I dagens utvecklade samhälle upplever de flesta företag en hårdare konkurrens. Företag tvingas utöka sitt erbjudande med ett extra för att leva upp till prestationskrav och säkerställa framtida verksamhet. Ofta räcker det inte med enbart en produkt eller en tjänst, kunden kräver ett bredare tjänsteerbjudande. Således får tjänsteföretag en alltmer betydande roll i de flesta ekonomier och många anser att alla företag idag är mer eller mindre tjänsteföretag.   En naturlig del i livscykeln för många växande företag är frågan om huruvida företaget ska börsnoteras eller inte. En avgörande faktor i detta beslut är de för- och nackdelar en börsintroduktion för med sig. Forskning har visat att prestation kan skilja sig åt mellan olika industrier. Finns det någon bransch som prestationsmässigt upplever större fördelar vid en börsnotering? Om alla företag är mer eller mindre tjänsteföretag, för vilka är det mest fördelaktigt att notera sig? Kan det finnas incitament att utveckla företag mot att bli mer tjänsteinriktade innan en börsnotering eller är det mer fördelaktigt att vänta tills efter noteringen? Syftet med denna studie är att undersöka om prestationen efter en börsnotering skiljer sig åt mellan mer och mindre tjänstekaraktäristiska företag. Studien ämnar skapa en djupare förståelse för vilka faktorer som ligger bakom företags prestation efter en börsnotering.  Detta har gjorts genom att ingående studera 36 svenska företag som börsnoterat sig på Nasdaq OMX under åren 2001- 2010.                                                                         Studien har tillämpat en kvantitativ forskningsansats, vilket har gjorts genom en positivistisk kunskapssyn och med ett deduktivt angreppssätt. Genom hypotesställning har problemformuleringen undersökts empiriskt samtidigt som tidigare forskning och teorier inom området har studerats.   Studiens resultat visar på ett signifikant samband mellan grad av tjänstekaraktär och två av studiens prestationsmått. Räntabilitet på eget kapital och räntabilitet på sysselsatt kapital visade på ett negativt samband med grad av tjänstekaraktär, mer tjänsteinriktade företag presterade i dessa mått sämre efter en börsnotering. Däremot fann studien inget stöd för samband mellan grad av tjänstekaraktär och prestation mätt i soliditet, omsättningsförändring samt förändring i antal anställda. Studiens resultat skulle kunna bero på de särdrag som karaktäriserar tjänsteföretag, olika motiv bakom en börsintroduktion eller kombination av båda.

Bakgrund och problem: Belöningssystem kan beskrivas som ett styrmedel för attmotivera anställda till att arbeta i riktning mot företagets mål. Belöningssystem somstyrverktyg har en viktig roll hos företagen, eftersom ett välutvecklat ochtillfredställande belöningssystem kan öka motivationen avsevärt för de anställda. Blanddagens företag, där tjänsteverksamheten växer, får också arbetstagarna en allt viktigareroll. Tidigare studier kring belöningssystem berör främst anställda med höga positionereller säljare som erhåller prestationsbaserade löner. Den här studien behandlarbelöningssystem och motivation hos arbetstagare som utför det grundläggande arbetet ien tjänsteverksamhet, självständigt och frikopplat från arbetsgivaren. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur det nuvarande belöningssystemet påEricsson Local Services AB i Växjö är utformat och varför den här utformningen harvalts. För att därefter kunna belysa hur det befintliga belöningssystemet är tänkt attbelöna de anställda. Vi vill även kartlägga hur de anställda uppfattar belöningssystemetmed avseende på hur motiverande det är, för att komma fram till en utvärdering avbelöningssystem i den här typen av organisation. Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ enfallsstudie. Empiriskt materialhar samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. I skapandet av studien har vi ävenvalt att ta hänsyn till kvalitetskriterier och forskningsetiska överväganden samt haft enkritisk hållning vid litteraturinsamling. Slutsats: Slutsatsen visar att belöningssystemet bygger framförallt på sociala och inrebelöningar, vilket också är de belöningar som främst motiverar teknikerna på EricssonLocal Services med aspekter som självständigt arbete, variation, stimulans, tillhörighetoch uppskattning. Slutligen anser vi att företag med liknande verksamheter bör fokuserapå belöningar i form av sociala och inre framför monetära.

