Programmet Vetenskapens värld har funnits sedan 1971. Sedan starten har redaktionen sänt program kontinuerligt och behandlat olika vetenskapliga områden. Vi vill undersöka om programmet påverkas av det marknadsmässiga eller det normativa styrfältet och i så fall på vilket sätt. Genom att undersöka Vetenskapens världs redaktion och arbete utifrån flera olika perspektiv hoppas vi kunna utläsa ett eller flera mönster. Våra forskningsfrågor är följande:  1. Hur har Vetenskapens världs ämnesurval varierat över tid? 2. Vad grundas ämnesurvalet på? 3. På vilket sätt arbetar Vetenskapens världs redaktion för att leva upp till public serviceuppdraget?  Vi har valt att kombinera flera metoder, en så kallad triangulering, för att sammanfoga resultaten av dem. Genom en mindre kvantitativ studie fick vi en överblick av vilka ämnen som programmet har behandlat vid tre årsnedslag. Därefter gjordes en observationsstudie på Vetenskapens världs redaktion, samt en semistrukturerad intervju med Anna Schytt, redaktionschef. Vi tror att de två sistnämnda metoderna, i kombination med varandra, har gett oss en djupare inblick i Vetenskapens världs redaktions arbete, än vad endast en eller flera intervjuer hade gjort.  I resultatet diskuterar vi hur Vetenskapens världs ämnesvärdering har förändrats i takt med den teknologiska utvecklingen, samt hur detta har påverkats av en ökad konkurrens från kommersiella aktörer. Den tekniska utvecklingen av Vetenskapens världs webb är prioriterad för att göra den mer användarvänlig och attrahera en bred publik. För deras broadcast publikanpassas innehållet främst genom ämnesmixen. Förändringar över tid är också att programmet numer behandlar fler ämnen och sänds oftare än tidigare.

<p>QUASI-projektet är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som inkluderar universitet och högskolor i fem europeiska länder. QUASI-samarbetet fokuserar på forskning om jästceller. Projektet avslutades i maj 2007 och de vetenskapliga resultaten ska förklaras för allmänheten. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma lättbegripliga texter om QUASI-projektet för att informera allmänheten om projektet och resultaten. Texterna ska publiceras på en webbsida. Min frågeställning har varit: Hur förenklar man forskningsinformation så att människor utan bakgrundskunskaper i ämnet förstår informationen på ett bra sätt? Jag har använt flera olika metoder för att komma fram till ett slutresultat. Genom att samla in litteratur och genomföra en enkätundersökning fick jag ett material att utgå från. Därefter har jag producerat mina texter, utprovat dem på tänkta användare, bearbetat och utprovat igen. Jag har även utprovat bilder i texterna, och sedan låtit en illustratör göra nya bilder. Jag har arbetat fram texter som enligt utprovningar är lättbegripliga för målgruppen. Jag blev klar med mina texter i tid och de blev godkända av uppdragsgivaren. Därmed har jag uppnått syftet med mitt examensarbete. Jag har lärt mig att det är väldigt personligt hur man populariserar forskning. Att skriva texter är ett hantverk som tar tid att lära sig. Jag har utarbetat ett sätt som fungerar bra för mig, men jag tror att alla har sina egna sätt att arbeta på. Det viktigaste är att man utprovar sitt material i flera omgångar på tänkta slutanvändare, och verkligen lyssnar på vad de har att säga och ändrar sina texter efter det.</p>

QUASI-projektet är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som inkluderar universitet och högskolor i fem europeiska länder. QUASI-samarbetet fokuserar på forskning om jästceller. Projektet avslutades i maj 2007 och de vetenskapliga resultaten ska förklaras för allmänheten. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma lättbegripliga texter om QUASI-projektet för att informera allmänheten om projektet och resultaten. Texterna ska publiceras på en webbsida. Min frågeställning har varit: Hur förenklar man forskningsinformation så att människor utan bakgrundskunskaper i ämnet förstår informationen på ett bra sätt? Jag har använt flera olika metoder för att komma fram till ett slutresultat. Genom att samla in litteratur och genomföra en enkätundersökning fick jag ett material att utgå från. Därefter har jag producerat mina texter, utprovat dem på tänkta användare, bearbetat och utprovat igen. Jag har även utprovat bilder i texterna, och sedan låtit en illustratör göra nya bilder. Jag har arbetat fram texter som enligt utprovningar är lättbegripliga för målgruppen. Jag blev klar med mina texter i tid och de blev godkända av uppdragsgivaren. Därmed har jag uppnått syftet med mitt examensarbete. Jag har lärt mig att det är väldigt personligt hur man populariserar forskning. Att skriva texter är ett hantverk som tar tid att lära sig. Jag har utarbetat ett sätt som fungerar bra för mig, men jag tror att alla har sina egna sätt att arbeta på. Det viktigaste är att man utprovar sitt material i flera omgångar på tänkta slutanvändare, och verkligen lyssnar på vad de har att säga och ändrar sina texter efter det.

