<p>Organisationsförändringar blir mer viktiga i och med ökad konkurrens och globalisering. Ny forskning har visat på att framgångsrika förändringsarbeten måste innefatta en större del av företagens anställda. Den här undersökningen handlar om att genom en fallstudie på en skolas serviceenhet utreda orsaker till varför anställda inte deltar mer aktivt i organisationsförändringar.</p><p>I undersökningen genomförs sju semistrukturerade intervjuer, varav tre med chefer och fyra med övriga anställda. Intervjuerna sammanställs och analyseras utifrån tio påståenden vilka är baserade på tidigare forskning om strukturella, relationella och samhälleliga förklaringar till personaldeltagande i organisationsförändringar.</p><p>Undersökningens resultat visar på att sex av tio påståenden inte stämmer överens med tidigare forskning och att det finns skillnader i hur chefer och anställda uppfattar dessa påståenden. En möjlig förklaring till detta är att undersökningen till skillnad från tidigare kvantitativ forskning har visat på att påståendena är en förenkling av verkligheten och inte går att generalisera till den undersökta skolans organisation.</p>

Organisationsförändringar blir mer viktiga i och med ökad konkurrens och globalisering. Ny forskning har visat på att framgångsrika förändringsarbeten måste innefatta en större del av företagens anställda. Den här undersökningen handlar om att genom en fallstudie på en skolas serviceenhet utreda orsaker till varför anställda inte deltar mer aktivt i organisationsförändringar. I undersökningen genomförs sju semistrukturerade intervjuer, varav tre med chefer och fyra med övriga anställda. Intervjuerna sammanställs och analyseras utifrån tio påståenden vilka är baserade på tidigare forskning om strukturella, relationella och samhälleliga förklaringar till personaldeltagande i organisationsförändringar. Undersökningens resultat visar på att sex av tio påståenden inte stämmer överens med tidigare forskning och att det finns skillnader i hur chefer och anställda uppfattar dessa påståenden. En möjlig förklaring till detta är att undersökningen till skillnad från tidigare kvantitativ forskning har visat på att påståendena är en förenkling av verkligheten och inte går att generalisera till den undersökta skolans organisation.

This essay is based on the fact that both private and public organizations are facing constant organizational changes, which is due to, for example, globalization, changing consumption patterns and political decisions. At the same time, the research shows that the majority of change initiatives do not achieve the desired result or even fail. The purpose of this study is to contribute with increased understanding of the middle manager's possible role as a change agent in the event of an organizational change. The research design consists of a case study ata municipal housing company with a focus on a newly appointed middle management role, the property manager, who manages two parallel organizational changes. The role of the middle manager is also a result of the internal organizational change. Based on semistructured interviews with nine middle managers, the answers are coded into five theme areas: Interpretation of the change work, Participation and influence, Middle managers' responsibilities in the change work, Support from the management and Middle managers and resistance. These five themes form the basis for the study's analysis and conclusions. The study comes to the following conclusions: to recognize middle managers as a strategic asset within organizational change, to ensure that middle managers have the right conditions and access to decision-making processes, that middle managers have the right training to be able to work strategically with change measures and to give middle managers time to both driving change and operational work.

