<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur språkforskningen ser på andraspråkselevers möjligheter att lära ett nytt språk. Vi har sökt svar på hur lärare som arbetar med andraspråkselever ser på elevernas språkutveckling och om de är medvetna om de språkliga krav</p><p>som ställs på eleverna i ämnesundervisningen. Genom litteraturstudier har vi sökt kunskap om genrepedagogiken och fördjupat oss i den sociokulturella skolan. Vi har använt oss av en</p><p>deduktiv metod och kvalitativa intervjuer.</p><p>Resultatet av intervjuerna med personer inom andraspråksforskningen visar följande: En socialt stödjande miljö är viktigt och elevernas kulturella bakgrund och tidigare kunskaper bör ses</p><p>som resurser i andraspråksundervisningen. Forskningen ser ett behov hos lärarna av ökade kunskaper om språkets betydelse i ämnesundervisningen. Ämnesövergripande och tematiska</p><p>arbetssätt ökar elevernas möjligheter att utveckla ett andraspråket. En förutsättning för språkutveckling är elevgruppens sammansättning och ”Envägsprogram – två språk” framhålls</p><p>som en lämplig modell. Modersmålets användning i undervisningen är viktigt för andraspråkselevernas förförståelse i ämnesundervisningen Genrepedagogiken skapar nya</p><p>möjligheter inom språkundervisningen och cirkelmodellen framhålls som en metod att påskynda andraspråksutvecklingen.</p><p>Resultatet av intervjuerna med andraspråkslärarna visar att de är medvetna om de krav som ställs på eleven och läraren i ämnesundervisningen och de framhåller: Studiehandledning är</p><p>viktigt och undervisning på modersmålet ger likvärdiga förutsättningar i ämnesundervisningen som även påverkas av lärarens kunskap om språkets betydelse. Det finns ett stort behov hos</p><p>lärarna att samarbeta över ämnesgränserna för att skapa sammanhang i undervisningen för andraspråkseleverna. Studien visar på varierande kunskap hos lärarna om genrepedagogiska</p><p>metoder och det finns ett behov av vidareutbildning inom språkområdet och ökade kunskaper om elevernas kulturella bakgrund för att kunna anpassa undervisningen till elevernas olika behov.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur språkforskningen ser på andraspråkselevers möjligheter att lära ett nytt språk. Vi har sökt svar på hur lärare som arbetar med andraspråkselever ser på elevernas språkutveckling och om de är medvetna om de språkliga krav som ställs på eleverna i ämnesundervisningen. Genom litteraturstudier har vi sökt kunskap om genrepedagogiken och fördjupat oss i den sociokulturella skolan. Vi har använt oss av en deduktiv metod och kvalitativa intervjuer. Resultatet av intervjuerna med personer inom andraspråksforskningen visar följande: En socialt stödjande miljö är viktigt och elevernas kulturella bakgrund och tidigare kunskaper bör ses som resurser i andraspråksundervisningen. Forskningen ser ett behov hos lärarna av ökade kunskaper om språkets betydelse i ämnesundervisningen. Ämnesövergripande och tematiska arbetssätt ökar elevernas möjligheter att utveckla ett andraspråket. En förutsättning för språkutveckling är elevgruppens sammansättning och ”Envägsprogram – två språk” framhålls som en lämplig modell. Modersmålets användning i undervisningen är viktigt för andraspråkselevernas förförståelse i ämnesundervisningen Genrepedagogiken skapar nya möjligheter inom språkundervisningen och cirkelmodellen framhålls som en metod att påskynda andraspråksutvecklingen. Resultatet av intervjuerna med andraspråkslärarna visar att de är medvetna om de krav som ställs på eleven och läraren i ämnesundervisningen och de framhåller: Studiehandledning är viktigt och undervisning på modersmålet ger likvärdiga förutsättningar i ämnesundervisningen som även påverkas av lärarens kunskap om språkets betydelse. Det finns ett stort behov hos lärarna att samarbeta över ämnesgränserna för att skapa sammanhang i undervisningen för andraspråkseleverna. Studien visar på varierande kunskap hos lärarna om genrepedagogiska metoder och det finns ett behov av vidareutbildning inom språkområdet och ökade kunskaper om elevernas kulturella bakgrund för att kunna anpassa undervisningen till elevernas olika behov.

