I och med den ökade oron för miljön och människors allt mer frekventa resande harbegreppet Ekoturism växt fram. Begreppet syftar i stort sett till en "grönare" turism som isin tur gynnar lokala ekonomier och kulturer. En stor del av världens ekoturism återfinnsidag i utvecklingsländer och ett sådant land är Ghana i västra Afrika, där denna studiegenomfördes. Det finns en hel del forskning kring ekoturism ur en antropologisksynvinkel, men inte lika många ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Det finns även enmängd studier kring tjänster och värdeskapande men de är oftast av teoretisk grund.Denna studie syftar därför till att empiriskt undersöka hur värde skapas i småskaligaekoturismföretag samt vilka faktorer som är betydelsefulla för värdeskapande. Efter enforskningsgenomgång utvecklades en analysmodell för värdeskapande, där faktorernaservicemötet, upplevelsefälten, upplevelsefälten samt tema lyfts fram. Studiengenomfördes i Ghana genom fallstudie av tre lodger som drivs på ekologisk grund. Detempiriska materialet utgjordes främst av 13 semi-strukturerade intervjuer samt stationäraobservationer. Studiens resultat visade att diskussionen kring ekoturism, somvärdeskapande, inte var något stort fokus hos varken gäster eller företag. Det var iställeten välkomnande och avslappnad atmosfär, i kombination med en trygg miljö som tillstörsta del visade sig generera värde. Resultatet av undersökningen visade även attinteraktionen mellan gäster och personal var betydelsefull i processen för värdeskapande.Det empiriska resultatet stärkte därmed till viss del vår modell och visade att tre av defyra faktorerna var av betydelse för värdeskapande i de studerade verksamheterna.Slutligen ges förslag till implikationer som företagen i studien kan vidta. Dessa ärexempelvis att öka informationen om ekoturism på lodgen och väva in detta mer iverksamheten. Studien visar trots allt att kunder tycker att omtanke om miljö och detlokala samhället är positivt. Företagen kan därför troligtvis öka sitt värdeskapande genomett sådant agerande. / Program: Civilekonomprogrammet

The aim of this thesis is to bring understanding of what constitutes improvisation in the service encounter. The study adopts a qualitative approach using hidden observations to categorize different types of improvisation in the service encounter. The improvisation themes discovered within the service encounter were experience, impulsiveness, theatrical, personality and emotionality. All of these are factors that influence improvisation. This study offers original contributions by explaining the fundamentals of improvisation in the service encounter. These fundamentals establish a framework and gives a clearer definition of what the concept improvisation implies.

<p>Companies in the western world can no longer compete by using traditional means such as product and price since the commerce of services continually grows. To avoid similarity and increase competitive advantages modern companies have to be more specified. The competition between companies has increased and customers are harder to reach. Customers of today can afford luxury but trend indicates that originality, identity, and status are more important than factual needs. Products created and consumed at the same time within the service market are often very homogenous (similar). The small differences between companies make it hard to find the grounds of the consumer’s choice also making it imperative for companies to inter-pret the needs, habits, and expectancies of the consumer. A winning con-cept is hard to identify – individualism makes it harder to predict trends, product cycles becomes shorter, and the market becomes more casual, changeable, agile, lively, and impulsive. The purpose of this paper is to examine through quantitative survey which design factors create value for the consumer and how this affects the consumer choice. With prospective on the time of service the relation between consumer and company is evaluated in the moment of truth.</p> / <p>Företag i västvärlden kan inte längre vara med och konkurrera med traditionella medel som produkt och pris. Handeln med tjänster växer, för att undvika likriktning och öka konkurrensfördelarna ligger det i tiden för företag att nischa in sig. Konkurrensen om nya kunder hårdnar, och de blir allt svårare att nå. Kunder har idag råd med lyxvaror men trenden pekar på att originalitet, identitet och status är viktigare än faktiska behov. Inom tjänstemarknaden är produkterna som skapas och konsumeras vid samma tillfälle ofta mycket homogena. Det är svårt att veta på vilka grunder konsumenten väljer leverantör eftersom det ofta finns små skillnader mellan företagen. Det är viktigt för företag att förstå och tolka kunders behov, vanor och förväntningar. Det blir allt svårare att identifiera ett vinnande koncept – individualism bryter ner förmågan att förutse trender, produktlivscyklerna blir kortare, detta tillsammans med en mer flyktig, ombytlig, rörlig, livlig, impulsiv marknad. I uppsatsen undersöks vilka designfaktorer som skapar mervärde för kunden och påverkar valet av tjänsteföretag. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av kvantitativ undersökning analysera vad det är som gör att kunderna väljer ett visst tjänsteföretag. Samt utvärdera om det går att uppfylla kundernas olika behov genom att addera nya faktorer till en tjänst för att skapa mervärde för kunden. Med perspektiv på servicetillfället utvärderas relationen mellan kund och företag i sanningens ögonblick.</p>