<p>Problemdiskussionen i denna uppsats visar på att det inte har forskats mycket angående varumärkesbyggande för B2B-tjänsteföretag och därför ansåg vi att det skulle vara ett intressant ämne att göra en undersökning om. Denna uppsats har därmed behandlat ämnet varumärken och speciellt B2B-tjänsteföretags varumärkesbyggande. Bakgrund och problemdiskussion ledde fram till en hypotes att det finns aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar vid uppbyggandet av ett starkt varumärke. Denna uppsats syfte är att skapa en överblick av teoriläget angående B2B- och tjänsteföretag och varumärken, detta för att hitta möjliga aspekter att ta hänsyn till för att möjliggöra en utvärdering av David Aakers modell, ”Hur varumärkeskapital genererar värde”. Detta möjliggörs genom att undersöka B2B-tjänsteföretag ur märkesinnehavarens perspektiv. Utvärderingen av modellen skall leda till en modifierad modell och syftet med detta är att finna aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar och varför dessa beaktas då de bygger starka varumärken. Teorin behandlar därmed varumärken utifrån både ett B2B-perspektiv, ett tjänsteperspektiv och ett B2B-tjänsteperspektiv. Modellen ”Hur varumärkeskapital genererar värde” tar upp delar som varumärkesmedvetenhet, upplevd kvalitet, varumärkeslojalitet och varumärkesassociationer. </p><p>Målet med uppsatsen var att hitta möjliga aspekter kring varumärkesbyggande i B2B-tjänsteföretag samt att göra en utvärdering av den valda undersökningsmodellen samt att ge ett förslag på en modifierad modell. Uppsatsen är genomförd med en kvalitativ ansats och det har genomförts intervjuer med personer som arbetar på B2B-tjänsteföretag. Slutsatserna i denna uppsats ger en indikation på att det finns aspekter för B2B-tjänsteföretag att ta hänsyn till då de bygger sitt varumärke, vilket har visats genom teori samt det empiriska material som har samlats in. Vidare har utvärderingen av Aakers modell ”Hur varumärkeskapital genererar värde”, visat att modellen fungerar som en bra grund även för B2B-tjänsteföretag, men att det kan behövas en modifierad modell som är anpassad till B2B-tjänsteföretag med exempelvis de aspekter såsom relationer, icke-påtaglighet och komplexa köpbeslut som denna undersökning har visat. Utvärderingen av modellen, ”Hur varumärkeskapital genererar värde” ledde fram till ett förslag på en modifierad modell. </p><p>Problemdiskussionen i denna uppsats visar på att det inte har forskats mycket angående varumärkesbyggande för B2B-tjänsteföretag och därför ansåg vi att det skulle vara ett intressant ämne att göra en undersökning om. Denna uppsats har därmed behandlat ämnet varumärken och speciellt B2B-tjänsteföretags varumärkesbyggande. Bakgrund och problemdiskussion ledde fram till en hypotes att det finns aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar vid uppbyggandet av ett starkt varumärke. Denna uppsats syfte är att skapa en överblick av teoriläget angående B2B- och tjänsteföretag och varumärken, detta för att hitta möjliga aspekter att ta hänsyn till för att möjliggöra en utvärdering av David Aakers modell, ”Hur varumärkeskapital genererar värde”. Detta möjliggörs genom att undersöka B2B-tjänsteföretag ur märkesinnehavarens perspektiv. Utvärderingen av modellen skall leda till en modifierad modell och syftet med detta är att finna aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar och varför dessa beaktas då de bygger starka varumärken. Teorin behandlar därmed varumärken utifrån både ett B2B-perspektiv, ett tjänsteperspektiv och ett B2B-tjänsteperspektiv. Modellen ”Hur varumärkeskapital genererar värde” tar upp delar som varumärkesmedvetenhet, upplevd kvalitet, varumärkeslojalitet och varumärkesassociationer. </p><p>Målet med uppsatsen var att hitta möjliga aspekter kring varumärkesbyggande i B2B-tjänsteföretag samt att göra en utvärdering av den valda undersökningsmodellen samt att ge ett förslag på en modifierad modell. Uppsatsen är genomförd med en kvalitativ ansats och det har genomförts intervjuer med personer som arbetar på B2B-tjänsteföretag. Slutsatserna i denna uppsats ger en indikation på att det finns aspekter för B2B-tjänsteföretag att ta hänsyn till då de bygger sitt varumärke, vilket har visats genom teori samt det empiriska material som har samlats in. Vidare har utvärderingen av Aakers modell ”Hur varumärkeskapital genererar värde”, visat att modellen fungerar som en bra grund även för B2B-tjänsteföretag, men att det kan behövas en modifierad modell som är anpassad till B2B-tjänsteföretag med exempelvis de aspekter såsom relationer, icke-påtaglighet och komplexa köpbeslut som denna undersökning har visat. Utvärderingen av modellen, ”Hur varumärkeskapital genererar värde” ledde fram till ett förslag på en modifierad modell.</p>

