Sverige har de senaste decennierna utvecklats till ett utpräglat tjänstesamhälle där majoriteten av alla nystartade företag tillhör tjänstesektorn. Detta får konsekvenser i form av hårdare konkurrens och högre krav på såväl befintliga som nya aktörer. Ett sätt att stå emot konkurrensen, differentiera sig och erhålla marknadsandelar är att skapa innovationer. Trots att utvecklingen mot tjänstesamhällen är global och tycks vara här för att stanna råder det brist på empiriska studier för hur tjänsteföretag kan arbeta med att stimulera innovationer. Forskning på området har tagit olika riktning och till viss del bidragit med motsägelsefulla resultat. Innovationsforskningen har traditionellt sett varit fokuserad mot produktion och tillverkning, och är till stor del inte överförbar på tjänsteföretag. Avsikten med denna studie är att ge en ökad förståelse för hur tjänsteföretag kan stimulera innovationer. Empiriska studier på området har visat att utgångspunkten för slagkraftiga innovationer bör vara kunders behov. Av den anledningen syftar denna studie till att se medarbetare som träffar kunden, som en brygga mellan kundens behov och företagets möjligheter. Studien tar fasta på vad som händer när medarbetare får idéer eller insikter till följd av interaktion med kund, och hur dessa idéer eller insikter kan resultera i innovationer.Tidigare forskning har inte kunnat ta fram en generell modell för hur innovationsprocesser i tjänsteföretag ser ut, då den tycks vara kontextberoende och således unik. Genom att undersöka vad som influerar hur medarbetare kan bidra i innovationsprocessen ämnar studien bidra till befintlig forskning, men också att ge praktiska rekommendationer och insikter till tjänsteföretag som vill eftersträva konkurrenskraft genom kundmötesbaserade innovationer. För att möta studiens syfte genomfördes en kvalitativ studie av sex fallföretag inom en bransch i tjänstesektorn som är på tillväxt, hotellbranschen. Semistrukturerade intervjuer med respondenter som träffar kunder i sitt dagliga arbete möjliggjorde en analys av hur organisatoriska förhållanden kan komma att påverka medarbetares möjligheter att bidra till konkurrenskraftiga innovationer. Studiens resultat belyser identifierade hinder och drivkrafter till att medarbetare blir delaktiga i innovationsprocessen. En grundläggande slutsats i studien är att rådande företagskultur tenderar att ha betydelse för huruvida innovationer stimuleras eller inte. Vidare återfinns identifierade hinder och drivkrafter i själva kundmötet, i hur kunskap sprids samt i vilken handlingsfrihet medarbetare har i sitt dagliga arbete. Tidigare studier har kunnat visa att det råder skillnader mellan olika branscher, men denna studie visar även att det råder skillnader mellan företag inom samma bransch.

I enlighet med Sveriges innovationsstrategi bör småföretagare rusta sig inför framtiden genom att bli mer innovationskraftiga, detta för att småföretagare kommer att stå för en stor del av arbetsmarknadens tillväxt. Ett viktigt led i innovationsarbetet är att titta på den interna processen i ett företag med avsikt att urskilja förbättringspotential för att öka innovationskraften. Studien syftade därmed att undersöka ett mikroföretags tjänsteinnovationsprocess samt faktorer som inverkar på processen. Det undersökta företaget har tillgång till unik data och verkar i den privata tjänstesektorn. Genom intervjuer med samtliga personer i företaget har deras utvecklingsprocess undersökts utifrån ett innovativt perspektiv. Resultatet har jämförts med forskning på området och sedan analyserats utifrån dessa teorier. Studiens slutsats visar att företaget för tillfället saknar en strukturerad innovationsprocess, dock visar resultaten även att företaget har en bra grund som möjliggör en utveckling av innovationsprocessen.