<p>Marknaden för betalningsmedel har de senaste 40 åren förändrats genom att det har tillkommit en rad alternativ till kontanter. Vissa menar att kontanter inte längre behövs och att samhället skulle tjäna på ett minskat kontantanvändande. Trots de substitut som finns används kontanter fortfarande i stor utsträckning. Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka och analysera de faktorer som påverkar val av betalningsmedel för privatpersoner och handlare vid betalningstillfället. Vi ger också förslag på hur samhället skulle kunna minska mängden kontanter utifrån de faktorer som vi funnit påverkar.</p><p>Vårt underlag för studien utgörs av två enkätundersökningar genomförda i Vadstena, en riktad till privatpersoner och en riktad till handlare. Enkäterna har utformats utefter tidigare forskning, bakgrund och teori. Teorin i uppsatsen förklarar för- och nackdelar med kort och kontanter, hur prissättningen för betalningsmedel är utformat samt motstånd mot förändring och two-sided markets.</p><p>Vår data användes för att finna samband mellan kortbetalning och olika faktorer som påverkar valet av betalningsmedel. Genom statistisk analys i form av korrelation fann vi att ålder, utbildningsbakgrund och storleken på betalningsbeloppet påverkar privatpersoners val av betalningsmedel. Vidare fann vi att handlare föredrog kontantbetalning då det gällde småbelopp. Studien visade att handlares uppfattning kring betalningsmedel påverkar deras kunders val av kort eller kontanter vid betalningstillfället.</p><p>För att kontantbetalning ska ersättas av kortbetalning i större utsträckning än idag bör prissättningen av de båda betalningsmedlen ses över. Handlarnas motstånd mot kortbetalning kan ändras genom sänkta transaktionsavgifter vid småbelopp. För att få privatpersoner att använda mindre kontanter skulle avgiftsbelagda kontantuttag vara en väg att gå.</p>

Marknaden för betalningsmedel har de senaste 40 åren förändrats genom att det har tillkommit en rad alternativ till kontanter. Vissa menar att kontanter inte längre behövs och att samhället skulle tjäna på ett minskat kontantanvändande. Trots de substitut som finns används kontanter fortfarande i stor utsträckning. Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka och analysera de faktorer som påverkar val av betalningsmedel för privatpersoner och handlare vid betalningstillfället. Vi ger också förslag på hur samhället skulle kunna minska mängden kontanter utifrån de faktorer som vi funnit påverkar. Vårt underlag för studien utgörs av två enkätundersökningar genomförda i Vadstena, en riktad till privatpersoner och en riktad till handlare. Enkäterna har utformats utefter tidigare forskning, bakgrund och teori. Teorin i uppsatsen förklarar för- och nackdelar med kort och kontanter, hur prissättningen för betalningsmedel är utformat samt motstånd mot förändring och two-sided markets. Vår data användes för att finna samband mellan kortbetalning och olika faktorer som påverkar valet av betalningsmedel. Genom statistisk analys i form av korrelation fann vi att ålder, utbildningsbakgrund och storleken på betalningsbeloppet påverkar privatpersoners val av betalningsmedel. Vidare fann vi att handlare föredrog kontantbetalning då det gällde småbelopp. Studien visade att handlares uppfattning kring betalningsmedel påverkar deras kunders val av kort eller kontanter vid betalningstillfället. För att kontantbetalning ska ersättas av kortbetalning i större utsträckning än idag bör prissättningen av de båda betalningsmedlen ses över. Handlarnas motstånd mot kortbetalning kan ändras genom sänkta transaktionsavgifter vid småbelopp. För att få privatpersoner att använda mindre kontanter skulle avgiftsbelagda kontantuttag vara en väg att gå.

