Uppsatsen är en litteraturvetenskaplig analys av Vladimir Majakovskijs Vägglusen (Клоп). Vägglusen är en humoristik pjäs som utspelar sig dels under den unga Sovjetunionens NEP-period och dels i ett framtida socialistiskt samhälle. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den komiska effekten i pjäsen uppstår samt att studera vilken roll som science fiction-miljön spelar för denna komik. Analysen har genomförts med hjälp av de generella humorteorier som presenterats av Olle Ferm och Paul Lewis samt teorier om science fiction och främmandegöring hämtade från verk av Viktor Šklovskij och Peter Stockwell. Avsnittet ”Tidigare forskning” innehåller en redogörelse för hur Vägglusen analyserats av slavister som Bengt Jangfeldt och Edward J. Brown. Till skillnad från dessa tolkningar utgår min undersökning i mindre utsträckning från ett biografiskt perspektiv vilket kastar nytt ljus på Majakovskijs verk. Uppsatsen är till stor del en exemplifiering av ovanstående teorier samt en klassificering av pjäsens stilistik och tematik. Utöver detta mynnar resultaten även ut i en reflektion kring de använda humorteorierna och hur de kan utvecklas.

Ryska förhållanden påkallar ett allt större intresse och frågor om ryska förmågor samt intentioner har blivit mycket aktuella i samband med Ukrainakrisen våren 2014. Förståelse avseende utvecklingen av de ryska väpnade styrkorna utgör en viktig pusselbit för att förstå Ryssland.  Syftet med studien är att undersöka hur utvecklingen av de ryska väpnade styrkorna kan förstås ur ett traditionellt respektive ett nytänkande ryskt militärteoretiskt perspektiv. Studien granskar utvecklingen under 2010-13 sett ur två teoribildningar, den traditionella teorin om djupoperationen och den nytänkande teorin om kontaktlös krigföring. Studien påvisar att teorin om djupoperationen till stor del kan förklara utvecklingen som skett under perioden och äger en relativt hög relevans som teori och förklaringsalternativ. Teorin om kontaktlös krigföring förklarar delvis utvecklingen i de ryska väpnade styrkorna under 2010-13, främst avseende nya förmågor. Teorin om kontaktlös krigföring äger följaktligen viss relevans både som teori och som förklaringsalternativ. Studiens resultat visar att teorierna kompletterar varandra som förklaringsalternativ då teorierna tillsammans skapar en djupare förståelse för den ryska utvecklingen.   Resultatet speglar en förmodad parallell utveckling av två typer av försvar i Ryssland, vilka i dagsläget samexisterar och till del är samordnade. I framtiden kan dessa två försvar utvecklas till ett homogent försvar eller fortsatt konkurrera om resurserna, mycket beroende på den ryska ledningens intentioner och beslut.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2004.

No description available.

No description available.

No description available.

I Läroplanen (2011) kan vi läsa att undervisningen i skolan ska vara saklig och allsidig. Läromedlen har enligt Skolverket (2006) en viktigt roll i svensk undervisning. Syftet med denna studie är att se om tre av de fyra största läromedlen i Sverige lever upp till kraven på allsidighet och saklighet genom att studera vad läromedlen skriver om några utvalda händelser från den ryska Oktoberrevolutionen 1917. Tidigare forskning har antytt attdet råder vissa brister i saklighet och allsidighet i svenska läromedel. Denna studie vill fördjupa kunskapen om detta ämne. I studien jämförs läromedlen med ledande forskning om den ryska revolutionen. Resultatet visar att det finns viktiga brister i både saklighet och allsidighet inom det studerade området. Författaren till denna studie menar att resultatet kan förklaras utifrån att läromedlen reproducerar den dominerande synen på Oktoberrevolutionen. Författaren menar att fortsatta studier bör göras för att klargöra om det finns ett större problem med saklighet och allsidighet i svenska läromedel.