No description available.

Sammanfattning Med vår uppsats ville vi undersöka genrepedagogiken som fått spridning i skolor över hela landet och som har uppmärksammats mycket i media. Genrepedagogiken är en metod som bland annat syftar till att utveckla elevers läs- och skrivförmåga och är därför intressant när nya undersökningar visar att läsförmågan hos svenska mellanstadieelever sjunker. I denna uppsats undersöker vi den genrepedagogiska modellen, vad den går ut på och lärares erfarenheter av och uppfattningar om att arbeta genrepedagogiskt. Metoden som ligger till grund för vår studie är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fem lärare från tre större städer i olika delar av landet. I analys och resultatdelen presenterar vi vår empiri utefter fyra teman som svarar mot våra frågeställningar om lärares uppfattningar och erfarenheter. I våra resultat har vi fått fram att lärarna genom ett genrepedagogiskt arbetssätt sett en positiv utveckling av elevernas skrivförmåga och en ökad språklig medvetenhet. Vissa lärare har dock genom arbetet med denna modell upplevt att lektionerna kunde bli för lärarstyrda och att de pågrund på grund av tidsbrist inte hade tid att planera ämnesövergripande. Lärarnas syn på teori och praktik i relation till cirkelmodellen, som består av fyra faser, visade att de flesta lärarna såg alla faser som lika viktiga. I deras tankar om hur tillämpningen gick till visade det sig dock att vissa faser utelämnades oftare än andra. Genom det genrepedagogiska arbetssättet kunde alla lärare visa på sätt för hur man stöttar eleverna i deras läs- och skrivutveckling. Det framkom även en medvetenhet om att den genrepedagogiska modellen är en stöttning i sig.

Språket har en stor mental betydelse för den enskilde individens sociala, känslomässiga och intellektuella tillväxt. Ett rikt och varierat språk är centralt för att kunna tillgodogöra sig kunskap inom skolans alla ämnen. Trots att det ligger i skolans värdegrund att ge alla elever en likvärdig utbildning visar statistik att utrikesfödda elever inte har samma förutsättningar som inrikes födda. Utifrån en liknande problematik i Australien framarbetade forskare genrepedagogiken, en undervisningsmodell som stöttar alla elevers språkutveckling genom att synliggöra olika textmönster, med utgångspunkt från ambitionen att inkludera alla elever i undervisningen. Genrepedagogiken har visat på gynnsamma elevresultat. Dagens situation där skolan på kort tid förväntas bereda ett stort antal nyanlända plats inom sin verksamhet gör studien aktuellt då syftet är att bidra med kunskap om hur lärare implementerar genrepedagogik i undervisningen av andraspråkselever. Speciellt fokus ligger på hur genrepedagogik kan gynna andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling så att de lättare når skolans kunskapsmål. Studien bygger på klassrumsobservationer och semistrukturerade kvalitativa intervjuer som spelats in och transkriberats före analysering. Resultaten från studien visar att framgången med genrepedagogik handlar om en stöttande elevsyn där läraren följer eleverna genom hela lärprocessen, att den är interaktiv, funktionell och har en tydlig struktur samt att den ger eleverna möjlighet att få kunskap om texters mönster så att de kan utveckla ett ämnesspecifikt språk. Resultaten visar även att genrepedagogiken får störst genomslagskraft om den implementeras som stomme i hela skolans undervisning och om skolledningen satsar på att ge all personal utbildning och kompetensutveckling inom området samt tid till kollegialt lärande.

