No description available.

Den här studien syftar till att utveckla kunskap om hur lärare ser på begreppet likvärdig bedömning vilket är intressant eftersom bedömning och likvärdighet är ständigt aktuella ämnen i skoldebatten. Frågeställningarna rör sig om vad likvärdig bedömning innebär för lärare och vad som är betydelsefullt för den likvärdiga bedömningen. Den metod som används är kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv (Vygotsky, 1987; Säljö, 2000; Gipps, 1999) med fokus på likvärdighet och alla elevers rätt till utveckling där bedömning är dynamiska kulturella processer som kan användas som verktyg för lärande (Eggen, 2010). I studiens resultat beskrivs hur lärare dels uttrycker att det är omöjligt att uppnå likvärdig bedömning och dels att likvärdig bedömning handlar om hur alla elever ska ges möjligheter till lärande och utveckling.  Slutsatser som dras är att likvärdig bedömning har olika betydelser beroende på de studerade lärarnas kunskapssyn. För att elever ska bli bedömda likvärdigt krävs att alla får lika möjligheter till lärande utifrån vad den enskilda individen har för behov och förutsättningar. Det i sin tur kräver hög kompetens hos läraren som måste skapa en undervisning som ständigt anpassas till alla elevers behov och förutsättningar. Diskussion förs utifrån frågeställningarna och de teoretiska utgångspunkterna där begreppet likvärdig bedömning belyses ur sociala, kulturella, ekonomiska och politiska aspekter.

No description available.

Likvärdig betygssättning är en förutsättning för elevers rättssäkerhet, eftersom betygen fungerar som urvalsinstrument. Därav arbetar det svenska skolväsendet med att höja likvärdigheten vid betygssättning. Sverige genomför större skolreformeringar med start 2011, vilket har gett stat och skolmyndigheter chansen att belysa och reglera likvärdigheten genom styrdokument och skollag. Studien gör en dekonstruktiv kritisk granskning av publiceringar i frågan de senaste åren, och har lokaliserat ett spretigt, nästan ostädat sammanhang. Resurser läggs för att höja likvärdigheten i betygssättning, men utan att veta hur konjunkturen för likvärdig betygssättning ser ut i Sverige. Vägen till insyn från stat och skolmyndigheter görs genom de nationella proven, som inte utgör en reglerad del av betygsunderlaget, vilket kanske innebär att alternativa insynsmöjligheter bör diskuteras.

The aim of my study is to get an idea of how some teachers use homework, what they consider a good homework is, and what considerations they take to the students' home circumstances. I have made a qualitative interview study with four middle school teachers. The results of my study show that teachers can flip the classroom and use so-called preparatory tasks. The time saving aspect is a strong reason they choose that model. That students are able to practice their own responsibility and perform meaningful homework seems to also be in focus, but the biggest reason they use flipped classrooms seems to be because it is a more equivalent homework then traditional homework, and that students and their guardians also appreciate the flipped classroom model as they become more involved in their children's schoolwork.

Detta examensarbete studerar lärares målsättningar i ämnet idrott och hälsa. Studien undersöker vilken kunskap det är lärare i ämnet idrott och hälsa vill att elever ska få med sig efter avslutad skolgång och vilken målsättning lärare har med sin undervisning. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare från fyra svenska gymnasieskolor. Resultaten visar att det finns två tydliga målsättningar som lärare vill nå; ett bestående intresse för fysisk aktivitet och en förståelse för fysisk aktivitet. Resultaten visar även att lärare använder sig av flera olika arbetssätt för att nå dessa målsättningar. Med olika målsättningar kan en likvärdig undervisning ifrågasättas vilket kan vara problematiskt. Avslutningsvis visar resultatet att många lärare inte reflekterar över sin egen undervisning och är därför inte medvetna om vad deras undervisning förmedlar.

Denna litteraturstudies syfte var att få kunskap om vad tidigare forskning uttrycker har för en mer genusmedveten och jämställd undervisning i naturvetenskapliga ämnen för grundskolans tidigare årskurser. Syftet preciserades i följande frågeställningar:  Hur resonerar lärare om genus och jämställdhet enligt tidigare forskning?  Vilken betydelse har elevers kön och ålder för deras intresse för naturvetenskap generellt eller för de naturvetenskapliga ämnena i skolan enligt tidigare forskning?  Vad betonar tidigare forskning som betydelsefullt för mer genusmedvetenhet och jämställd NO-undervisning?  Vilken betydelse har lärarna och föräldrarna för elevers motivation i NO-ämnena enligt tidigare forskning? Studien är utformad som en systematisk litteraturstudie. Ur syfte och frågeställningar skapades svenska och engelska sökord, naturvetenskap, NO och undervisning, samt gender, science och primary school. Dessa har sedan använts i databaserna avhandlingar.se, ERIC (Proquest) och NorDiNa för att finna aktuell forskning som kan besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att genusmedvetenhet hos läraren är av betydelse för elevernas resultat, intresse och attityd till naturvetenskap och teknik. Eleverna behöver få respons och feedback på deras arbeten för att känna sig motiverade och behålla intresset. Det är även viktigt att läraren vet skillnaden mellan kön och genus samt jämställdhet och jämlikhet.