<p>Problemdiskussionen i denna uppsats visar på att det inte har forskats mycket angående varumärkesbyggande för B2B-tjänsteföretag och därför ansåg vi att det skulle vara ett intressant ämne att göra en undersökning om. Denna uppsats har därmed behandlat ämnet varumärken och speciellt B2B-tjänsteföretags varumärkesbyggande. Bakgrund och problemdiskussion ledde fram till en hypotes att det finns aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar vid uppbyggandet av ett starkt varumärke. Denna uppsats syfte är att skapa en överblick av teoriläget angående B2B- och tjänsteföretag och varumärken, detta för att hitta möjliga aspekter att ta hänsyn till för att möjliggöra en utvärdering av David Aakers modell, ”Hur varumärkeskapital genererar värde”. Detta möjliggörs genom att undersöka B2B-tjänsteföretag ur märkesinnehavarens perspektiv. Utvärderingen av modellen skall leda till en modifierad modell och syftet med detta är att finna aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar och varför dessa beaktas då de bygger starka varumärken. Teorin behandlar därmed varumärken utifrån både ett B2B-perspektiv, ett tjänsteperspektiv och ett B2B-tjänsteperspektiv. Modellen ”Hur varumärkeskapital genererar värde” tar upp delar som varumärkesmedvetenhet, upplevd kvalitet, varumärkeslojalitet och varumärkesassociationer. </p><p>Målet med uppsatsen var att hitta möjliga aspekter kring varumärkesbyggande i B2B-tjänsteföretag samt att göra en utvärdering av den valda undersökningsmodellen samt att ge ett förslag på en modifierad modell. Uppsatsen är genomförd med en kvalitativ ansats och det har genomförts intervjuer med personer som arbetar på B2B-tjänsteföretag. Slutsatserna i denna uppsats ger en indikation på att det finns aspekter för B2B-tjänsteföretag att ta hänsyn till då de bygger sitt varumärke, vilket har visats genom teori samt det empiriska material som har samlats in. Vidare har utvärderingen av Aakers modell ”Hur varumärkeskapital genererar värde”, visat att modellen fungerar som en bra grund även för B2B-tjänsteföretag, men att det kan behövas en modifierad modell som är anpassad till B2B-tjänsteföretag med exempelvis de aspekter såsom relationer, icke-påtaglighet och komplexa köpbeslut som denna undersökning har visat. Utvärderingen av modellen, ”Hur varumärkeskapital genererar värde” ledde fram till ett förslag på en modifierad modell.</p>

