I denna studie har ett konstruktionsarbete utförts där ett projektledningsverktyg tagits fram. Projektledningsverktyget ämnar till att öka de värdeskapande processer som sker i användandet av verktyget. Syftet med studien är därmed att undersöka hur motivationen och engagemanget i användandet kan höjas genom att implementera gamification-principer i verktygets gränssnitt och funktionalitet. Studien bygger på en förstudie från tidigare forskning inom projektledning och planering samt tjänsteinnovation som blir den bakomliggande strukturen i studien. Detta kombineras med teorier och principer inom interaktionsdesign, UX/UI-design och gamification, vilket själva konstruktionsarbetet grundar sig på. Under arbetet med studien har Action Design Research tillämpats som övergripande forskningsmetod men har även kombinerats med Arvolas designprocess för att ge ytterligare stöd till konstruktionsarbetet av verktyget. Genom denna process har arbetet utförts i ett nära samarbete med digitalbyrån Samuraj, där idén om ett nytt projektledningsverktyg vuxit fram. Företaget har även varit ett stort stöd genom processen där flera möten och dialoger har ägt rum för att samla in värdefull information och utvärdera koncept kring projektledningsverktyget. Studien ämnar därmed till att presentera ett designförslag som genomgått flera iterationer vilket i sin tur resulterat i en interaktivprototyp.

Anställdas motstånd mot interna förändringsprojekt är ett stort hinder som kan påverka framgången hos en förändringssatsning i en organisation (Zwick 2002). Med detta i åtanke kan organisationsansvariga vara intresserade av att lära mer om motstånd mot förändring i interna förändringsprojekt. Utifrån syftet har en preciserad frågeställning utformats: På vilket sätt hanterar projektledare motstånd i interna förändringsprojekt? Därtill har vi inkluderat en delfråga som lyder: Vilka specifika verktyg använder projektledare för att bearbeta eventuellt motstånd? Syftet med att besvara forskningsfrågan ligger i att öka medvetenheten om motstånd i interna förändringsprojekt, samt belysa vilka särskilda verktyg projektledarna använder för att hantera motstånd i interna förändringsprojekt. Vi har valt att utgå från Kotters åttastegsmodell, vilken är en förändringsmodell som beskriver hur man lyckas med förändringsprocesser. Studien är utförd med en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna är utförda i ett landsting och en statlig organisation med totalt sex respondenter. Respondenterna består av projektledare som varit, eller är, verksamma i ett internt förändringsprojekt. Analysen visar att det finns olika sätt att hantera motstånd. Vi har identifierat ett specifikt verktyg, systemiskt möte, som är särskilt anpassat för att hantera motstånd i interna förändringsprojekt. Utöver detta har respondenterna använt traditionella projektledningsverktyg såsom t.ex. intressentanalys och riskanalys samt givit många värdefulla exempel på hur det går att hantera motstånd i interna förändringsprojekt utan specifika verktyg. Studien avgränsar sig till att gälla projektledarens perspektiv och interna förändringsprojekt. Andra typer av projekt som t.ex. produktutvecklings-, marknadsförings-, kundorder-, evenemangsprojekt omfattas inte av denna studie. Vi har valt att även begränsa studien till verksamheter inom offentlig sektor.

There are issues around complex products in multiple large companies such as Volvo Cars, Ericsson and ABB. This report focuses on Volvo Cars in an agile context with issues concerning dependencies and coordination. The subject which is investigated closer to solve this problem is system anatomies. System anatomies is a project management tool consisting of capabilities (boxes), formulated from a user perspective with dependencies (arrows) connecting them. This report is an abductive ethnographic study around the adoption of system anatomies in a department at Volvo Cars which is in the front of the agile transformation and develop digital tools other departments in the organisation uses in their development. The adoption of the system anatomy was firstly made through thoroughly done identification of preconditions favouring or disfavouring the system anatomy. Secondly an observation of a creation of a system anatomy was carried out which led to an actual system anatomy. In conclusion four interviews were held to examine the possibility continuously make the system anatomy bring value.  The purpose of the study is to investigate how different adoption of system anatomies can be modelled to be useful in a large organisation which is pursuing a transformation in going agile. The study results in that the creation of a system anatomy does not only give value in the form of the actual illustration of the system anatomy but also through the discussions which are held during the creation process. An important insight was that the created system anatomy is a static snapshot of the reality of the moment it is created and therefore must be maintained and updated to continue to contribute with maximum value. The interviews around the system anatomy have treated a number of context-objects, such as use case and architecture, which are other tools that are used in the coordination. Each context-object has been combined to the system anatomy to united views which shows the creating relation between these in order to identify misconceptions and contradictive dependencies is possible. With future research in the area, it is interesting with studies of system anatomies in similar environments since this study only is a study of explorative character. Other ways of future research include deeper investigation of the different sub-steps in the creation process of the system anatomy as well as a study of more context-objects. / På flera stora företag så som Volvo Cars, Ericsson och ABB upplevs problematik kring komplexa problem. Denna rapport behandlar Volvo Cars utifrån en agil kontext med problematik kring beroenden och koordination där ämnet som undersöks närmare för att lösa problematiken är systemanatomier. Systemanatomier är en typ av projektledningsverktyg som är en graf bestående av förmågor (noder), formulerade ur ett användarperspektiv med beroenden (bågar) sinsemellan. Följande rapport är en abduktiv etnografisk studie kring införandet av systemanatomier på en avdelning på Volvo Cars som har kommit långt i den agila transformationen och utvecklar verktyg som andra delar av organisation sedan ska använda i utvecklingen av nya produkter. Införandet följs först genom att ingående beskriva de förutsättningar som finns för en systemanatomi på Volvo Cars. Följande observeras ett framtagande av en faktisk systemanatomi och avslutningsvis hur denna systemanatomi kan fortsätta tillföra värde genom att skapa relationer mellan anatomin och kontextuella objekt. Syftet är att undersöka hur olika tillämpningar av systemanatomier kan utformas för att bli användbara i en stor organisation som genomför en transformation mot att bli agila. Studien resulterar främst i att framtagning av en systemanatomi inte bara ger värde i form av den faktiskt framtagna systemanatomin utan även av de diskussioner som förs vid framtagandet. Insikten att den framtagna systemanatomin är en statisk ögonblicksbild och därför måste underhållas och uppdateras för att kunna bidra med maximalt värde framåt har varit betydande. Intervjuer kring systemanatomin behandlade ett antal kontext-objekt, exempelvis use case och arkitektur, som är andra verktyg som används för koordination. Ur studien framkommer att anatomin kan kombineras med kontext-objekt för att skapa gemensamma vyer och det visade sig möjligt att identifiera relationer mellan dessa. Dessa relationer kan hjälpa att koordinera utvecklingen på Volvo Cars främst genom att tidigare i utvecklingsprocessen identifiera motsägande beroenden och missförstånd i lärandefasen av utvecklingen av nya produkter. Vid ett fortsatt arbete på området är det inte minst intressant med undersökningar av systemanatomier i liknande miljöer då denna undersökning enbart är av en explorativ karaktär. Andra spår för framtida arbete inkluderar att gå djupare in i delstegen för framtagning av systemanatomin liksom att undersöka fler kontext-objekt.