The lack of women in historical writing has long been discussed in Sweden and could be understood as an expression of a bigger discourse of Swedish gender equality. With two existing women’s history museums and media debates about women’s representation in history books, it seems to be part of both a Swedish and a feminist discourse. With a starting point that feminism exist within a popular feminist discourse, this essay asks the question what happens when feminist history is made to be popular. By analysing the two tv-shows ‘Den fantastiska historien med Berg &amp; Meltzer’ and ‘Drottningarna’ as well as debates about them, this thesis examines how feminism, and the female subject is created within Swedish historical media. By using a poststructuralist discourse analysis and the theories popularfeminism, postfeminism and fantasy echo, this study analyses how the media as a cultural product creates feminist values, and how ideas about the feminine and the masculine affects the way we understand history. This study shows how the fantasy of a static female identity creates the historical female subject as someone ‘we’ can identify with. Further it shows how feminist historical writing within a popular science discourse seems to leave out important critique about gender roles and structures. The study also argues how a medial feminist history tends to rely on postfeminist and neoliberal assumptions of individual success in order to become more palatable for a broader audience.

Syftet med denna studie var att analysera vetenskapliga föreläsningar på onlineplattformen TED (technology, entertainment, design) och försöka förstå hur föreläsarna använder sig av klassiska retoriska begrepp. Anledningen var att vi ansåg att denna form av retorisk diskurs kan vara en potentiell lösning till några av de problem som existerar inom vetenskapskommunikation. Vi undersökte TED eftersom det i nuläget är den populäraste föreläsningsplattformen på internet.Vi har analyserat fyra vetenskapligt orienterade föreläsningar med hjälp av retorikanalys. Genom detta perspektiv har vi undersökt föreläsningarnas kontext, hur föreläsarna använder sig av klassisk retorisk disposition, hur de använder argumentationsmedel och vilka stilfigurer de lägger mest fokus på. Vi förhöll oss även till retorisk situationsteori för att förstå helheten bakom föreläsningarna.Vi sammanställde sedan materialet för att se vad alla föreläsningarna har för gemensamma aspekter. Resultatet visade att föreläsarna delade ett antal retoriska aspekter i sina tal. Från ett dispositionsperspektiv visade föreläsarna likheter med placering av tes och brist på motargument i talet. Föreläsarna lade också mest fokus på övertalningsmedlet logos och de använde mer frekvent stilfigurerna exempel, liknelse, och metafor.

Abstrakt Allt fler engelskspråkiga avhandlingar inom teknik och naturvetenskap fårsammanfattningar på svenska. Sammanfattningen kan vara en av få texter som författaspå svenska under en forskarutbildning och nämns ofta som en viktig del i utvecklingenav svenska som vetenskapsspråk. För att bättre förstå vilken roll sammanfattningen, iinte minst den populärvetenskapliga, kan spela i utvecklingen av svenska somvetenskapsspråk krävs studier av denna texttyp, vilket idag till stor del saknas. Syftetmed föreliggande uppsatsarbete är att beskriva hur facktermer introduceras ochförklaras i populärvetenskapliga avhandlingssammanfattningar författade vid LundsTekniska Högskola under 2013. I fler än hälften av sammanfattningarna förekommer eneller flera facktermer som inte förklaras. Att hitta rätt abstraktionsnivå och en rimligförklaringsgrad för de facktermer som används tycks utgöra en stor utmaning förskribenterna. Analysen av facktermerna har strukturerats i form av en modell,facktermsmodellen, där för- och nackdelar med olika introduktions- ochförklaringsmodeller har beskrivits.