För att klara av den höga konkurrens som råder mellan olika organisationer krävs att företag fortsätter utveckla attraktiva värdeerbjudanden. Många företag är tjänsteföretag och ett sätt att fortsätta utveckla sitt värdeerbjudande mot kund är genom tjänsteinnovationer. Tjänsteinnovationer ses i denna uppsats som en ny idé eller en process inom organisationen som ändras med syfte att öka värdet i värdeerbjudandet. Det kan göras exempelvis genom att modifiera redan existerande resurser eller att addera nya resurser för att öka värdet i värdeerbjudandet. Tjänsteinnovationsprocessen syftar till att ta fram en tjänsteinnovation och innehåller olika antal steg. De innovationsprocesser som lyfts i denna studie består av fem respektive tio steg. Denna uppsats syftar till att undersöka hur ledarskapet påverkar tjänsteinnovationer. Utöver detta undersöks om något ledarskap är mer fördelaktig vid tjänsteinnovationer.   Tidigare forskning om hur ledarskapet påverkar tjänsteinnovationer är relativt outforskat. Därav har detta fokuserats på i denna studie. Tillsammans med teori kring tjänsteinnovation, tjänsteinnovationsprocessen och ledarskapsstilar har intervjuer genomförts och analyserats. Uppsatsen undersöker detta glapp genom att applicera ledarskapsstilar tillsammans med teori om tjänsteinnovation och tjänsteinnovationsprocessen på den empiri som genererats genom intervjuer.   Genom de intervjuer som genomförts med respondenter som besitter erfarenhet av att leda tjänsteinnovationsprocesser, har framkommit att det finns ledarskap som positivt bidragit respektive negativt bidragit till tjänsteinnovationens utfall. Majoriteten respondenter förklarar att det är viktigt att vara lyhörd för medarbetarnas behov och idéer eftersom det leder till att tjänsteinnovationer bättre tas emot av medarbetarna. Det beror på att medarbetarna då känner sig involverade och således förankrade i tjänsteinnovationen. Av samma anledning visar studien att ett auktoritärt ledarskap, där medarbetarna inte involveras i processen, påverkar utfallet negativt. Egenskaper hos de respondenter som vittnat om lyckade utfall återfinns i flera ledarskapsstilar som stilorienterat ledarskap, situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap, transaktionellt ledarskap och tjänande ledarskap.

Sverige står liksom många andra länder inför stora samhällsutmaningar. I Sverige utgör tjänster mer än 70 procent av BNP och behovet av tjänsteinnovationer som möter dessa utmaningar ökar. Creating Shared Value (CSV) är ett relativt nytt koncept som handlar om att skapa en gemensam värdegrund där ägarnas och samhällets intressen möts och ses som ett sätt att driva innovation och tillväxt på ett hållbart sätt. Ett fåtal tjänsteföretag har under de senaste åren börjat erbjuda CSV-tjänster och det är intressant att undersöka framväxten av dessa tjänster samt vilka faktorer som bidragit till utvecklingen. Studien undersöker därför tjänsteinnovationen hos två av Sveriges ledande kommunikationsbyråer som erbjuder CSV-tjänster och fokuserar främst på kundens roll i innovationsprocessen. Undersökningsmaterialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med anställda från byråernas hållbarhetsteam. Resultatet visar att vissa kunder, så kallade ledanvändare, har haft stor betydelse för tjänsteutvecklingen. Slutsatsen är att innovationen kring dessa tjänster skett i samskapande med kund.