Syftet med den här studien är att undersöka om det går att kombinera genrepedagogik och bedömningsmatriser och vilka för- och nackdelar det kan innebära för dels pedagogen, dels eleverna. Uppsatsen innehåller en sammanfattning av aktuell forskning på området. I studien presenteras en beskrivning av arbetet med cirkelmodellen kring den argumenterande genren parallellt med införandet av en bedömningsmatris i en grupp vuxenstuderande. Dessutom genomfördes en enkät med elevgruppen för att ta reda på deras åsikter om arbetet. Resultatet av den presenteras i studien.    Undersökningens resultat visar att bedömningsmatriser och genrepedagogik är en gynnsam kombination, framförallt för pedagogen. Det är en bra grund för en systematisk och likvärdig bedömning av en grupps egenproducerade texter men även ett bra underlag för ett lärande samtal mellan pedagog och inlärare. Elevernas nytta av kombinationen blir större om matrisens innehåll är formulerat på en lämplig språklig nivå.

The purpose of this study is to examine the effect of teaching, through an intervention, in writing of instructive texts. That has been done by using the first and second phases of the cycle of teaching and learning in 6th grade. The study would also like to examine how teachers use of scaffolding effects the student’s language and subject knowledge in writing instructive texts. To examine this, two research questions were formulated: -       How do teachers use the first two phases of the curriculum cycle with scaffolding in their own, and in the interventions teaching to guide the students in teaching writing instructive texts in 6th grade? -       How does the student’s knowledge about instructive texts differ, before and after teaching through the first two phases of the curriculum cycle and intervention? To collect the data for the study a knowledge test has been carried out, together with qualitative observations and one qualitative interview. The data have then been analyzed by using an analytic tool inspired by the theories of the cycle of teaching and learning and scaffolding. The results of the study indicate that teachers should find out what previous knowledge the students have to use this as a base when teaching writing instructive texts trough, the first two phases of the cycle of teaching and learning. Teachers should also vary their scaffolding methods to guide and include all the students in teaching writing of instructive texts. Finally, the results of the intervention show that students improved their knowledge in both language and in the subject as a whole, while receiving teaching with scaffolding and the curriculum cycle that is based on their previous knowledge.

Elever behöver lära sig skriva texter inom olika genrer för att kommunicera i samhället och yrkeslivet. En metod för skrivundervisning är den så kallade genrepedagogiken, som efter dess uppkomst i Australien på 80-talet har fått fäste i svenska klassrum. I denna studie analyserar vi, utifrån cirkelmodellen, hur fyra läromedel i svenska för årskurs fem stöttar elevernas skrivutveckling inom olika genrer utifrån cirkelmodellen. Genom en innehållsanalys med kategoriseringar utifrån tre genrefamiljer och cirkelmodellens fyra faser analyserades läromedlen. Analysen visade att läromedlen behandlade berättande, analyserande och faktabaserade genrer. Vidare antydde analysen att skrivuppgifter i läromedlen ger ett varierat stöd i skrivutvecklingen i förhållande till cirkelmodellens fyra faser, med fas två och fyra som vanligast förekommande. Slutsatsen som kan dras av analysen är att valet av läromedel i undervisningen kan påverka vilken typ av stöttning eleverna får i skrivandet av texter inom olika genrer.

No description available.

I klassrummet möter modersmålslärarna olika elever med olika nivåer och det kan var en utmaning för modersmålslärare. Studiens syfte är att undersöka vilka strategier modersmålsläraren använder i undervisningen för att lära eleverna att skriva olika typer av texter och vilka utmaningar modersmålsläraren upplever i sitt arbete med genrepedagogik.Resultatet visar att modersmålslärarna som deltog i studien upplever olika problem som kan påverka sina undervisningar. De flesta anser att det är svårt att hitta rena läromedel som anpassar sina elever, vilket gör att modersmålslärarna arbetar extra för att översätta svenska texter till sina modersmål. Ont om undervisningstider kan hindra modersmålslärarna att jobba på ett effektivt sätts med cirkelmodellen så det finns en av de deltagarna hoppar över en fas av cirkelmodellen.Deltagarna anser att mer tid för planeringen samt mer tid för modersmålsundervisningen kan hjälpa dem att jobba med genrepedagogiken och cirkelmodellen på tydligt och effektivt sätt.