Denna studie undersöker hur populärvetenskapliga framställningar gestaltas för e-bok och video. Resultatet visar de mediespecifika skillnader som medierna e-bok och video för med sig. Detta görs i en studie med två exempel genom jämförande visuell analys av två olika typer av medium som båda förklarar samma fenomen med olika multimodala förutsättningar. Analysen gör det möjligt att se och dra slutsatser kring vad mediumet för med sig för skillnader. Ämnet är intressant för producenter av populärvetenskap. Syftet med studien är att undersöka, genom visuell analys, hur samma ämne gestaltas i e-bok och video. Beroende på medium har producenter av populärvetenskap, och designers med intresse för pedagogiskt material, helt olika förutsättningar och begränsningar i produktionen. Efter att studien är gjord har det framgått vad populärvetenskapliga framställningar i e-bok och video har för designlikheter. I det första exemplet behandlas multimodaliteter i e-boken Introducing Mind and Brain, A Graphic Guide, (Gellatly och Zarate 2018) och videon THE MIND explained: Memory (Netlfix 2019). För att avgränsa materialet används den sekvens från vardera medium som förklarar hur känslor kan bidra till att förstärka minnen. I det andra exemplet behandlas multimodaliteter i e-boken Introducing Aesthetics, A Graphic Guide (Kul-Want 2010) och videon Explained: Beauty (Netlfix 2019). För att avgränsa används den sekvens från vardera medium som förklarar att skönhet är subjektivt. Resultaten av den jämförande analysen diskuteras avslutningsvis för att besvara forskningsfrågan: Hur skiljer sig populärvetenskapliga framställningar i två olika medier, e-bok och video? Sammanfattningsvis gestaltas ämnet på olika vis beroende på medium men med designlikheter. Resultatet visar på att populärvetenskapliga framställningar i olika medium delas in i kortare pedagogiska sekvenser. De innehåller ofta verkliga exempel på situationer som mottagaren kan koppla informationen till, och tydliga visuella ledtrådar som guidar mottagaren genom materialet. Medierna har också gemensamt att de innehåller element som förstärker materialets legitimitet.

<p>Vetenskapsjournalister fungerar som en länk mellan forskare och allmänhet. Deras verksamhet kan beskrivas som ett arbete med att översätta vetenskapliga publikationer till tidningstext. En stor del av det arbetet innebär att förenkla. Metaforer, liknelser och jämförelser är journalistens främsta verktyg i detta arbete. Metafor är en retorisk figur som betyder att ett uttryck tas från sitt naturliga sammanhang och används i ett annat. Då uppstår en meningsöverföring där en bokstavlig mening förbinds med en icke bokstavlig. Metaforer inom vetenskapsjournalistiken är både värdefulla och problematiska. Värdefulla på grund av sina förklarande förtjänster och problematiska på grund av eventuella ”felaktiga” konnotationer och missvisningar. Avsikten med den här uppsatsen är att belysa, analysera och diskutera användandet av metaforer i vetenskapsjournalistiken. Jag har gjort en kvalitativ textanalys där jag tittat närmare på metaforer, liknelser och jämförelser. I uppsatsen har jag analyserat såväl vetenskapliga, modellbyggande metaforer som allmänspråkliga metaforer och liknelser som varit relevanta i sammanhanget. Analysen bygger på material bestående av vetenskapsartiklar publicerade i Dagens Nyheter första halvåret 2005. Själva huvudfrågan eller essensen i uppsatsen kretsar kring metaforernas förklaringsvärde. Förklaringsvärdet har flera komponenter och har därför brutits ner i delfrågorna bokstavlighet, missvisning och känslomässig laddning. Jag har kunnat se samband mellan metaforerna jag hittat och valt att analysera, både tematiska, strukturella och karaktärsmässiga samband. En typologi har använts för att klassificera metaforerna i mina resultat. De grupper jag har pekat ut och diskuterat är personifierande och dramatiserande metaforer och metaforer som rör förmänskligandet av maskiner samt information, sport, mystik, samhällsfunktioner och hemmiljö.</p>