<p>Tilltagande internationalisering leder till ett ökat behov av kontakter över nations- och kulturgränser. Historiskt och geografiskt utgör Ryssland en svensk närmarknad, enorm både när det gäller storleken och efterfrågan. Ett hundratal svenska företag är etablerade i Moskvaområdet och lika många verkar i Sankt Petersburgsområdet.</p><p>I uppsatsen undersöks vilka etableringsstrategier små och medelstora svenska tjänsteföretag använt sig av vid lyckade etableringar i Ryssland. Teoretiskt utgås från tanken om den stegvisa utlandsetableringen, förenat med Hollensens tre etableringsmodeller och Hofstedes fem kulturdimensioner. Metoden är främst kvantitativ, då flera av respondenternas svar samlats in via en öppen enkät och därefter sammanställts till löpande text, vilket kombinerats med en personlig intervju. Respondenterna har alla stor erfarenhet av affärsverksamhet på den ryska marknaden.</p><p>Efter Sovjetunionens sammanfall öppnandes den ryska marknaden för utländska företag och en stor, växande efterfrågan på flera varor framkom. Stor politisk turbulens, riggade privatiseringsauktioner och ekonomisk kris är några av de inslag som karakteriserat det självständiga Ryssland. Dagens ryska marknad har flera särdrag som på olika vis inverkar på affärslivet. Politiskt råder osäkerhet om vart landet är på väg. Lagstiftningen är spretande och leder ofta till godtycklig tillämpning. Byråkratin är omfattande och korruptionen frodas. Maktdistansen är mycket hög och formella regler spelar stor roll. Affärskontakter grundas ofta på personliga relationer, vilka tar tid att bygga, och i denna process underlättar goda kunskaper i landets språk och kultur.</p><p>En rysslandsetablering tar tid varför etablerande företaget bör ha god tillgång på resurser. Det är vanligt att svenska företag efter inledande marknadsundersökningar etablerar sig genom att öppna ett representationskontor, vilket ägs och kontrolleras av huvudkontoret i Sverige. Bolagsformen i sig begränsar verksamhetens utseende och när detta blir ett hinder för företaget omvandlas representationskontoren med fördel till någon form av ryskt dotterbolag och beroende på ägarstrukturens utseende finns två former, en mellanhandsmetod och en strikt hierarkisk metod, båda med fokus på kontroll.</p> / <p>The internationalization process leads to increasing interdependence between countries and economies, thus the need for intercultural contacts deepens. For centuries Russia has been an important trade partner to Sweden. About one hundred Sweden-related companies are established in the Moscow area, and almost as many in around Saint Petersburg.</p><p>The focus of this work is on which market entry strategies Swedish small and medium-sized companies have used when entering the Russian market, using a combination of the Uppsala model, Hollensen market entry mode decision theory and Hofstede’s five cultural dimensions. Based on an open questionnaire, information is gathered from the respondents, and put together with the answers from one interview. All participants in the investigation are experienced in working on the Russian market.</p><p>After the break up of the Soviet Union the Russian market opened up to foreign investment and the large demands of the population started to show. Political turmoil, an unfair privatization process and economical crisis are some of the characteristics of the Post-Soviet Russia. Today’s Russian market has several traits that in different ways influence the business life. There is political insecurity as to where the country is heading, the legal system is not uniform, which leads to random interpretation of laws, the bureaucracy is extensive and corruption frequent. There is a high power distance and formal rules play a large role. Business contacts are often based on personal relations, requiring long time to create, and are eased by knowledge of local language and culture.</p><p>To enter the Russian market takes time and money, thus the company wishing to pursue this kind of activity will have to make sure it has the resources necessary. Usually, Swedish companies enter the Russian market after market research by opening a representative office, fully owned and controlled by headquarters in Sweden. This form has its limits as to what kind of business can be conducted, and when this becomes an obstacle, the representative office is often transformed into a Russian subsidiary. Depending on the structure of the ownership there is one intermediate mode and one hierarchical mode that could be used, both modes focusing on control.</p>

Although quite a few researchers have pointed to the significance of the childhood theme in Tsvetaeva’s work, no systematic analysis of her work has been done from this perspective. Nor have her childhood reminiscences been treated as a thematically consistent whole, but have rather been read as instances of the poet’s prose in general. The present study examines Marina Tsvetaeva’s memories of childhood in the context of her work and in the context of the cultural and political reality to which these reminiscences refer and in which they were written—i.e., Russia around the turn of the century and the Russian émigré world of 1930–1937. In the introductory investigation of the presence of the childhood theme in Tsvetaeva’s oeuvre, it is found that idealization of the naive, innocent state is a relatively constant feature and that the childhood memories can be read as a culmination of this set of motives. It is also stated that Tsvetaeva’s continuous striving in her poetry away from the world, out of time, is an integral part of the childhood thematics. This tendency is traced, in connection with the childhood theme, to the influence of writers of the late Russian Symbolist movement as well as to Boris Pasternak and Rainer Maria Rilke—all with roots in literary Romanticism. Childhood is moreover found to be something of a key theme that reveals fundamental differences in the relation to memory and language among the authors of Russian modernism. In Tsvetaeva' s case it is shown that her childhood memories contain the romantic essence of her aesthetics. The study also touches upon the symbolic and allegorical dimension of the texts—Tsvetaeva’s “otherspeak” in her prose. It is shown that the central scenes of these texts can be read as illustrations of an artistic and linguistic experience. In this regard the author’s narrative of childhood also appears to have been a suitable medium for articulating controversial aesthetic statements and taking a stand for an historical past and literary tradition that at the time seemed doomed to oblivion.

