Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal högstadieelever och verksamma lärare ser på begreppen betyg och likvärdig bedömning. Som bakgrund till denna studie redovisas olika definitioner och teorier om dessa begrepp. Vidare följer en genomgång av tidigare forskning kring betyg och likvärdig bedömning samt teoretiska ramverk. Studien utgörs av åtta kvalitativa intervjuer gjorda med elever som går i årskurs 9 och två lärare. Studien visar att begreppen betyg och likvärdig bedömning har flera dimensioner beroende på vems perspektiv som intas och att begreppen innebär en viss komplexitet. Resultatet i denna studie är inte generaliserbart utan visar dessa lärares och elevers syn, men då kopplingar görs till andra studier inom samma områden finns likheter. Ur elevernas perspektiv är begreppet betyg främst kopplat till deras framtid och fortsatta studier. Detta leder till att somliga av eleverna förknippar begreppet betyg med motivation men även oro, stress och ångest. Eleverna beskriver en viss yttre press från lärare och föräldrar. Detta behöver inte vara direkt uttalat men är kännbart. Lärarna i denna studie är övertygade om att deras elever har kunskap om de betygskriterier som används. Eleverna uttrycker dock att dessa är svåra att förstå och att man lätt glömmer bort vad de handlar om, andra har ingen aning om vilka kriterierna är. Denna distinktion mellan elevernas syn och lärarnas syn är mycket intressant, vilket lett till en avslutande diskussion kring detta fenomen. Resultatet visar även att lärarna använder olika bedömningsformer för att få en bild av elevens kunskaper. Lärarna uttrycker att betyg kan vara motivationshöjande och att betygen har en roll i skolan dock skiljs deras tankar åt om hur ett nytt betygssystem skulle se ut. I samtalen med lärarna kring likvärdig bedömning framgår det att lärarna anser att med rådande styrdokument och betygskriterier kan bedömningen inte bli helt likvärdig eftersom den är för öppen för tolkning och att ansvaret lagts på den enskilda skolan och dess personal framhålls som en bidragande faktor. Tid, engagemang och tydligare riktlinjer anses vara nyckeln till att bedömningsredskapen ska kunna användas likvärdigt.

Sedan det infördes ett nytt mål- och kunskapsrelaterat betygssystem 1994 har flera undersökningar gjorts för att studera hur lärarna har tagit till sig de nya styrdokumenten. Resultatet har visat på att det råder en olikvärdig bedömning då elever inte har fått samma betyg när de har blivit bedömda för samma prestation och kunskapsnivå av olika lärare. Avsikten med det här arbetet har varit att undersöka om det har skett någon förändring och därmed om det råder likvärdig bedömning av elevtexter i engelskämnet men också hur skolorna arbetar för att nå likvärdig bedömning. Lärarna i studien var inte helt eniga i sin betygsättning men mycket nära i sina motiveringar för det betyg de satt. Bedömningen blev därmed inte helt likvärdig men visar på att bedömarna ligger nära i sina tankar kring betygsättning av elevtexter. Studien visar också att det finns mer att göra på skolorna för att nå en likvärdig bedömning. Rektorerna måste ta sitt ansvar att kompetensutbilda lärarna kring betygsättning samt ge tid åt till kollegiala samtal. Problemet med olikvärdig bedömning måste fortsätta belysas för att hålla debatten igång och betona vikten av likvärdig bedömning.

No description available.

Denna uppsats har undersökt lärares individualiseringssträvanden i förhållande till yrkesförberedande respektive studieförberedande program på två olika gymnasieskolor. Undersökningen består av intervjuer med åtta Samhällskunskapslärare. Med hjälp av individualiseringstypologier, definierade av Monika Vinterek, kan vi utröna hur lärare individanpassar sin undervisning. Vidare har vi ställt oss frågorna om lärarna har olika individualiseringssträvanden samt om detta påverkar nivån på undervisningen i Samhällskunskap A. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika individualiseringssträvanden samt att det görs en viss skillnad i individanpassningen beroende på vilket program som är föremål för undervisning. Vidare påverkas nivån på undervisningen i Samhällskunskap av lärarnas olika individualiseringsmetoder.