Problembakgrund: Innovationer är ofta svårhanterliga för organisationer på grund av den höga osäkerhet de medför, tjänsteinnovationer betraktas vara än mer svårhanterliga då tjäns­ters abstraktionsgrad medför ytterligare komplexitet. För att undersöka denna problematik studeras här en nationell implementering av en teknikbaserad tjänsteinnovation, i form av den pågående implementeringen av ordinationssystemet Pascal.  Implementeringen av Pascal genom­förs som en direkt åtgärd för att möjliggöra omregleringen av den svenska dosapoteks­marknaden. Syfte: Syftet med studien är att undersöka en pågående implementering av den teknik­baserade tjänsteinnovationen Pascal i svensk offentlig sektor. Metod: För att få en förståelse för det studerade ämnet genomfördes först en litteraturstudie och därefter tre observationer där betydande områden i implementeringsprocessen upp­märksammades. Områdena kategoriserades tematiskt och undersöktes vidare genom fyra inter­vjuer och en webbaserad enkätundersökning. Resultatet sammanställdes och analyserades för att sedan mynna ut i karaktärsdrag för denna typ av implementeringsprocess. Slutsatser: Utifrån den studerade implementeringsprocessen har ett antal karaktärsdrag varit utmärkande. Processen karaktäriserades av teknisk komplexitet, individuella drivkrafter, pa­rallella processer och aktiviteter, en stegvis och interaktiv utvecklingsprocess, flertalet in­blandade individer och aktörer, snabba och löpande förändringar samt tidspress. Ett antal faktorer har även visat sig ha en tendens att inverka på mottagarnas acceptansnivå och in­ställning till ordinationssystemet Pascal. Förslag till fortsatta studier: En kompletterande studie, efter det att implementeringen är slutförd, kan vara intressant för att se om de karaktärsdrag som visat sig vara utmärkande under implementeringen även inverkar på framgången för projektet på lång sikt. Med fram­gång menas i detta fall att systemet används och accepteras när det väl har implementerats. En annan intressant aspekt är att undersöka om de karaktärsdrag som framkommit genom denna studie går att identifiera i liknande processer i andra branscher. / Problem statement: Innovations are often difficult for organizations to manage due to the high uncertainty that they bring. Service innovations are considered to be even more difficult to handle because of the high level of abstraction in services that adds further complication. To investigate the problem a national implementation of a new technology-based service inno­vation is studied, in terms of the ongoing implementation of the prescription system Pas­cal. The implementation of Pascal is conducted as a direct action to enable reregulation of the Swedish dos-pharmacy-market. Objective: The purpose of this study is to investigate an ongoing implementation of the tech­nology-based service innovation Pascal in the Swedish public sector. Method: A literature review was made on previous research on the field, in order to form an understanding of the studied substance. This was followed by three observations where signifi­cant areas of the implementation process were highlighted. The areas were then themati­cally categorized for further research, which was made through four interviews and a web-based questionnaire. The results were compiled and analyzed to form the basis for the characteristics of this type of implementation process. Conclusions: Based on the studied implementation process a number of characteristics have been prominent. The process was characterized by technical complexity, individual motiva­tions, parallel processes and activities, incremental and interactive development, several in­volved individuals and actors, rapid and continuous change and time pressure. A few factors have also had an impact on adopters’ attitude and acceptance of Pascal. Proposal for further studies: It would be interesting to do a complementary study on the same project, after the implementation is completed, in order to see if the characteristics which proved to be essential during the implementation process will affect the success of the project in the long run. In this case success means that the system is used and accepted once it has been implemented. Another interesting aspect is to investigate whether the characteristics that emerged from this study can be identified in similar processes in other industries.

A Swedish municipality implemented a digital service innovation project as part of a digital transformation of the function. This to better answer the needs of the citizens by improving their youth council. A prototype of a digital service innovation for youths in elementary and upper secondary school was developed as a result of the project, as well as a transformation of the whole process of the youth council. This case study aims to examine aspects of the project that might be of importance for the municipality to keep in mind while continuing their digital transformation. This project was analyzed by applying the outcome of the project in comparison to a service innovation framework. Furthermore the project was complemented with theoretical research within the digital service innovation field and interviews with informants that has experience in these kinds of projects. Our interpretation of the outcome show that the municipality seem to have decided to create a digital service innovation as a solution for their defined issue prior to the project even beginning. We argue that a problematic factor for the outcome of the project was that they focused on solving and creating a prototype for two different problems. One for the actual digital service innovation, and another for developing the whole process of the youth council. Furthermore, we present propositions of how the challenges can be handled proactively in future digital service innovation projects carried out by the municipality. We argue that the main objective and purpose of the project should to be clearly defined beforehand. Also, the selected method for the purpose of creating a digital service innovation needs to be opted with consideration of the municipality’s resources and conditions. We conclude that the strategies and leadership need to support digital transformation and the following sub projects.