Språket har en stor mental betydelse för den enskilde individens sociala, känslomässiga och intellektuella tillväxt. Ett rikt och varierat språk är centralt för att kunna tillgodogöra sig kunskap inom skolans alla ämnen. Trots att det ligger i skolans värdegrund att ge alla elever en likvärdig utbildning visar statistik att utrikesfödda elever inte har samma förutsättningar som inrikes födda. Utifrån en liknande problematik i Australien framarbetade forskare genrepedagogiken, en undervisningsmodell som stöttar alla elevers språkutveckling genom att synliggöra olika textmönster, med utgångspunkt från ambitionen att inkludera alla elever i undervisningen. Genrepedagogiken har visat på gynnsamma elevresultat. Dagens situation där skolan på kort tid förväntas bereda ett stort antal nyanlända plats inom sin verksamhet gör studien aktuellt då syftet är att bidra med kunskap om hur lärare implementerar genrepedagogik i undervisningen av andraspråkselever. Speciellt fokus ligger på hur genrepedagogik kan gynna andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling så att de lättare når skolans kunskapsmål. Studien bygger på klassrumsobservationer och semistrukturerade kvalitativa intervjuer som spelats in och transkriberats före analysering. Resultaten från studien visar att framgången med genrepedagogik handlar om en stöttande elevsyn där läraren följer eleverna genom hela lärprocessen, att den är interaktiv, funktionell och har en tydlig struktur samt att den ger eleverna möjlighet att få kunskap om texters mönster så att de kan utveckla ett ämnesspecifikt språk. Resultaten visar även att genrepedagogiken får störst genomslagskraft om den implementeras som stomme i hela skolans undervisning och om skolledningen satsar på att ge all personal utbildning och kompetensutveckling inom området samt tid till kollegialt lärande.

Earlier this spring I was doing my teacher traniee where my main task was to teach religion to high school students. The classes which I was reponsible for and taught religion in were; Natural Science programme, Economics programme and Business- and administration programme. The latter national program is a practical eucational programme. In my preperation of my own lessons I realised I needed teaching material. I was advised, by a teacher at the school, to choose two different textbooks so that I would be able to accomodate different needs within the three groups. The accommodate was needed since I was told that the students who were part of the practical programme don´t like to read as much as the others, they would need a less advanced book. This discussion intrigued me and made me wonder ho textbooks are chosen to accommodate the different needs of all pupils. This essay will present a few problem areas that religions teachers have to deal with. Some of theses problem areas are; how do teachers choose textsbooks depending on the type of student group that religious teaching is taught in, is the textbook selection handled differently depending on whether the teaching is done in a practical programme, or a theoretical programme, in this case how? I decided to interview four high school teachers for this essay. The result gave me a broader knowledge about teachers difficulties during the text book selection process. All four respondents has several things in common but especially one thing. They all agree to the lack of time in religous education as a tremendous issue that shoud be discussed on a political level. Equivalent education is also discussed as a problem when it comes to the definition as the syllabus and curriculum does. The main question these teachers asks themselves is: How am I supposed to put equivalent education into practice?

Studiens syfte och mål är att se om värdeord tolkas liktydigt hos aktiva lärare, lärarstudenter och av föräldrar till elever i grundskolans tidiga år, utifrån dessa individers förförståelse av orden. Studiens metod bygger på insamling av empiri, den består i huvudsak av en kvantitativ del, men innehåller även kvalitativa delar. I studien får 70 personer tolka och värdera ord ur de centrala kunskapskraven i läroplanen (Skolverket 2011a). Ett mönster i studien är att användningen av värdeord som ett bedömningsverktyg kan ge svårigheter att uppnå en likvärdig bedömning i skolan. Individers förförståelse av ord kan skilja starkt mellan olika personer, på grund av sociokulturella skillnader. Studien visar att lärarstudenter inte själva anser att de får tillräcklig utbildning i bedömning utifrån de centrala kunskapskraven från grundskolans läroplan. Lärare som arbetar eller har arbetat med kunskapskraven i läroplanen har en större förståelse för värdeordens betydelse gentemot betygskriterierna. Två slutsatser som bekräftas av studien är, användandet av värdeorden i matriser vid bedömning, kräver goda förkunskaper om värdeordens betydelse i kunskapskraven. Nummer två är att man bör följa skolverkets rekommendationer om att använda värdeorden i sin kontext, om man vill uppnå en likvärdig bedömning.