Syfte – Syftet med den här studien är undersöka vilka utmaningar som kan uppstå i ett förarbete inför omfattande organisatoriska förändringar samt hur utmaningarna kan kringgås. Två frågeställningar besvarades för att uppfylla studiens syfte:1. Vilka utmaningar kan uppstå i en verksamhet på medarbetarnivå i samband med omfattande förändringar?2. Hur kan verksamhetsledningen arbeta kring dessa utmaningar för att skapa gynnsammare förutsättningar inför förändringarna?Metod – För att besvara frågeställningarna och därmed uppfylla syftet, genomfördes en enfallstudie på Jönköpings kommuns enhet för avfallshantering. Empiriska data utgjordes av intervjuer och en enkätundersökning. Empirin analyserades gentemot det teoretiska ramverket, vilket låg till grund för studiens resultat.Resultat – I samband med förändringar är motstånd mot förändring vanligt förekommande och är den övergripande utmaningen. Motstånd mot förändring kan i sin tur påverkas av bristfällig kommunikation och den befintliga företagskulturen inom en organisation. Dessa utmaningar utgör hinder för en organisation under förändring samt under förarbetet inför förändring, vilket kan ha en betydande påverkan på implementeringen.Implikationer – Empirin bekräftar att befintligt teoretiskt arbete om utmaningarna i samband med organisatoriska förändringar stämmer, att de identifierade utmaningarna bör hanteras. Främst den bristande kommunikationen genom att tydliggöra förändringarna för medarbetarna med hjälp av lämpliga kommunikationskanaler. Även den befintliga företagskulturen är i behov av förändring för att verksamheten ska kunna utvecklas i en önskvärd riktning, vilket däremot är en invecklad process.Begränsningar – På grund av dåligt förtroende för ledningen på fallföretaget kan enkätundersökningens resultat ha påverkats med anledning av oklarheter kring vilka som var avsändarna. Enkätundersökningen utgör därmed studiens största begränsning på grund av låg svarsfrekvens. Utöver enkätundersökningen, undersöktes inte en viktig aspekt av förändringarna eftersom det innefattande ett konfliktfyllt ämne som ledningen själva vill undersöka.

Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas vid blivande Linnéuniversitetet stöd för fusionen av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Vidare undersöktes bland annat vilken effekt olika faktorer som information, möjligheten att delta samt tilliten till högsta ledningen hade på stödet för fusionen. En enkätundersökning gjordes med ett slumpmässigt urval med 185 deltagare varav 95 var från Växjö universitet och 90 från Högskolan i Kalmar. Enkäten var baserad på fem mätinstrument: a) Leader-Member Exchange, b) information, deltagande och tillit till högsta ledningen, c) öppenhet för jobbförändringar, d) individens uppfattning av sin egen kunskapsbredd och e) motstånd mot förändring. Resultatet visade att motstånd mot förändring hade negativa samband med information, deltagande och tillit till högsta ledningen. Det visade även att det fanns ett negativt samband mellan motstånd mot förändring och individens syn på sin egen kunskapsbredd på de anställda vid blivande Linnéuniversitetet. Samt att personalen vid Högskolan i Kalmar generellt uppvisade ett större stöd för fusionen. / The aim of this study was to examine employees of the prospective Linnaeus University support for the merger of Växjö University and University College of Kalmar. It was further examined including the impact of various factors such as information, the ability to participate and trust in management had the support of the merger. A survey was made with a random sample of 185 participants of which 95 were from Växjö University and 90 from the University College of Kalmar. The survey was based on five instruments: leader-member exchange, change process characteristics, openness to job changes, role-breadth self-efficacy and resistance to change. The result showed that resistance to change had a negative relation to information, participation and trust in management. It also showed that there was a negative correlation between resistance to change and individual approach to its own range of knowledge on the staff of the future Linnaeus University. And the staff of the University College of Kalmar in general showed greater support for the merger.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas vid blivande Linnéuniversitetet stöd för fusionen av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Vidare undersöktes bland annat vilken effekt olika faktorer som information, möjligheten att delta samt tilliten till högsta ledningen hade på stödet för fusionen. En enkätundersökning gjordes med ett slumpmässigt urval med 185 deltagare varav 95 var från Växjö universitet och 90 från Högskolan i Kalmar. Enkäten var baserad på fem mätinstrument: a) Leader-Member Exchange, b) information, deltagande och tillit till högsta ledningen, c) öppenhet för jobbförändringar, d) individens uppfattning av sin egen kunskapsbredd<em> </em>och e) motstånd mot förändring. Resultatet visade att motstånd mot förändring hade negativa samband med information, deltagande och tillit till högsta ledningen. Det visade även att det fanns ett negativt samband mellan motstånd mot förändring och individens syn på sin egen kunskapsbredd på de anställda vid blivande Linnéuniversitetet. Samt att personalen vid Högskolan i Kalmar generellt uppvisade ett större stöd för fusionen.</p> / <p>The aim of this study was to examine employees of the prospective Linnaeus University support for the merger of Växjö University and University College of Kalmar. It was further examined including the impact of various factors such as information, the ability to participate and trust in management had the support of the merger. A survey was made with a random sample of 185 participants of which 95 were from Växjö University and 90 from the University College of Kalmar. The survey was based on five instruments: leader-member exchange, change process characteristics, openness to job changes, role-breadth self-efficacy and resistance to change. The result showed that resistance to change had a negative relation to information, participation and trust in management. It also showed that there was a negative correlation between resistance to change and individual approach to its own range of knowledge on the staff of the future Linnaeus University. And the staff of the University College of Kalmar in general showed greater support for the merger.</p>