Frågeställning:   Hur kan DHL Freight i Eskilstuna genom inkrementella innovativa lösningar leverera ett högre kundvärde samt bättre kundupplevelse i den del av logistikprocessen som skapar kundvärde för privatpersoner? Syfte: Syftet med denna undersökning är att undersöka och ge förslag på hur DHL Freight i Eskilstuna kan generera kundvärde och kundupplevelse för DHLs privata kunder genom innovationstänk. Metod: En kvalitativ metod har använts genom studien som också är en samproduktion med DHL Freight i Eskilstuna. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer, deltagare för intervjuerna var två respondenter på DHL i Eskilstuna med befattningarna platschef och administratör, samt intervjuades åtta kunder som fått leveranser från DHL. Ansatsen har varit induktiv. Slutsatser: För att ett logistikföretag som DHL Freight i Eskilstuna ska generera högre kundvärde och bättre kundupplevelser behöver företaget öka möjligheterna till inkrementell innovation. I dagsläget är innovationsgraden lokalt nästan obefintlig. Det är nödvändigt för ett företag att vara förberedda på att identifiera kunders efterfrågan och behov som ligger till grund för de innovativa lösningarna. Aktiviteter behöver utvecklas för att detta ska vara möjligt. För att kunna skapa tjänsteinnovation finns fyra viktiga punkter att ta hänsyn till. Att ändra kunders uppfattning om företaget är svårt men inte omöjligt, dock behöver företaget ta fram en verklighetsbild för att kunna utgå från denna. Kundens roll är den väsentligaste att utgå ifrån och därför är den realistiska verklighetsbilden viktig. / Research question: How can DHL Freight in Eskilstuna, by applying incremental innovations generate a higher customer value and customer experience in the part where the logistics process creates customer value for individuals? Purpose: The purpose with this study is to do a research and generate suggestions to as how DHL Freight in Eskilstuna can generate, by using innovation customer value and customer experience for DHL’s private customers. Method: A qualitative method has been used in this study, this study is also a co-production with DHL Freight in Eskilstuna. The empirical material has been collected by doing semi-structured qualitative interviews, the individuals who have participated in the interviews are two respondents from DHL in Eskilstuna. These two has the roles of ‘Site manager’ and ‘administrator’. Eight individuals, who’s affiliated with DHL as customers have also participated in the interviews. The study has used an inductive method. Conclusions: If a logistics company such as DHL Freight in Eskilstuna wants to generate a higher customer value and customer experience, the company has to increase the possibilities for incremental innovations. The levels of innnovation within the local sites are almost non existent. It is neccessary for for a company to be prepared to identify customers’ demands and needs which can be used as a base for innovative solutions, activities needs to be developed in order to make it possible. In order to be able to create service innovation, four important factors has to be considered and adapted to. To change customers’ perceptions regarding the company is challenging but not impossible, the company has to acquire a reality based picture in order to be able to utilize and proceed with it. The customer’s role is the most suitable factor to proceed from. Therefore, the realistic picture of reality is important.

Syfte: Syftet med denna studie är att studera och analysera ett fastighetsbolags tillvägagångssätt i utvecklandet av nya tjänster och sedan ge konkreta förslag på hur denna process kan förbättras. Dessa förslag har sedan till syfte att kunna hjälpa bolaget i framtagandet av tjänster som ska matcha användarens behov och leda till en minskad risk att lansera tjänster som floppar. Forskningsfrågor:  (1) Hur arbetar fastighetsbolaget idag med tjänsteutveckling?  (2) Hur kan fastighetsbolaget öka förståelsen för sin målgrupps behov och nyttja den ökade förståelsen i utveckling och implementering av nya tjänster? Metod: Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod där två semistrukturerade intervjuer, två observationer och en workshop har utformats till studiens empiriska syfte, samt har två andra företag granskas via sekundärkällor. Studien har också stora drag av aktionsforskning då författarna tillsammans med samarbetsparterna har arbetat fram en strategi för fastighetsbolagets framtida innovationsprocesser, där de har haft en nära relation och blivit en del av bolagets verklighet.

