på morfologisk nivå och på ortografisk nivå. Attitydundersökningen har genomförts med hjälp av ett matched guise-test. Dess stimulustext handlade om en sminkrutin och matched guise-testet gjordes på 91 informanter. Resultat av korpusundersökningen visar att de 575 beläggen fördelar sig på 31 olika lånord, där huvuddelen utgörs av direktlån. Det finns endast fyra olika betydelselån, men de förekommer ofta. Detta faktum återspeglas i materialets högfrekventa lånord mask, serum och foundation, där de första två är betydelselån. Lånordens integrering ses på formnivå, på menings- respektive frasnivå och på morfologisk nivå. Deras ursprungliga ortografi har dock bevarats. På formnivå är de flesta av de flerledade beläggen sammanskrivna. På menings- och frasnivå innehåller de flesta meningar inga andra engelska lån. Huvuddelen adjektiv respektive particip står i attributiv position, med inhemska huvudord. Alla verb har svenska subjekt och objekt. Runt 75 % av beläggen ingår i en större fras, oftast nominalfraser. På morfologisk nivå har både direktlånen och betydelselånen anpassats i samma utsträckning, runt 50 % vardera, dock är flera betydelselån anpassade. Båda uppvisar också främst böjda former, men direktlånen omfattar flera avledda och hybrida former.  Enligt attitydundersökningen är svenskar i stort sett negativa till engelska skönhetslånord, men det beror också på målgrupp. Resultaten utifrån variablerna visar att yngre, kvinnliga, lågutbildade och starkt branschintresserade individer är mer positiva till engelska än de andra grupperna. Personer med ett starkt branschintresse är dock mest positivt inställda till engelska av alla. När engelskan är positivt värderad så är det oftast på kompetensdimensionen, i vissa fall på dynamik och sällan på superioritet (relaterad till en traditionell offentlig gemenskap). Svenskan står starkare när det gäller sociabilitet och superioritet.

Denna magisteruppsats behandlar norrmäns attityder till svenska låneord (svecismer) inom det norska språket. Undersökningens fokus ligger i högre grad på informanternas vardagliga talspråk och i mindre grad på deras skriftspråk (bokmål). Syftet med undersökningen är att ta reda på hur medvetna norrmännen är om förekomsten av svenska lånord i sitt modersmål och hur de uppfattar dessa. Uppsatsen syftar också till att undersöka hur informanterna själva använder utvalda svecismer som kartlagts från de relativt aktuella digitala norska källorna.  Undersökningen är av kvantitativ karaktär och har utförts med hjälp av en enkät som besvarats av 55 informanter. Enligt informanterna finns det få svenska lånord i norskan och detta språkliga fenomen diskuteras sällan i Norge. Majoriteten av informanterna uppvisar en positiv inställning till svenska lånord i det norska språket, men en del är mindre positiva. Det framgår att informanterna är mer benägna att tolerera svecismer ifall de inte ersätter etablerade norska ord och uttryck.  Resultatet i denna studie har också jämförts med tidigare undersökningar som tar upp grannspråksattityder i Skandinavien. Det visar sig att den här studien går i linje med tidigare forskning, som också visar på en positiv inställning till svenska språket hos norrmän. I studien framgår också att alla utvalda svecismer enligt informanterna är användbara, dock skiljer sig bruket mycket på grund av lånordens olika stilistiska nivå och etableringsgrad i det norska språket. Informanterna har också demonstrerat att utvalda svenska lånord i högre grad är kopplade till deras talspråk, och att de sällan används i formell skrift.

Detta examensarbete jämför engelsk pluralform i ryskan och svenskan. Primärt undersöks och jämförs ett antal utvalda ryska och svenska ord (i svenska språket även kallade kepsbildningar), där den engelska pluralformen kommit att användas som singularform i ryskan och svenskan. Sekundärt görs liknande redogörelser och jämförelser av utvalda ryska och svenska ord utan singularformer, men med engelska pluralformer. Resultatet av analyserna mellan de båda språken påvisar flera likheter. Både ryskan och svenskan har i många fall lånat in samma ord från engelskan. Gemensamt för både ryskan och svenskan är att man felaktigt uppfattat engelska pluralformer som singulara. Dessutom finns det i båda språken en grupp engelska lånord som saknar singularformer men som bevarat sina engelska pluraländelser i pluralis. Tidsmässigt har inlåningen av de gemensamma engelska lånorden oftast skett senare för ryskans del. Vidare konstateras att ungdomsslangen både i ryskan och svenskan haft en avgörande betydelse för att nya lånord blivit populära.