Vi har gjort en litteraturstudie av forskning rörande engelskans påverkan på svenska språket och samhället. Engelskan får en allt starkare position och svenskan förlorar domäner till engelskan. I och med det sker det en påverkan på samhället. Som ett resultat av de påverkade samhällsfaktorerna har en ny språkpolitik kommit till i Sverige, med målsättningen att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Engelskan har även brett ut sig inom utbildningsväsendet, både inom högre utbildning och gymnasie- och grundskola där ämnesundervisningen övergår till att ske på engelska. När ämnesundervisningen sker på engelska istället för svenska förlorar eleverna vissa termer och uttryck på svenska till engelska. Den här domänförlusten kommer de sedan att ta med sig ut i samhället där engelskan då får ta över inom vissa områden. I och med en sådan språklig utveckling riskerar vi att få större klyftor i samhället när språket brister åt båda håll. Vi har sammanställt teorier och forskning av engelskans påverkan på svenska språket. Vi har behandlat domänförluster, ämnesundervisning på engelska och svensk språkpolitik för att avgöra om och på vilket sätt engelskans inflytande påverkar svenskan.

Engelskans påverkan på svenskan diskuteras ofta och väcker reaktioner hos många. Idag lånar vi in engelska ord och uttryck i större omfattning än någonsin förr. Syftet med denna uppsats är att undersöka svenskars acceptans av nyare anglicismer i svenskan. Undersökningens fokus ligger på konstruktions- och betydelselån snarare än på direkta lånord. Dessutom undersöks svenskars attityder till språksituationen i Sverige idag. Undersökningens material består av 15 anglicismer. Acceptansen av dessa har kontrollerats genom en enkätundersökning. Resultatet visar bland annat att betydelselån accepteras i högre grad än konstruktionslån och att yngre i högre grad accepterar anglicismer än äldre, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Resultaten visar också att engelskans ställning i Sverige är stark och att informanterna inte ser domänförluster som ett problem. Slutsatsen är att vissa anglicismer i princip är helt accepterade i svenskan idag, att graden av etablering och graden av acceptans av ett uttryck påverkar varandra och att svenskar inte är oroliga för engelskans påverkan på det svenska språket.

The aim of this study is to examine attitudes towards the use of English in the Swedish language, in Swedish society in general, and in Swedish academia. Mainly a quantitative method was used to examine these attitudes. An online questionnaire was constructed, consisting of different statements regarding the current linguistic situation in Sweden. It also contained a section where the participants had to choose between using an English word or a corresponding Swedish word. The study indicates that people tend to choose the English word instead of the corresponding Swedish word. In addition, people answering this questionnaire seem to be more worried about the use of English in the Swedish language than they are about the use of English in Swedish society in general and in academia. This study also shows that the younger you are, the more positive you tend to be towards the usage of English.

Abstrakt Allt fler engelskspråkiga avhandlingar inom teknik och naturvetenskap fårsammanfattningar på svenska. Sammanfattningen kan vara en av få texter som författaspå svenska under en forskarutbildning och nämns ofta som en viktig del i utvecklingenav svenska som vetenskapsspråk. För att bättre förstå vilken roll sammanfattningen, iinte minst den populärvetenskapliga, kan spela i utvecklingen av svenska somvetenskapsspråk krävs studier av denna texttyp, vilket idag till stor del saknas. Syftetmed föreliggande uppsatsarbete är att beskriva hur facktermer introduceras ochförklaras i populärvetenskapliga avhandlingssammanfattningar författade vid LundsTekniska Högskola under 2013. I fler än hälften av sammanfattningarna förekommer eneller flera facktermer som inte förklaras. Att hitta rätt abstraktionsnivå och en rimligförklaringsgrad för de facktermer som används tycks utgöra en stor utmaning förskribenterna. Analysen av facktermerna har strukturerats i form av en modell,facktermsmodellen, där för- och nackdelar med olika introduktions- ochförklaringsmodeller har beskrivits.

Inom programmering existerar ingen samlad officiell terminologi på svenska för begreppen som används inom området. Gör detta att svenskan blir bristfällig och splittrad inom området? Denna uppsats har hämtat terminologi utifrån tre olika handböcker inom programmering på svenska och undersökt om det finns en samstämmighet kring terminologin trots tidigare nämna problem. Vidare har utövare av ämnet programmering fått svara på vilka termer de själva använder eller har kommit i kontakt med bland dessa termer hämtade utifrån handböckerna. Resultatet visar att variationen mellan handböckerna är relativt liten och att variationen mellan utövarna är ännu mindre. Att inte ha en samlad terminologi upplevs därför inte som något hinder för svenskan inom området.