During the 21st century banks have been going through big changes due to both digitization and increase in competition from niche banks. Furthermore, there has been a decrease in customer satisfaction during the last decade. The purpose of this study is therefore to clarify how the banks act in their work to stay competitive by cater their customers’ needs through customer involvement. The objective of this study has been to conduct in-depth interviews with two of the four big banks of Sweden. In-depth interviews were chosen to, in the best way possible, examine the underlying factors, and how they act when involving customers.The results obtained from the in-depth interviews was then analysed starting from the framework of theory found about the subject to create a perception whether the banks’ work corresponds with the contemporary research about the subject of customer involvement and customer focus. The result from the analysis then gave the authors the insights that the banks where, in a much greater extent than was thought, where working with both customer involvement and questions about digitization. This through a clear customer focus and strategic planning of how to assimilate information about their customers. The conclusion of the study is that the banks’ work is in line with what the researchers are advocating in their research about how to cater to customers’ needs through customer involvement. The banks have thereby created a foundation from which they can develop services the in the best way possible cancreate satisfied customers. / Under 2000-talet har bankerna genomgått stora förändringar med utmaningar från såväl digitalisering och ökad konkurrens från mindre nischbanker. Ytterligare har bankernas kundnöjdhet minskat under det senaste decenniet. Den här studien syftar därför till att klargöra hur bankerna arbetar för att vidhålla sin konkurrenskraftighet genom att tillgodose kundens behov med kundinvolvering. Det genom att genomföra djupintervjuer med två av de fyra storbankerna. Djupintervjuer valdes för att på ett så bra sätt som möjligt undersöka de bakomliggande faktorerna samt hur arbetet med deras kundinvolvering faktiskt ser ut. Resultatet som erhölls från djupintervjuerna har sedan analyserats med utgångspunkt från de teoretiska referensramar som sammansatts. Det för att skapa en uppfattning om huruvida bankernas arbete överensstämmer med den moderna forskningen kring kundinvolvering och kundfokus. Resultatet från analysen gav författarna insikten om att bankerna, i en långt vidare utsträckning än vad som uppfattats, arbetar med såväl kundinvolvering som frågor om digitalisering. Det genom tydlig kundfokus och strategiska planer för att tillgodogöra sig av kundens information. Studiens slutsats är att bankerna arbetar i det led forskarna förespråkar i sin forskning kring hur kundens behov till bästa sätt tillgodoses genom kundinvolvering. Bankerna har därmed skapat sig en grund till att utveckla tjänster som på bästa sätt skapar nöjda kunder.

I denna studie har ett konstruktionsarbete utförts där ett projektledningsverktyg tagits fram. Projektledningsverktyget ämnar till att öka de värdeskapande processer som sker i användandet av verktyget. Syftet med studien är därmed att undersöka hur motivationen och engagemanget i användandet kan höjas genom att implementera gamification-principer i verktygets gränssnitt och funktionalitet. Studien bygger på en förstudie från tidigare forskning inom projektledning och planering samt tjänsteinnovation som blir den bakomliggande strukturen i studien. Detta kombineras med teorier och principer inom interaktionsdesign, UX/UI-design och gamification, vilket själva konstruktionsarbetet grundar sig på. Under arbetet med studien har Action Design Research tillämpats som övergripande forskningsmetod men har även kombinerats med Arvolas designprocess för att ge ytterligare stöd till konstruktionsarbetet av verktyget. Genom denna process har arbetet utförts i ett nära samarbete med digitalbyrån Samuraj, där idén om ett nytt projektledningsverktyg vuxit fram. Företaget har även varit ett stort stöd genom processen där flera möten och dialoger har ägt rum för att samla in värdefull information och utvärdera koncept kring projektledningsverktyget. Studien ämnar därmed till att presentera ett designförslag som genomgått flera iterationer vilket i sin tur resulterat i en interaktivprototyp.