Syftet med studien är att beskriva hur agila team upplever digitala DSM samt kartlägga vilka tekniska ochsociala behov som uppfylls och/eller saknas. De teman som undersöktes var hur digitala DSMgenomfördes praktiskt, vilka tekniska verktyg som användes samt vilken social inverkan det hade påteamet. För att ge riktning åt studien skrevs tre forskningsfrågor med tillhörande tre hypoteser sombaseras på tidigare forskning. Hypoteserna som utformades löd; (H1) vid digitala DSM behöver fler än detre centrala frågorna diskuteras, (H2) funktioner som simulerar den fysiska arbetsplatsen är bärande för ettfungerande digitalt DSM och (H3) minskad informell kommunikation vid distansarbete kompenseras avatt digitala DSM utökas i tid. Studien har genomförts genom att samla in data från en webbaserad enkätsom skickades ut med hjälp av grindvaktare till flera agila team. Enkäten bestod av både kvalitativafritextfrågor och kvantitativa flervalsfrågor som baserades på Theory of distances (Bjarnason et al., 2016),en sammanställning av intergroup theory samt tidigare forskning. Resultatet visade att små skillnaderfanns mellan traditionella och digitala DSM. Hybrid-varianter, minskad informell kommunikation ochbrist på heltäckande funktioner ansågs vara den största utmaningen med digitala DSM. Fördelarnaupplevdes olika beroende på personliga förutsättningar hos respondenterna. Slutsatserna som kunde drasav studien var att det saknades funktioner för att stödja synlighet av emotioner och kroppsspråk men attfunktioner, som skärmdelning, gav en gemensam bild av projektet. Den informella kommunikationenbehöver aktivt inkluderas vid digitala DSM vilket gör att digitala DSM blir längre än traditionella. Vidareforskning hade kunnat fokusera på virtuella mötesrum som en del av lösningen på identifierade problem. / The purpose of the study is to describe how agile teams experience digital DSM and to elucidate whichtechnical and social needs that are met and/or missing. Following themes were examined: how digitalDSM was implemented in practice, what technical tools were used and what social impact digital DSMshad on the team. To give direction to the study, three research questions were formulated with threeassociated hypotheses based on previous research. The hypotheses that were formed were; (H1) in digitalDSM, more than the three central questions were discussed, (H2) functions that simulate the physicalworkplace are essential for a functioning digital DSM and (H3) reduced informal communication inremote work is compensated by time extended digital DSM. The study was conducted by collecting datafrom a web-based survey that was provided to several agile teams with the help of gatekeepers. Thequestionnaire consisted of both qualitative open questions and quantitative multiple-choice questionsbased on Theory of distances (Bjarnason et al., 2016), a compilation of intergroup theory and previousresearch. The results show that there are small differences between traditional and digital DSMs. Hybridvariants, reduced informal communication and lack of comprehensive features were considered to be thegreatest challenge with digital DSM. The benefits were experienced differently depending on the personalcharacteristics of the respondents. The conclusions of the study were that there were no technicalfunctions to back the visibility of emotions and body language, but that functions such as screen sharing,gave a common picture of the project. The informal communication needs to be actively included indigital DSMs which makes digital DSMs more protracted than traditional ones. Further research can focus on virtual meeting rooms as part of the solution to the identified problems