Tilltagande internationalisering leder till ett ökat behov av kontakter över nations- och kulturgränser. Historiskt och geografiskt utgör Ryssland en svensk närmarknad, enorm både när det gäller storleken och efterfrågan. Ett hundratal svenska företag är etablerade i Moskvaområdet och lika många verkar i Sankt Petersburgsområdet. I uppsatsen undersöks vilka etableringsstrategier små och medelstora svenska tjänsteföretag använt sig av vid lyckade etableringar i Ryssland. Teoretiskt utgås från tanken om den stegvisa utlandsetableringen, förenat med Hollensens tre etableringsmodeller och Hofstedes fem kulturdimensioner. Metoden är främst kvantitativ, då flera av respondenternas svar samlats in via en öppen enkät och därefter sammanställts till löpande text, vilket kombinerats med en personlig intervju. Respondenterna har alla stor erfarenhet av affärsverksamhet på den ryska marknaden. Efter Sovjetunionens sammanfall öppnandes den ryska marknaden för utländska företag och en stor, växande efterfrågan på flera varor framkom. Stor politisk turbulens, riggade privatiseringsauktioner och ekonomisk kris är några av de inslag som karakteriserat det självständiga Ryssland. Dagens ryska marknad har flera särdrag som på olika vis inverkar på affärslivet. Politiskt råder osäkerhet om vart landet är på väg. Lagstiftningen är spretande och leder ofta till godtycklig tillämpning. Byråkratin är omfattande och korruptionen frodas. Maktdistansen är mycket hög och formella regler spelar stor roll. Affärskontakter grundas ofta på personliga relationer, vilka tar tid att bygga, och i denna process underlättar goda kunskaper i landets språk och kultur. En rysslandsetablering tar tid varför etablerande företaget bör ha god tillgång på resurser. Det är vanligt att svenska företag efter inledande marknadsundersökningar etablerar sig genom att öppna ett representationskontor, vilket ägs och kontrolleras av huvudkontoret i Sverige. Bolagsformen i sig begränsar verksamhetens utseende och när detta blir ett hinder för företaget omvandlas representationskontoren med fördel till någon form av ryskt dotterbolag och beroende på ägarstrukturens utseende finns två former, en mellanhandsmetod och en strikt hierarkisk metod, båda med fokus på kontroll. / The internationalization process leads to increasing interdependence between countries and economies, thus the need for intercultural contacts deepens. For centuries Russia has been an important trade partner to Sweden. About one hundred Sweden-related companies are established in the Moscow area, and almost as many in around Saint Petersburg. The focus of this work is on which market entry strategies Swedish small and medium-sized companies have used when entering the Russian market, using a combination of the Uppsala model, Hollensen market entry mode decision theory and Hofstede’s five cultural dimensions. Based on an open questionnaire, information is gathered from the respondents, and put together with the answers from one interview. All participants in the investigation are experienced in working on the Russian market. After the break up of the Soviet Union the Russian market opened up to foreign investment and the large demands of the population started to show. Political turmoil, an unfair privatization process and economical crisis are some of the characteristics of the Post-Soviet Russia. Today’s Russian market has several traits that in different ways influence the business life. There is political insecurity as to where the country is heading, the legal system is not uniform, which leads to random interpretation of laws, the bureaucracy is extensive and corruption frequent. There is a high power distance and formal rules play a large role. Business contacts are often based on personal relations, requiring long time to create, and are eased by knowledge of local language and culture. To enter the Russian market takes time and money, thus the company wishing to pursue this kind of activity will have to make sure it has the resources necessary. Usually, Swedish companies enter the Russian market after market research by opening a representative office, fully owned and controlled by headquarters in Sweden. This form has its limits as to what kind of business can be conducted, and when this becomes an obstacle, the representative office is often transformed into a Russian subsidiary. Depending on the structure of the ownership there is one intermediate mode and one hierarchical mode that could be used, both modes focusing on control.