<p>Sedan det infördes ett nytt mål- och kunskapsrelaterat betygssystem 1994 har flera undersökningar gjorts för att studera hur lärarna har tagit till sig de nya styrdokumenten. Resultatet har visat på att det råder en olikvärdig bedömning då elever inte har fått samma betyg när de har blivit bedömda för samma prestation och kunskapsnivå av olika lärare. Avsikten med det här arbetet har varit att undersöka om det har skett någon förändring och därmed om det råder likvärdig bedömning av elevtexter i engelskämnet men också hur skolorna arbetar för att nå likvärdig bedömning. Lärarna i studien var inte helt eniga i sin betygsättning men mycket nära i sina motiveringar för det betyg de satt. Bedömningen blev därmed inte helt likvärdig men visar på att bedömarna ligger nära i sina tankar kring betygsättning av elevtexter. Studien visar också att det finns mer att göra på skolorna för att nå en likvärdig bedömning. Rektorerna måste ta sitt ansvar att kompetensutbilda lärarna kring betygsättning samt ge tid åt till kollegiala samtal. Problemet med olikvärdig bedömning måste fortsätta belysas för att hålla debatten igång och betona vikten av likvärdig bedömning.</p>

<p>Genom en litteraturstudie samt en expert intervju som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan skapar, upprätthåller och förstärker rådande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo94 tydligt står att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Detta innebär att skolan dagligen motsätter sig kravet att alla elever skall få en likvärdig utbildning.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva lärares inställning till skolans jämställdhetsuppdrag samt de strategier som förekommer i arbetet med genomförande av uppdraget. Detta har undersökts via intervjuer av tre nu verksamma lärare samt en expertintervju med en nu pensionerad genuspedagog.</p><p>Resultatet av denna undersökning samt tidigare forskning visar att inställningen hos lärare är nyckeln till ett fortsatt gott arbete med jämställdhetsuppdraget. Inställningen visar sig tydligt då lärares strategier för att arbeta med jämställdhetsuppdraget varierar beroende på grad av inställning. Dock skall inte den enskilde läraren hållas ensam ansvarig då det framkommer att ansvariga för den pedagogiska verksamheten, t.ex. rektor, bär ett stort ansvar för jämställdhetsuppdraget aktivt utövas på skolorna.</p>

<p>The purpose of this essay has been to investigate if the national test results, in the subject of Swedish B at upper secondary school, are affecting a student’s final grade in varied degree among different teachers. The purpose has also been to investigate if the assessment of these tests is equivalent among different teachers. This particular investigation showed that there are big differences between how teachers grade, in relation to achieved results on the national test. According to the Swedish National Agency for Education, the teacher should take all performance information available into consideration for each particular student. This means that the result of a national test is only <em>part </em>of the teacher’s collected assessment in relation to the goals. Yet, it seems as if many teachers use the national test result as an important, and sometimes even as the only basis, when they determine a student's final grade. The investigation is also indicating that the national tests are assessed differently by different teachers. What teacher the student have, can therefore be crucial for what final grade a student will receive in relation to his or hers test result. Since it is of great importance that the assessment of the national test is fair and consistent and that the result of the assessment will be the same no matter who carries it out, the result shows that it is open to question if the national test can be considered to contribute to comparability and fairness of grades. </p>

The purpose of this essay has been to investigate if the national test results, in the subject of Swedish B at upper secondary school, are affecting a student’s final grade in varied degree among different teachers. The purpose has also been to investigate if the assessment of these tests is equivalent among different teachers. This particular investigation showed that there are big differences between how teachers grade, in relation to achieved results on the national test. According to the Swedish National Agency for Education, the teacher should take all performance information available into consideration for each particular student. This means that the result of a national test is only part of the teacher’s collected assessment in relation to the goals. Yet, it seems as if many teachers use the national test result as an important, and sometimes even as the only basis, when they determine a student's final grade. The investigation is also indicating that the national tests are assessed differently by different teachers. What teacher the student have, can therefore be crucial for what final grade a student will receive in relation to his or hers test result. Since it is of great importance that the assessment of the national test is fair and consistent and that the result of the assessment will be the same no matter who carries it out, the result shows that it is open to question if the national test can be considered to contribute to comparability and fairness of grades.