Problemdiskussionen i denna uppsats visar på att det inte har forskats mycket angående varumärkesbyggande för B2B-tjänsteföretag och därför ansåg vi att det skulle vara ett intressant ämne att göra en undersökning om. Denna uppsats har därmed behandlat ämnet varumärken och speciellt B2B-tjänsteföretags varumärkesbyggande. Bakgrund och problemdiskussion ledde fram till en hypotes att det finns aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar vid uppbyggandet av ett starkt varumärke. Denna uppsats syfte är att skapa en överblick av teoriläget angående B2B- och tjänsteföretag och varumärken, detta för att hitta möjliga aspekter att ta hänsyn till för att möjliggöra en utvärdering av David Aakers modell, ”Hur varumärkeskapital genererar värde”. Detta möjliggörs genom att undersöka B2B-tjänsteföretag ur märkesinnehavarens perspektiv. Utvärderingen av modellen skall leda till en modifierad modell och syftet med detta är att finna aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar och varför dessa beaktas då de bygger starka varumärken. Teorin behandlar därmed varumärken utifrån både ett B2B-perspektiv, ett tjänsteperspektiv och ett B2B-tjänsteperspektiv. Modellen ”Hur varumärkeskapital genererar värde” tar upp delar som varumärkesmedvetenhet, upplevd kvalitet, varumärkeslojalitet och varumärkesassociationer. Målet med uppsatsen var att hitta möjliga aspekter kring varumärkesbyggande i B2B-tjänsteföretag samt att göra en utvärdering av den valda undersökningsmodellen samt att ge ett förslag på en modifierad modell. Uppsatsen är genomförd med en kvalitativ ansats och det har genomförts intervjuer med personer som arbetar på B2B-tjänsteföretag. Slutsatserna i denna uppsats ger en indikation på att det finns aspekter för B2B-tjänsteföretag att ta hänsyn till då de bygger sitt varumärke, vilket har visats genom teori samt det empiriska material som har samlats in. Vidare har utvärderingen av Aakers modell ”Hur varumärkeskapital genererar värde”, visat att modellen fungerar som en bra grund även för B2B-tjänsteföretag, men att det kan behövas en modifierad modell som är anpassad till B2B-tjänsteföretag med exempelvis de aspekter såsom relationer, icke-påtaglighet och komplexa köpbeslut som denna undersökning har visat. Utvärderingen av modellen, ”Hur varumärkeskapital genererar värde” ledde fram till ett förslag på en modifierad modell. Problemdiskussionen i denna uppsats visar på att det inte har forskats mycket angående varumärkesbyggande för B2B-tjänsteföretag och därför ansåg vi att det skulle vara ett intressant ämne att göra en undersökning om. Denna uppsats har därmed behandlat ämnet varumärken och speciellt B2B-tjänsteföretags varumärkesbyggande. Bakgrund och problemdiskussion ledde fram till en hypotes att det finns aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar vid uppbyggandet av ett starkt varumärke. Denna uppsats syfte är att skapa en överblick av teoriläget angående B2B- och tjänsteföretag och varumärken, detta för att hitta möjliga aspekter att ta hänsyn till för att möjliggöra en utvärdering av David Aakers modell, ”Hur varumärkeskapital genererar värde”. Detta möjliggörs genom att undersöka B2B-tjänsteföretag ur märkesinnehavarens perspektiv. Utvärderingen av modellen skall leda till en modifierad modell och syftet med detta är att finna aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar och varför dessa beaktas då de bygger starka varumärken. Teorin behandlar därmed varumärken utifrån både ett B2B-perspektiv, ett tjänsteperspektiv och ett B2B-tjänsteperspektiv. Modellen ”Hur varumärkeskapital genererar värde” tar upp delar som varumärkesmedvetenhet, upplevd kvalitet, varumärkeslojalitet och varumärkesassociationer. Målet med uppsatsen var att hitta möjliga aspekter kring varumärkesbyggande i B2B-tjänsteföretag samt att göra en utvärdering av den valda undersökningsmodellen samt att ge ett förslag på en modifierad modell. Uppsatsen är genomförd med en kvalitativ ansats och det har genomförts intervjuer med personer som arbetar på B2B-tjänsteföretag. Slutsatserna i denna uppsats ger en indikation på att det finns aspekter för B2B-tjänsteföretag att ta hänsyn till då de bygger sitt varumärke, vilket har visats genom teori samt det empiriska material som har samlats in. Vidare har utvärderingen av Aakers modell ”Hur varumärkeskapital genererar värde”, visat att modellen fungerar som en bra grund även för B2B-tjänsteföretag, men att det kan behövas en modifierad modell som är anpassad till B2B-tjänsteföretag med exempelvis de aspekter såsom relationer, icke-påtaglighet och komplexa köpbeslut som denna undersökning har visat. Utvärderingen av modellen, ”Hur varumärkeskapital genererar värde” ledde fram till ett förslag på en modifierad modell.