Vetenskapsjournalister fungerar som en länk mellan forskare och allmänhet. Deras verksamhet kan beskrivas som ett arbete med att översätta vetenskapliga publikationer till tidningstext. En stor del av det arbetet innebär att förenkla. Metaforer, liknelser och jämförelser är journalistens främsta verktyg i detta arbete. Metafor är en retorisk figur som betyder att ett uttryck tas från sitt naturliga sammanhang och används i ett annat. Då uppstår en meningsöverföring där en bokstavlig mening förbinds med en icke bokstavlig. Metaforer inom vetenskapsjournalistiken är både värdefulla och problematiska. Värdefulla på grund av sina förklarande förtjänster och problematiska på grund av eventuella ”felaktiga” konnotationer och missvisningar. Avsikten med den här uppsatsen är att belysa, analysera och diskutera användandet av metaforer i vetenskapsjournalistiken. Jag har gjort en kvalitativ textanalys där jag tittat närmare på metaforer, liknelser och jämförelser. I uppsatsen har jag analyserat såväl vetenskapliga, modellbyggande metaforer som allmänspråkliga metaforer och liknelser som varit relevanta i sammanhanget. Analysen bygger på material bestående av vetenskapsartiklar publicerade i Dagens Nyheter första halvåret 2005. Själva huvudfrågan eller essensen i uppsatsen kretsar kring metaforernas förklaringsvärde. Förklaringsvärdet har flera komponenter och har därför brutits ner i delfrågorna bokstavlighet, missvisning och känslomässig laddning. Jag har kunnat se samband mellan metaforerna jag hittat och valt att analysera, både tematiska, strukturella och karaktärsmässiga samband. En typologi har använts för att klassificera metaforerna i mina resultat. De grupper jag har pekat ut och diskuterat är personifierande och dramatiserande metaforer och metaforer som rör förmänskligandet av maskiner samt information, sport, mystik, samhällsfunktioner och hemmiljö.

Denna uppsats består av en längre översättning av förordet samt de tre första kapitlen ur den populärvetenskapliga boken The Forger’s Spell (2009) från engelska till svenska. Till det följer ett avsnitt med kommentarer på översättningsproblem som uppstod under processen. Syftet med denna uppsats är att etablera en lämplig översättningsprincip sett till faktorer som textens genre, position i polysystemet och stilistiska drag samt att skapa en målspråksanpassad översättning. Det översättningsteoretiska ramverket består av Even-Zohars (2012) polysystemteori, där översatt sakprosa befinner sig på en sekundär position i det svenska litterära systemet, vilket pekar mot en målspråksinriktad översättning. Vidare bygger det också på Nidas (2012) dynamiska ekvivalensteori, vars mål är att skapa en ekvivalent läsupplevelse för målspråksläsaren. Ramverket, tillsammans med en analys av källtexten låg till grund för översättningsprincipen som var att skapa en målspråksinriktad översättning. Något som framkom i processen var det faktum att denna översättning innebar en överföring mellan tre kulturer och några intressanta problem uppstod relaterat till detta. Syftet med uppsatsen uppfylldes, en teoretiskt förankrad princip etablerades och en översättning utformades nära utefter den, vilket resulterade i en målspråksanpassad, dynamiskt ekvivalent översättning. / This essay contains a longer translation of an excerpt from English to Swedish of the popular science book The Forger’s Spell by Edward Dolnick, with comments on translation issues that surfaced during the process. The purpose of the essay was to establish a translation principle, suitable for the book’s genre, position within the polysystem, stylistic features as well as creating a target language-oriented translation. The theoretical framework for the essay consisted of Even-Zohar’s polysystem theory, by which translated non-fictional prose has a secondary position within the Swedish literary system. This points to it being translated in a target language-oriented manner. It also builds upon Nida’s dynamic equivalence, by which the goal is to create an equivalent reading experience for the target language reader as the source language reader had. This framework, combined with a textual analysis performed on the source text laid the foundation of the translation principle, which was to create a target language-oriented translation. The fact this translation meant a transmission of three different cultures emerged during this process, and some interesting problems related to this needed solving. The purpose of the essay was fulfilled, a theoretically grounded translation principle was established, and a translation was produced closely from it which resulted in a target language oriented, dynamically equivalent translation.