<p>Sammandrag</p><p>Många undersökningar har visat att det inte råder likvärdig bedömning av elevtexter i Sverige. Endast genom att fortsätta belysa ett sådant problem och betona vikten av likvärdig bedömning kan vi nå en förändring mot det bättre. Syftet med detta arbete är att studera hur ett urval lärare och lärarstuderande betygsätter samma elevtexter, för att iaktta eventuella skillnader i bedömningen, diskutera dessa bedömningar samt försöka sätta dem i relation till</p><p>den nya lärarutbildningen och dess innehåll av kurser. Bedömningarna av elevtexterna varierade starkt trots att informanterna motiverade sina betyg utifrån samma kursplan. Kursplanen ger alltså utrymme för subjektiva bedömningar, och det gör att vi inte kan nå nationell likvärdighet i betygsättningen.</p>

No description available.

No description available.

”The big 5” – en möjlig väg mot uppdraget om likvärdig bedömning är en empirisk studie som utgår från en forskningsbaserad grund där likvärdighet ur ett bedömningsperspektiv står i centrum. Studien fokuseras på ”The big 5” och de fem förmågor som konceptet innefattar. Empirin är insamlad genom enkäter till lärare verksamma i två medelstora kommuner på låg- och mellanstadiet. Enkätstudiens syfte har varit att synliggöra lärares tolkningar av de fem förmågorna samt bedömningen av dem, för att ge svar på huvudfrågan ”Hur kan de fem förmågorna vara ett hjälpmedel mot en likvärdig bedömning?” Resultatet klargör att förmågorna i sig aldrig bedöms men att man som lärare måste vara medveten om deras betydelse för att stödja elevernas fortsatta utbildning och utveckling. Resultatet visar att lärarna är medvetna om de fem förmågornas innebörd men att de beskrivs utifrån olika nivåer av kunnande. För att konceptet ”The big 5” ska fungera som ett hjälpmedel mot en likvärdig bedömning krävs en samsyn på förmågorna, att hänsyn tas till dem vid både planering, undervisning och bedömning samt att bedömningen sker genom interaktion med den enskilda eleven.

Aim The aim of this study has been to examine differences and similarities between five universities with physical education teacher programs. The focus has been on the syllabi regarding the subject didactics and the different movement cultures that are represented within the frame of these courses. • What content is represented within the subject didactics courses? • Which underlying frame factors affect the content within the physical education teachers’ education? • What type of decision structures determines the content within the “subject didactics courses”? Method A content analysis was performed on a total of 22 subject didactics syllabi for the physical education teacher program among five universities in Sweden. Furthermore, an interview study was conducted with a total of five handpicked program directors/education officers from five different universities. This study has used Bourdieu’s theory of habitus, field and capital, as well as Göran Linde’s curriculum theory of arenas as its theoretical framework. Results This study shows that all universities fundamentally have the same movement cultures represented in their education. There are only a few practices that are university specific and these are there, mainly by geographical reasons. The results further show that frame factors such as institutional traditions, course budgets, teaching competence and facilities affect the content within the program. Provided, if they are in alliance with the existing guidelines in the Swedish Code of Statues as well as their own institutions’. Finally, the results also indicate that it is the subject teacher educators that seem to have the best opportunities to affect the final content in the physical education teacher program. Conclusion This study has shown that all the universities convey a relative equivalent education when it comes to the movement cultures that are represented. This could, for instance, be understood as a result of strong traditions within the sport movement in Sweden and the teaching teacher meetings, which acts as a framework for the individual university. This study further displays that there seem to be a viscous development process among the universities with longer traditions of physical exercise than the newly setup ones, when it comes to a more contemporary content. / Syfte och frågeställning Syftet med denna studie har varit att undersöka skillnader och likheter mellan fem lärosäten som bedriver ämneslärarutbildning i idrott och hälsa. I fokus är de ämnesdidaktiska kursplanerna i idrott och hälsa och de rörelsekulturer som finns representerade inom ramen för dessa kurser. • Vilket innehåll finns representerat i de ämnesdidaktiska kurserna? • Vilka bakomliggande ramfaktorer påverkar idrottslärarutbildningens innehåll? • Vilken typ av beslutsprocesser avgör det ämnesdidaktiska innehållet? Metod Studien har genomförts med hjälp av två kvalitativa metoder: en innehållsanalys av 22 ämnesdidaktiska kursplaner samt en intervjustudie med totalt fem handplockade programansvariga/utbildningsledare på fem olika högskolor. Studiens teoretiska ramverk har varit Bourdieus teori kring habitus, fält och kapital samt Göran Lindes läroplansteori om arenor. Resultat Studiens resultat visar att samtliga lärosäten i grunden har samma rörelsekulturer representerade på sina utbildningar. Det är endast några få rörelsekulturer som är lärosätesspecifika och de finns där av bland annat geografiska anledningar. Resultatet visar också att det är ramfaktorer som lärosätestraditioner, kursbudget, lärarutbildarkompetens och lokaler som möjliggör vilken sorts innehåll som ges i utbildningen. Detta förutsatt att man håller sig till befintliga riktlinjer i högskoleförordning och till de som finns inom det egna lärosätet. Slutligen tyder resultatet på att det är ämneslärarutbildarna som verkar ha mest möjlighet att påverka det slutgiltiga innehållet i idrottslärarutbildningen. Slutsats Studien visar att samtliga lärosäten bedriver en relativt likvärdig utbildning när det kommer till de rörelsekulturer som är representerade. Detta kan bland annat ses som ett resultat av starka traditioner inom idrottsrörelsen som fält i Sverige, ämneslärarutbildarnas habitus och eget utbildningskapital samt lärarutbildarträffar, vilka fungerar som ett ramverk för enskilda lärosäten. Studien påvisar också att det finns en mer trögflytande utvecklingsprocess på lärosäten med längre traditioner av idrottsutbildning, än nyligen initierade, när det kommer till att ha ett mer samtida innehåll.

