The aim of this thesis is to bring understanding of what constitutes improvisation in the service encounter. The study adopts a qualitative approach using hidden observations to categorize different types of improvisation in the service encounter. The improvisation themes discovered within the service encounter were experience, impulsiveness, theatrical, personality and emotionality. All of these are factors that influence improvisation. This study offers original contributions by explaining the fundamentals of improvisation in the service encounter. These fundamentals establish a framework and gives a clearer definition of what the concept improvisation implies.

Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillämpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förändrade arbetssätt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av läroplaner och andra officiella dokument följs utvecklingen och tillämpningen från år 1940 fram till och med år 1994. För att få svar på hur "klassens timme" genom åren har används i skolan, samt hur den används idag, har tretton lärare i olika åldrar fått skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bäst bör tillämpas för att engagera så många elever som möjligt.

<p>Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillämpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förändrade arbetssätt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av läroplaner och andra officiella dokument följs utvecklingen och tillämpningen från år 1940 fram till och med år 1994. </p><p>För att få svar på hur "klassens timme" genom åren har används i skolan, samt hur den används idag, har tretton lärare i olika åldrar fått skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. </p><p>Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bäst bör tillämpas för att engagera så många elever som möjligt.</p>

Kriminalitet är något som är och alltid har varit aktuellt i samhället. Medias rapportering om den blir därför viktig för vilken uppfattning allmänheten får av kriminaliteten. De senaste åren har gängkriminaliteten varit högt upp på medieagendan i Sverige, speciellt konflikten mellan Foxtrot- och Dalennätverket, där gängens ledare fått smeknamn som “Kurdiskaräven”, “Greken” och “Jordgubben”. Denna studie syftar till att undersöka hur namnpubliceringar av brottslingar i den svenska gängkonflikten utvecklats och hur dess huvudpersoner porträtterats. Detta utifrån perspektiv om dramatisering, kommersialisering och gestaltning. I studien har en kvantitativ innehållsanalys applicerats på artiklar från Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att kunna se hur användandet av smeknamn på kriminella sett ut och utvecklats. Dramatiseringen och gestaltningen av gängkonflikten har även undersökts. Året som undersökts är 2023, och för att kunna se en förändring över tid har året delats upp i fyra kvartal. Resultatet visar att användandet av smeknamn på kriminella har förändrats under året. Från att tidningarna benämnt exempelvis Rawa Majid med endast hans smeknamn “Kurdiskaräven”, till att de skriver hans riktiga namn. Framförallt har tidningarna skrivit både smeknamnet och det riktiga namnet i samma artiklar i hög utsträckning. Studiens resultat visar även på att ett stort fokus legat på individen i mediebevakningen. Episodisk gestaltning har använts betydligt mer frekvent än tematisk. Intressant är att det i början av året var ett samhällsfokus i rapporteringen, innan individfokuserat tog över. Användningen av smeknamn fungerar som en följetong för att behålla läsarnas uppmärksamhet. Detta kan kopplas ihop med kommersialiseringen av journalistiken och främst hur medierna övergått till att bli marknadsinriktade. Samtidigt har dramatisering med hjälp av förstärkande ord inte varit ett vanligt drag från medieproducenterna, även om tidigare forskning om medieutveckling hävdar att en dramatisering av kriminaljournalistiken har skett.

There is a general perception amongst audiences of the documentary film being a truthful retelling of reality. The filmmaker is seen as a lens through which reality is captured in the way it presents itself to the filmmaker. Requirements and expectations are often debated within the documentary genre and the audience plays an important role in the debates. To understand how an average audience perceives the documentary genre a study of trainee teachers was undertaken in the form of a focus group with four participants. A discussion about what makes a documentary film credible or not as well as discussions about transparency and the filmmakers’ obligations towards the audience were the focal points of the focus group. The future teachers are an audience with a need to discuss this medium they might use for educational purposes later in their career. They are an audience with reflections on the subject without being too informed about the manner in which documentary films are produced. The result is a discussion about what audiences feel they can expect of a filmmaker and how much of their expectations they are willing to give up for the entertaining value of a documentary. The audiences perceive documentary films as a window into reality but are aware of their subjectivity. They expect to be told the truth, but they also see a need for creative freedom.

Den 26:e april 1986 i Prypjat, Ukraina, fallerade ett säkerhetstest i kärnkraftverket Tjernobyl som resulterade i en explosion. Denna förödande olycka förstörde en hel stad och hundratusentals människor behövde lämna sina hem. Delar av Europa påverkades av spridningen av strålningen och Forsmarks kärnkraftverk i Sverige upptäckte höga halter av strålningen vilket resulterade i att olyckan uppmärksammades innan den Sovjetrepublikanska staten erkände allvaret med situationen. Dramadokumentärer, dokudrama, utvecklades på 1930-talet och har kommit att bli populärt inom televisionen. Exempel på detta är dramaserier som The Act, The Crown och Chernobyl. Denna uppsats omfattar en analys av miniserien Chernobyl som hade premiär den 6:e maj 2019 som är skapad av Craig Mazin. Serien är baserad på Tjernobylolyckan och det omfattande arbetet med att minska spridningen av den livsfarliga strålningen. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Chernobyl har förhållit sig till fakta och fiktion, seriens genre och narrativ. Serien har visat flera kännetecken på att vissa händelser har delvis eller har helt blivit fiktionaliserade. Detta har mött en del kritik men trots att serien har visat på att den delvis är en förenkling av Tjernobylolyckan har Craig Mazin skapat en serie som sanningsenligt ligger nära den verkliga händelsen. Resultatet visar även på att Chernobyl, utifrån denna uppsats, kategoriseras som ett historiskt drama och ett dokudrama, samt skildrar flera karaktärer vars roller är nödvändiga för seriens narrativ och uppbyggnad.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares förståelse hur estetiska lärprocesser med fokus på drama främjar barns språkutveckling. Arbetet har utgått från en kvalitativ metod. Fyra semistrukturerade intervjuer från tre förskolor har genomförts för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. För att erhålla en fördjupad kunskap har tidigare forskning och litteratur om estetiska lärprocesser och barns språkutveckling bearbetats. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet med inslag av Reggio Emilia filosofin. Materialet och datainsamlingen har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade att estetiska lärprocesser upplevs som ett komplext begrepp i relation till barns språkutveckling. En slutsats är att dramatisering kan fungera som ett kommunikativt verktyg för barns språkutveckling, men hur används det i förskolan?

