Anställdas motstånd mot interna förändringsprojekt är ett stort hinder som kan påverka framgången hos en förändringssatsning i en organisation (Zwick 2002). Med detta i åtanke kan organisationsansvariga vara intresserade av att lära mer om motstånd mot förändring i interna förändringsprojekt. Utifrån syftet har en preciserad frågeställning utformats: På vilket sätt hanterar projektledare motstånd i interna förändringsprojekt? Därtill har vi inkluderat en delfråga som lyder: Vilka specifika verktyg använder projektledare för att bearbeta eventuellt motstånd? Syftet med att besvara forskningsfrågan ligger i att öka medvetenheten om motstånd i interna förändringsprojekt, samt belysa vilka särskilda verktyg projektledarna använder för att hantera motstånd i interna förändringsprojekt. Vi har valt att utgå från Kotters åttastegsmodell, vilken är en förändringsmodell som beskriver hur man lyckas med förändringsprocesser. Studien är utförd med en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna är utförda i ett landsting och en statlig organisation med totalt sex respondenter. Respondenterna består av projektledare som varit, eller är, verksamma i ett internt förändringsprojekt. Analysen visar att det finns olika sätt att hantera motstånd. Vi har identifierat ett specifikt verktyg, systemiskt möte, som är särskilt anpassat för att hantera motstånd i interna förändringsprojekt. Utöver detta har respondenterna använt traditionella projektledningsverktyg såsom t.ex. intressentanalys och riskanalys samt givit många värdefulla exempel på hur det går att hantera motstånd i interna förändringsprojekt utan specifika verktyg. Studien avgränsar sig till att gälla projektledarens perspektiv och interna förändringsprojekt. Andra typer av projekt som t.ex. produktutvecklings-, marknadsförings-, kundorder-, evenemangsprojekt omfattas inte av denna studie. Vi har valt att även begränsa studien till verksamheter inom offentlig sektor.

The purpose of this paper is to provide information on how organizations prepare for organizational change by examining how they work for the EU General Data Protection Regulation (GDPR) which comes into action in May 2018. The following questions have been used in order to approach this action: How do municipal organizations prepare effectively for the changes that the EU Data Protection Regulation (GDPR) implies? What steps are particularly problematic in the change work? How can change leaders handle these steps? During the study, a qualitative method has been used through semi-structured interviews. Respondents have key positions in the preparatory work for GDPR within three municipal organizations. One respondent for each organization. As a theoretical reason, Kotter's eight- step change model and previous research on the importance of an individual perspective in change work have been used and the empirical material has been analyzed using content analysis and opinion concentration. The results show that the preparation work for the change looks different in different organizations. You then have a problem of communicating the vision of change when instructions from the EU and the Data Inspectorate for the new regulation are not fully met. Furthermore, the study demonstrates the importance of organizational understanding and knowledge of change, by the change leader, to introduce a new way of working in a municipal organization.

Hos Coca‐Cola European Partners är efterfrågan hög på varierande produkter, vilket göratt flödet består av flera omställningar från att producera en viss produkt till en annan.För att säkerhetsställa att produktionseffektiviteten är hög, bör tiden på momenten somej är värdeadderande minimeras. Genom ställtidsreducering ökar maskinensutnyttjandegrad samt vid standardisering underlättas planeringsarbetet förproduktionsteamet. Som en ideologi användes LEAN‐filosofin som bygger på att maximera kundnyttan ochminimera slöserier genom effektivisering. För att eliminera moment som inte har någotvärde för kunden utnyttjades metoder som SMED, 5S och PDCA. SMED‐metodenanvändes på ett strukturerat arbetssätt för att hantera inre och yttre ställtider vilket skaeffektivisera produktionsprocessen. Dessutom användes förbättringsverktyget Ishikawa(orsak‐verkan‐diagram) för att åskådliggöra rotorsaker till det definierade problemet. Målet med examensarbetet var att identifiera förbättringsförslag för att reduceraproduktionens ställtider. För att grunda förbättringsförslagen utfördes observationer föratt begripa hur processen fungerar, och för en detaljerad förståelse utfördes intervjuermed relevant personal. Litteraturstudie genomfördes för att utvidgaproduktionskunskaper för att lättare kunna spåna idéer vilket i sin tur berikaderesultatet. Examensarbetet har resulterat i att införa ett kommunikationshjälpmedel för atteffektivisera kommunikationen mellan samtliga stationer. För att reducera operatörersbegripsvårigheter medfördes förbättringsförslaget att införa mer visuella manualhanböcker för maskiner. Vid rengöringsprocessen föreslogs införing av envalfunktion i styr‐ och reglersystemet, där tekniker har möjligheten att behandla berördarör från tidigare produktionskörning. Förbättringsförslagen estimeras spara företaget uppemot 1 040 000 kr årligen. / At Coca‐Cola European Partners, demand is high for varying products, which means that the flow consists of several switches from producing a particular product to another. To ensure that production efficiency is high, the time on moments that are not value‐editing should be minimized. With stand‐by reductions, the utilization rate of the machine increases, and in the case of standardization, the planning work for the production team is facilitated. As an ideology, the LEAN philosophy was used, based on maximizing customer benefits and minimizing waste through efficiency. To eliminate points that have no value for the customer, methods such as SMED, 5S and PDCA were used. The SMED method was used in a structured way of working to handle internal and external set times, which will streamline the production process. In addition, the Ishikawa enhancement tool (causeeffectdiagram) was used to illustrate rotor causes to the defined problem. The aim of the thesis was to identify improvement proposals to reduce production deadlines. In order to base the improvement proposals, observations were made to understand how the process works, and for a detailed understanding interviews were performed with relevant personnel. Literature study was conducted to expand production skills in order to more easily predicted ideas, which in turn enriched the results. The thesis work has resulted in the introduction of a communication aid to streamline communication between all stations. In order to reduce operator comprehension difficulties, the proposed improvement was introduced to introduce more visual manual manuals for machines. In the cleaning process, it was proposed to introduce a selection function in the control system, where technicians have the ability to process affected pipes from previous production run. The improvement proposals are estimated to save the company up to SEK 1,040,000annually.