Companies in the western world can no longer compete by using traditional means such as product and price since the commerce of services continually grows. To avoid similarity and increase competitive advantages modern companies have to be more specified. The competition between companies has increased and customers are harder to reach. Customers of today can afford luxury but trend indicates that originality, identity, and status are more important than factual needs. Products created and consumed at the same time within the service market are often very homogenous (similar). The small differences between companies make it hard to find the grounds of the consumer’s choice also making it imperative for companies to inter-pret the needs, habits, and expectancies of the consumer. A winning con-cept is hard to identify – individualism makes it harder to predict trends, product cycles becomes shorter, and the market becomes more casual, changeable, agile, lively, and impulsive. The purpose of this paper is to examine through quantitative survey which design factors create value for the consumer and how this affects the consumer choice. With prospective on the time of service the relation between consumer and company is evaluated in the moment of truth. / Företag i västvärlden kan inte längre vara med och konkurrera med traditionella medel som produkt och pris. Handeln med tjänster växer, för att undvika likriktning och öka konkurrensfördelarna ligger det i tiden för företag att nischa in sig. Konkurrensen om nya kunder hårdnar, och de blir allt svårare att nå. Kunder har idag råd med lyxvaror men trenden pekar på att originalitet, identitet och status är viktigare än faktiska behov. Inom tjänstemarknaden är produkterna som skapas och konsumeras vid samma tillfälle ofta mycket homogena. Det är svårt att veta på vilka grunder konsumenten väljer leverantör eftersom det ofta finns små skillnader mellan företagen. Det är viktigt för företag att förstå och tolka kunders behov, vanor och förväntningar. Det blir allt svårare att identifiera ett vinnande koncept – individualism bryter ner förmågan att förutse trender, produktlivscyklerna blir kortare, detta tillsammans med en mer flyktig, ombytlig, rörlig, livlig, impulsiv marknad. I uppsatsen undersöks vilka designfaktorer som skapar mervärde för kunden och påverkar valet av tjänsteföretag. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av kvantitativ undersökning analysera vad det är som gör att kunderna väljer ett visst tjänsteföretag. Samt utvärdera om det går att uppfylla kundernas olika behov genom att addera nya faktorer till en tjänst för att skapa mervärde för kunden. Med perspektiv på servicetillfället utvärderas relationen mellan kund och företag i sanningens ögonblick.

Denna uppsats fokuserar på att undersöka vilken påverkan digitaliseringen har på servicemöten inom turismrelaterade verksamheter och vilken betydelse eventuella förändringar av digitalisering har för besökares upplevelser av service. Studien ämnar också att få svar på hur servicemöten har förändrats i takt med digitaliseringen, vilka digitala verktyg som används inom turismverksamheter samt hur förändringar som en följd av digitaliseringen har påverkat besökares upplevelser av servicemöten. En tematik har byggts upp i problemformulering, syfte och frågeställningar som sedan följer samma riktning i det teoretiska ramverket. Temana är digitaliseringens utveckling, digitala verktyg  och  servicemöten. Med utgångspunkt i teorin och dessa teman förklaras digitaliseringens framväxt, hur digitala verktyg används inom turismverksamheter, hur besökare blir medskapare av upplevelser samt ges en förklaring av huvudämnet servicemöte.  Avsikten är att skapa en uppfattning om upplevelsen av servicemöten och hur de har förändrats i och med den digitala utvecklingen, som nämnts ovan. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer  använts  som  datainsamling  för  studien.  Studien  tar  utgångspunkt  i  ett konsumentperspektiv, men delvis också ett producentperspektiv där intervjuer med både turister och hotellaktörer har genomförts. Genom intervjuer har intervjupersonerna tillhandahållit sina upplevelser av digitalisering inom turismverksamheter  och dess inverkan på servicemöten. Empirin som sedan har analyserats visar att utvecklingen av digitaliseringen har medfört att digitala verktyg införts på de intervjuade hotellverksamheterna och hur turister bokar vistelser och tar del av recensioner online. Vidare indikerar empirin att turisters upplevelser av hur digitala förändringar har påverkat besökares upplevelser av servicemöten och betydelsen av det fysiska mötet. Sammandraget visar denna studie på att digitala verktyg har implementerats till viss del på turismverksamheter, men de digitala verktygen har inte orsakat några större förändringar för själva servicemötet. Mänskliga servicemöten har en betydande roll för turisters upplevelser och är något som önskas kvarstå. / This following essay addresses the digitization and its impact on service encounters that occur at various touristic facilities. In addition, the importance any possible digital changes have for tourists’ experiences of service is also emphasized. The aim is to obtain an idea about experiences of service encounters, how they change as a result of the digital development in society, and what kind of digital tools are used by tourism organizations. Consequently, the way the potential digital changes have affected tourists’ experiences of service encounters is furthermore studied. A thematization has been defined in relation to the problem statement, purpose of the study, and research questions, which follow the same direction into the theoretical background. The themes are the development of digitization, digital tools, and the service encounter. With the theory and these themes as a starting point, the digital development, along with the usage of digital tools within tourism organizations and how visitors become co-creators of experiences, explain the main subject service encounter.  The intention is to attain comprehension about experiences of service encounters, as stated above. In order to examine this, qualitative interviews have been applied as a method. This essay studies the phenomena from a consumer perspective, as well as a producer perspective. By interviewing both tourists and hotel businesses, the informants have shared their experiences of, and views on, digitization at touristic facilities, as well as how it impacts service encounters. The analyzed results from the collected data indicate that the development of the digitization has resulted in adopted digital tools at the interviewed hotel businesses, and that tourists book and engage in reviews online. Moreover, the empirical results highlight the interviewed tourists’ perceptions of how digital changes have affected visitors’ experiences of service encounters, and the significance of the physical encounter. In conclusion, this study suggests that digital tools have been partially implemented at touristic facilities, however, the digital tools have not caused any major changes for the  service encounter.  Human service encounters have a remarkable role for tourists’ experiences and is something they wish would remain.