Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Nybörjaren i ryska eller litauiska stöter strax på en svårighet, som han eller hon oftast inte mött tidigare: den rörliga betoningen. Om man som jag studerat båda språken frågar man sig så småningom om överensstämmelserna i deras betoningsmönster – som så många andra av likheterna – beror på ett gemensamt ursprung. Kan det rent av vara möjligt att utifrån betoningen hos en viss ordform i det ena språket förutse betoningen hos en viss ordform i det andra språket?</p><p>Jag har därför försökt sammanställa de ljudlagar som förändrat betoningsmönstren från baltoslaviskan och fram till våra dagars ryska och litauiska. Jag har dock begränsat mig till substantiven, inte minst därför att det är denna ordklass där den studerande möter de största svårigheterna. Jag har dessutom avstått från att beskriva utvecklingen före baltoslaviskan, och inte heller tar jag upp enstaka avvikande former. Dessutom har dualen lämnats därhän, eftersom dessa former är helt utdöda i dagens ryska och obsoleta i litauiskan, varvid den modernspråkliga komparativa effekten går förlorad. Uppsatsen gäller accentförhållandena, och förändringarna i ordens böjning – som är uppenbara när man betraktar de många exemplen – berörs inte heller.</p><p>Först kommer en beskrivning av ”start och mål”, d.v.s. substantivbetoningen i de båda moderna språken. Avsikten är att den som endast studerat det ena språket ska få en inblick i förhållandena i det andra. Därefter följer en redogörelse för accentförhållandena i baltoslaviskan, och sedan – parallellt så lång det är möjligt – de ljudlagar som lett fram till dagens förhållanden. Avslutningsvis försöker jag att med ett antal exempel visa hur man kan följa ett ord från ryskan till litauiskan eller vice versa för att pröva överensstämmelsernas pålitlighet.</p>

No description available.

Sovjetunionens oppløsning førte blant annet til at de sentralasiatiske sovjetrepublikkene ble uavhengige stater, deriblant Kasakhstan og Usbekistan. Hvordan har den språkhistoriske utviklingen i disse landene vært? Hvordan påvirker språklovene situasjonen for det russiske språket etter selvstendigheten? Er dagens språkpolitikk noe nytt i regionen, eller er de politiske grep idag gammelt nytt fra sovjettiden?Dette er noen av de sentrale spørsmålene i denne oppgaven.Jeg anvender meg av komparativ metode når jeg ser på de kasakhiske og usbekiske språklovene fra både før og etter uavhengigheten. Dette anser jeg som hensiktsmessig da jeg er interessert i to ting; å finne likheter og ulikeheter mellom landene i språkspørsmålet, samt å finne likheter og ulikheter i tidsperiode, altså før og etter selvstendigheten.Som definition på hva språkpolitikk er, går jeg ut ifra en bred definisjon som gjenfinnes hos Schlyter ( Language Policy in Independent Uzbekistan s.8). Språkpolitikk er de virkemidler som offentlige myndigheter har for å påvirke språks utvikling.Takk til Per Arne Bodin, min veileder ved slaviske institusjonen. Takk til Birgit Schlyter ved institusjonen for orientaliske språk for hjelp i fremskaffing av litteratur og hvis forskning har gjort denne oppgaven mulig.

Kultur är ett mångtydigt begrepp som kan uppvisa flera olika definitioner beroende på vilken kontext ordet används i. I ämnet moderna språk är kultur ett centralt begrepp, där elever förväntas förvärva kunskap om målspråkslandets kultur. Eftersom kultur är ett brett begrepp kan kunskap om landets kultur se ut på olika sätt beroende på hur kulturbegreppet tolkas. Denna studie har som övergripande syfte att undersöka hur kultur förmedlas i svenska steg 1 läromedel i ryska, som används i dagens svenska klassrum. Urvalet utgörs av alla ryska läromedel utgivna i Sverige på svenska de senaste 25 åren, där de två senast utgivna steg 1 läromedlens textböcker undersöks i denna studie. Det ena textboken heter Trojka – Da 1(2000) utgiven av Scripta textproduktion och den andra heter Mozjno av Liber AB (2004). Det ryska språket har funnits som skolspråk sedan 1960-talet och i dagsläget erbjuder endast ett fåtal skolor ryska som ett alternativt i moderna språkundervisningen. Den analytiska utgångspunkten för studien utgörs av tre perspektiv på kultur framtagna av språkdidaktikern Ulrika Tornberg. De tre perspektiven är: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap. Dessa tre perspektiv används för att analysera hur de två läromedlen i ryska förmedlar kultur.  Metoden består av en kvantitativ innehållsanalys, i vilken analysenheterna utgörs av texter i de båda läromedlen. De tre perspektiven på kultur operationaliseras och en mätning görs på frekvensen av de olika perspektiven i de två läromedlen.  De båda läromedlen i ryska, Mozjno och Trojka – Da 1, uppvisar liknande resultat. Kulturperspektivet ett fullbordat faktum är det dominerande, följt av en kompetens för framtiden. Ett möte i öppet landskap är det perspektiv som får minst utrymme i läromedlen. Resultatet visar att kultur ses som något knutet till nation och där undervisningen om kultur inriktar sig på faktabaserad kunskap. Mitt resultat kan även ses svara mot en traditionell uppfattning om hur kultur bör undervisas i.