Studien handlar om undervisning som del av förskolan för att arbeta i enlighet med de nationella målen som finns i skollagen och förskolans läroplan. Studien tar därför upp förskolläraresattityd till undervisning. Tidigare forskning visar att undervisning inte ses som ett naturligtinnehåll i förskolan och Sveriges regering har gett Skolverket i uppdrag att revidera förskolansnuvarande läroplan angående undervisning. Det ses därför intressant att undersöka i vilken gradundervisning ges utrymme och betydelse i förskolan, samt vilken kunskap förskollärare uttrycker om undervisning. Det ses även intressant att undersöka vad som enligt förskollärare krävs för att utveckla undervisningen i förskolan. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares attityd till undervisning som del av förskolan i strävan mot att uppfylla de nationella målen. Metod Vid studien genomfördes en kvantitativ enkätundersökning, där 56 av 69 tillfrågadelegitimerade förskollärare deltog. Studiens respondenter besvarade nio påståenden följt av fastasvarsalternativ med kommentarsfält och en avslutande öppen fråga. Valet av kommentarsfält gjordes för att ge respondenterna möjlighet att uttrycka sig om hen ville. Vid analysarbetet användes den kvantitativa metoden för påstående 1–9 för att få fram frekvenser i antal och procent. Den kvalitativa metoden användes i analysarbetet för att analysera fram kategorier utifrån respondenternas kommentarer vid enkätformulärets avslutande öppna fråga. Resultat Studiens sammanlagda resultat visar att undervisning ges en låg grad av utrymme i förskolan, men en hög grad av betydelse. Förskollärarna uttryckte i hög utsträckning kunskap omundervisning i relation till måluppfyllelse, men det sågs likaså variationer inom deras uttryckta kunskap. Resultatet innehåller förskollärarnas 13 uttryckta behov som finns strukturerade i kategorin Medvetenhet med underkategorierna Om definitionen av undervisning och Ommåluppfyllelse samt i kategorin Reflektion med underkategorierna I tanke och I handling. Resultatet visar att en majoritet av förskollärarna uttryckte att undervisning är del av förskolan för att uppfylla de nationella målen, men att det krävs tydlighet och diskussion för att gemensamt kunna arbeta i strävan mot en likvärdig utbildning.