I denna undersökning har vårt syfte varit att studera uppfattningar kring tänkbara hinder som kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning och skola, då vi ställer oss frågande till hur visionen om en skola för alla ska uppnås. Genom att belysa de hinder som i praktiken kan finnas, anser vi att en möjlighet till förbättring kan ges. Vår frågeställning blir därmed; Vilka hinder uppfattar tre pedagoger kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning? För att söka svar på vårt syfte har vi valt en fenomenografisk metod som inspiration, där hinder har varit vårt fenomen att undersöka. De uppfattningar som uppkom i vår undersökning har vi kategoriserat in i olika ämnesområden. Utifrån intervjusvaren framkom mönster inom uppfattningarna av hinder för likvärdigheten inom följande områden; resurser, skolans uppbyggnad och styrning, pedagogers arbetssituation samt elevers olika förutsättningar. Vi fann i intervjusvaren också variationer i pedagogernas uppfattningar, vilket har behandlats och kategoriserats in i; hemförhållanden, resurser, klassklimat och klasstorlek, lärarkompetens och styrdokument. Undersökningen visade att samtliga pedagoger upplevde hinder i sitt arbete för att kunna tillgodose alla elever en likvärdig utbildning. Vi har även presenterat tidigare forskning inom detta område, då endast i relation till de uppfattningar som framkommit i vår undersökning. Hinder som framkommit i tidigare forskning samt i pedagogernas uppfattningar har vi problematiserat och diskuterat kring. Likvärdighetsaspekten har fungerat som utgångspunkt i denna undersökning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka huruvida gymnasielärarna har anammat de enligt forskare lämpliga bedömningsredskap för det kunskapsrelaterade betygsystemet och likvärdigt transformerat läroplanen och realiserat detta system. Idén till detta examensarbete uppstod under en kurs i betyg och bedömning på Lärarhögskolan. En kvalitativ forskningsintervju har genomförts med fyra stycken lärare från två kommunala gymnasieskolor. För att avgränsa arbetet har de enligt forskare tre vanligaste bedömningsredskapen beskrivits utifrån läroplansteorier och utbildningsreformer. Slutligen har resultaten från lärarintervjuerna analyserats utifrån bedömningsredskapens trovärdighet, likvärdig betygsättning och samverkan lärarna emellan.

Genom en litteraturstudie samt en expert intervju som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan skapar, upprätthåller och förstärker rådande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo94 tydligt står att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Detta innebär att skolan dagligen motsätter sig kravet att alla elever skall få en likvärdig utbildning. Syftet med uppsatsen är att beskriva lärares inställning till skolans jämställdhetsuppdrag samt de strategier som förekommer i arbetet med genomförande av uppdraget. Detta har undersökts via intervjuer av tre nu verksamma lärare samt en expertintervju med en nu pensionerad genuspedagog. Resultatet av denna undersökning samt tidigare forskning visar att inställningen hos lärare är nyckeln till ett fortsatt gott arbete med jämställdhetsuppdraget. Inställningen visar sig tydligt då lärares strategier för att arbeta med jämställdhetsuppdraget varierar beroende på grad av inställning. Dock skall inte den enskilde läraren hållas ensam ansvarig då det framkommer att ansvariga för den pedagogiska verksamheten, t.ex. rektor, bär ett stort ansvar för jämställdhetsuppdraget aktivt utövas på skolorna.