Problemdiskussionen i denna uppsats visar på att det inte har forskats mycket angående varumärkesbyggande för B2B-tjänsteföretag och därför ansåg vi att det skulle vara ett intressant ämne att göra en undersökning om. Denna uppsats har därmed behandlat ämnet varumärken och speciellt B2B-tjänsteföretags varumärkesbyggande. Bakgrund och problemdiskussion ledde fram till en hypotes att det finns aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar vid uppbyggandet av ett starkt varumärke. Denna uppsats syfte är att skapa en överblick av teoriläget angående B2B- och tjänsteföretag och varumärken, detta för att hitta möjliga aspekter att ta hänsyn till för att möjliggöra en utvärdering av David Aakers modell, ”Hur varumärkeskapital genererar värde”. Detta möjliggörs genom att undersöka B2B-tjänsteföretag ur märkesinnehavarens perspektiv. Utvärderingen av modellen skall leda till en modifierad modell och syftet med detta är att finna aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar och varför dessa beaktas då de bygger starka varumärken. Teorin behandlar därmed varumärken utifrån både ett B2B-perspektiv, ett tjänsteperspektiv och ett B2B-tjänsteperspektiv. Modellen ”Hur varumärkeskapital genererar värde” tar upp delar som varumärkesmedvetenhet, upplevd kvalitet, varumärkeslojalitet och varumärkesassociationer. Målet med uppsatsen var att hitta möjliga aspekter kring varumärkesbyggande i B2B-tjänsteföretag samt att göra en utvärdering av den valda undersökningsmodellen samt att ge ett förslag på en modifierad modell. Uppsatsen är genomförd med en kvalitativ ansats och det har genomförts intervjuer med personer som arbetar på B2B-tjänsteföretag. Slutsatserna i denna uppsats ger en indikation på att det finns aspekter för B2B-tjänsteföretag att ta hänsyn till då de bygger sitt varumärke, vilket har visats genom teori samt det empiriska material som har samlats in. Vidare har utvärderingen av Aakers modell ”Hur varumärkeskapital genererar värde”, visat att modellen fungerar som en bra grund även för B2B-tjänsteföretag, men att det kan behövas en modifierad modell som är anpassad till B2B-tjänsteföretag med exempelvis de aspekter såsom relationer, icke-påtaglighet och komplexa köpbeslut som denna undersökning har visat. Utvärderingen av modellen, ”Hur varumärkeskapital genererar värde” ledde fram till ett förslag på en modifierad modell.

No description available.

Den professionella tjänstesektorn är på frammarsch och har på senare år blivit en utav de snabbast växande sektorerna. Anställda inom denna sektor besitter stor kunskap och har en ovilja att bli styrda. Således är det svårt för företag att utforma styrmedel för att styra och kontrollera sina anställda. Denna studie undersöker hur styrningen inom ett professionellt tjänsteföretag påverkar arbetarnas utrymme för självständighet och självstyrning. Självstyrning och styrning diskuteras utifrån samlingsbegreppet Management Control Systems. En kvalitativ studie genomfördes på ett konsultföretag där chefer och konsulter intervjuades för att få en inblick i hur företag kan tänkas lösa problematiken. Studien finner att svårigheterna övervinns med hjälp av användandet av styrmedel som förlitar sig starkt på kulturella värderingar samtidigt som övriga styrmedel har en karaktär som utav arbetare uppfattas mer som en stödfunktion än som faktiska styrmedel.

I enlighet med Sveriges innovationsstrategi bör småföretagare rusta sig inför framtiden genom att bli mer innovationskraftiga, detta för att småföretagare kommer att stå för en stor del av arbetsmarknadens tillväxt. Ett viktigt led i innovationsarbetet är att titta på den interna processen i ett företag med avsikt att urskilja förbättringspotential för att öka innovationskraften. Studien syftade därmed att undersöka ett mikroföretags tjänsteinnovationsprocess samt faktorer som inverkar på processen. Det undersökta företaget har tillgång till unik data och verkar i den privata tjänstesektorn. Genom intervjuer med samtliga personer i företaget har deras utvecklingsprocess undersökts utifrån ett innovativt perspektiv. Resultatet har jämförts med forskning på området och sedan analyserats utifrån dessa teorier. Studiens slutsats visar att företaget för tillfället saknar en strukturerad innovationsprocess, dock visar resultaten även att företaget har en bra grund som möjliggör en utveckling av innovationsprocessen.

The study aims to investigate Swedish fitness companies positioning and strategic choices when internationalising in the Scandinavian countries and what has influenced this choice. Furthermore, the corporate risk and what obstacles they encountered will be examined. The study was conducted as a qualitative study with a deductive approach. The results are based mainly on primary data from interviews, as well as secondary data. The fitness companies’ choice of strategy in internationalisation depends largely on its concept and positioning. The main obstacles in the internationalisation process are lack of communication, language difficulties and regulations. To what degree the companies are willing to take risks is determined by the company's ownership structure / Syftet med studien är att undersöka svenska träningskedjors positionering och strategival vid etablering i Norden och vad som påverkat detta val. Vidare kommer företagens riskbenägenhet undersökas och hur detta hanteras samt vilka hinder de stött på i sin etableringsprocess. Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med en deduktiv ansats. Resultatet baseras på främst primärdata från intervjuer, men även sekundärdata. Träningsföretagens strategival vid internationalisering beror till stor del på företagets koncept och positionering. De största hindren vid etablering är brister i kommunikation, språksvårigheter samt lagar och regler. Riskbenägenheten bestäms av företagets ägarstruktur.