<p>Vetenskapsjournalister fungerar som en länk mellan forskare och allmänhet. Deras verksamhet kan beskrivas som ett arbete med att översätta vetenskapliga publikationer till tidningstext. En stor del av det arbetet innebär att förenkla. Metaforer, liknelser och jämförelser är journalistens främsta verktyg i detta arbete. Metafor är en retorisk figur som betyder att ett uttryck tas från sitt naturliga sammanhang och används i ett annat. Då uppstår en meningsöverföring där en bokstavlig mening förbinds med en icke bokstavlig. Metaforer inom vetenskapsjournalistiken är både värdefulla och problematiska. Värdefulla på grund av sina förklarande förtjänster och problematiska på grund av eventuella ”felaktiga” konnotationer och missvisningar. Avsikten med den här uppsatsen är att belysa, analysera och diskutera användandet av metaforer i vetenskapsjournalistiken. Jag har gjort en kvalitativ textanalys där jag tittat närmare på metaforer, liknelser och jämförelser. I uppsatsen har jag analyserat såväl vetenskapliga, modellbyggande metaforer som allmänspråkliga metaforer och liknelser som varit relevanta i sammanhanget. Analysen bygger på material bestående av vetenskapsartiklar publicerade i Dagens Nyheter första halvåret 2005. Själva huvudfrågan eller essensen i uppsatsen kretsar kring metaforernas förklaringsvärde. Förklaringsvärdet har flera komponenter och har därför brutits ner i delfrågorna bokstavlighet, missvisning och känslomässig laddning. Jag har kunnat se samband mellan metaforerna jag hittat och valt att analysera, både tematiska, strukturella och karaktärsmässiga samband. En typologi har använts för att klassificera metaforerna i mina resultat. De grupper jag har pekat ut och diskuterat är personifierande och dramatiserande metaforer och metaforer som rör förmänskligandet av maskiner samt information, sport, mystik, samhällsfunktioner och hemmiljö.</p>

Vetenskapsjournalister fungerar som en länk mellan forskare och allmänhet. Deras verksamhet kan beskrivas som ett arbete med att översätta vetenskapliga publikationer till tidningstext. En stor del av det arbetet innebär att förenkla. Metaforer, liknelser och jämförelser är journalistens främsta verktyg i detta arbete. Metafor är en retorisk figur som betyder att ett uttryck tas från sitt naturliga sammanhang och används i ett annat. Då uppstår en meningsöverföring där en bokstavlig mening förbinds med en icke bokstavlig. Metaforer inom vetenskapsjournalistiken är både värdefulla och problematiska. Värdefulla på grund av sina förklarande förtjänster och problematiska på grund av eventuella ”felaktiga” konnotationer och missvisningar. Avsikten med den här uppsatsen är att belysa, analysera och diskutera användandet av metaforer i vetenskapsjournalistiken. Jag har gjort en kvalitativ textanalys där jag tittat närmare på metaforer, liknelser och jämförelser. I uppsatsen har jag analyserat såväl vetenskapliga, modellbyggande metaforer som allmänspråkliga metaforer och liknelser som varit relevanta i sammanhanget. Analysen bygger på material bestående av vetenskapsartiklar publicerade i Dagens Nyheter första halvåret 2005. Själva huvudfrågan eller essensen i uppsatsen kretsar kring metaforernas förklaringsvärde. Förklaringsvärdet har flera komponenter och har därför brutits ner i delfrågorna bokstavlighet, missvisning och känslomässig laddning. Jag har kunnat se samband mellan metaforerna jag hittat och valt att analysera, både tematiska, strukturella och karaktärsmässiga samband. En typologi har använts för att klassificera metaforerna i mina resultat. De grupper jag har pekat ut och diskuterat är personifierande och dramatiserande metaforer och metaforer som rör förmänskligandet av maskiner samt information, sport, mystik, samhällsfunktioner och hemmiljö.

We have, based on recent studies, observed that pupil’s writing has deteriorated and their texts are often very similar to each other due to similar instructions. The purpose of this study is to understand how teachers in Swedish schools work with pupil’s writing development and if they use any kind of formative forms of expression in the process of becoming a successful writer. The study is based on three theories: a sociocultural perspective, literacy and multimodal teaching. This study is based on interviews with six teachers and focuses on their perspective on how they work with pupil’s writing development. The results of the study shows that teachers use variable ways of teaching, including formative forms and expressions, in order to reach out to the individual pupil and enhance their writing skills. Teachers point out that the use of different tactics, to be able to give the pupils an all-around preceptive, is still needed. Formative forms of expression motivate and extend pupil’s writing skills. When pupil’s individually write stories after dramatizing them together, their stories get a more detailed and expressive description than before because they have experienced the story with their bodies and minds in a different way than they normally do.