Syftet med den här uppsatsen är att ge läsaren en djupare inblick i reformen det fria skolvalet som trädde i kraft i början av 1990-talet i Sverige. Med uppsatsen skapas en kännedom för läsaren i hur reformen gick i kraft samt hur den i efterhand kan problematiseras utifrån forskning samt intervjuer med viktiga personer inom skolväsendet. Metoden som har använts i uppsatsen är en kvalitativ metod där individer subjektivt valts ut för semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och ställts i förhållande till Max Webers teori om värderationella handlande, status och klass samt Pierre Bourdieus teori om habitus, klassreproduktion och kapital. Studien visar på marginella konsekvenser av det fria skolvalet i den kommun där den är gjord, dock finns möjliga tendenser till att ett fritt skolval kommer att påverka mer i framtiden.

Sammanfattning I föreliggande studie undersöks hur lärare arbetar med bedömning av de nationella proven i NO i skolår 9. Eftersom ett huvudsyfte med de nationella proven i NO är att stödja en rättvis- och likvärdig bedömning och betygsättning (Skolverket 2013) är det av intresse att klargöra om, och på vilket sätt, proven kan fungera som ett redskap för likvärdig bedömning. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer genomförda i fokusgrupper på tre olika skolor. Utifrån en intervjuguide och exempel på provfrågor och bedömningsanvisningar diskuterade lärarna bland annat hur bedömningen går till, eventuella svårigheter med bedömningsarbetet och hur bedömningsanvisningarna används. De teoretiska utgångspunkterna för studien finns i pragmatismen och läroplansteorin och med diskursanalytiska verktyg analyserar studien innehåll, handlingar och konsekvenser av bedömningspraktiken. Intervjuerna analyserades med avseende på att försöka hitta likheter och/eller skillnader i lärarnas diskussioner om provens innehåll och bedömningen av dessa. Inspiration till analysen hämtades från det Öhman &amp; Öhman (2012) benämner inläsning respektive utläsning vilket kortfattat innebär att meningsinnehållet i empirin analyseras. Totalt deltog 12 lärare i studien och resultaten visar på en komplexitet när det gäller att uppnå likvärdig och rättvis bedömning. Vidare visar resultaten i studien en variation i hur lärare arbetar med proven och bedömningen av dessa. Slutsatsen är att bedömningsarbetet med de nationella proven i NO är komplext. Att uppnå en likvärdig och rättvis bedömning är avhängt en rad faktorer som till exempel tydlighet i implementeringsarbetet, möjligheter till sambedömning och lärarens personliga medverkan i arbetsprocessen. Lärarnas olika kunskapssyn inom ämnet NO medför att de gör olika didaktiska urval av t.ex. ämnesinnehåll vilket får konsekvenser för vad som privilegieras och vad som utgör grunden för bedömningspraktiken. Föreliggande studie visar att möjligheterna för att uppnå en likvärdig och rättvis bedömning begränsas även av ett antal ramfaktorer såsom ökad arbetsbörda och begränsade möjligheter för sambedömning. En central rättning av proven skulle kunna bidra till en mer likvärdig och rättvis bedömning enligt de lärare som medverkat i den här studien. Nyckelord: likvärdig och rättvis bedömning, nationella prov i NO, bedömningspraktik, fokusintervju.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen på arbetet med elever i behov av särskilt stöd är hos: vårdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lärare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i två olika stora kommuner, (6 500/80 000 invånare) ser på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Examensarbetet handlar särskilt om elevernas möjligheter till det som står skrivet i Lgr 11 under rubriken: Värdegrund och uppdrag att: ”[…] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas” (skolverket 2012:8). I skolverkets Allmänna råd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket:   Enligt läroplanen skall hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov. Vid resursfördelning är det viktigt att hänsyn tas till faktorer som områdets sociala karaktär, barnens ålder, kön, personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmål än svenska, antal barn i behov av särskilt stöd samt barngruppens storlek. (Skolverket 2007)   Litteraturgenomgången med dess bilagor kan användas som ett material för att läsaren ska kunna sätta sig in i vad de olika diagnoserna innebär och hur diagnostisering genomförs. Examensarbetet visar att möjligheterna till en likvärdig utbildning finns oberoende av kommunens storlek. Vad som kan påverka arbetet med elever i behov av särskilt stöd, beror delvis på helt andra påverkansfaktorer än just storleken på kommunen.