Flera undersökningar visar att chansen för att lyckas med en organisationsförändring är liten. Att en organisationsförändring anses som lyckad ligger i att nå uppsatta mål men berör även aspekter kring organisationskultur, ledning och motstånd mot förändringen från individer och grupper inom organisationer. Syftet med den här studien är att undersöka hur chefer på mellannivå uppfattar sitt ledarskap i en organisationsförändring, och hur de handskas med motstånd mot förändring. Studiemetoden är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex olika mellanchefer på två olika organisationer. Resultatet gav en övergripande bild från informanterna där kommunikation, delaktighet och förtroende framhävdes som viktiga aspekter i ledarskapet när det kommer till organisationsförändringar. Motstånd mot förändringen var något som samtliga informanter upplevde i samband med organisationsförändringen, och de menade att det kan hanteras med hjälp av ledarskapet. Vår slutsats är att organisationerna har liknande uppfattningar och upplevelser av ledarskapet och motstånden i organisationsförändringen där kommunikation och delaktighet är viktiga nyckelord i ledarskapet. Även om de är medvetna om vad de anser behövas i ledarskapet för att hantera motståndet finns det fortfarande problematik i utförandet rent praktiskt. / Several studies show that the chances for an organizational change to succeed is small. The success of an organizational change is connected to reaching goals but also involves aspects of organizational culture, leadership and resistance to change from individuals and groups within the organizations. The purpose of this study is to examine how middle managers perceive their leadership in an organizational change and how they deal with resistance to change. The method for this study is qualitative with semi-structured interviews, conducted with six different middle managers at two different organizations. The result gave a comprehensive picture of informants where communication, participation and confidence were highlighted as important aspects of leadership when it comes to organizational change. Resistance to change was something that all the informants experienced within the organizational change, and they imply that it can be handled with their leadership. Our conclusion is that the organizations have similar perceptions and experiences of leadership and resistors of organizational change, where communication and participation are important keywords for the leadership. Although the informants are aware of what could be necessary for their leadership to deal with the resistance, there is still difficulties in the execution.

Anställdas motstånd mot interna förändringsprojekt är ett stort hinder som kan påverka framgången hos en förändringssatsning i en organisation (Zwick 2002). Med detta i åtanke kan organisationsansvariga vara intresserade av att lära mer om motstånd mot förändring i interna förändringsprojekt. Utifrån syftet har en preciserad frågeställning utformats: På vilket sätt hanterar projektledare motstånd i interna förändringsprojekt? Därtill har vi inkluderat en delfråga som lyder: Vilka specifika verktyg använder projektledare för att bearbeta eventuellt motstånd? Syftet med att besvara forskningsfrågan ligger i att öka medvetenheten om motstånd i interna förändringsprojekt, samt belysa vilka särskilda verktyg projektledarna använder för att hantera motstånd i interna förändringsprojekt. Vi har valt att utgå från Kotters åttastegsmodell, vilken är en förändringsmodell som beskriver hur man lyckas med förändringsprocesser. Studien är utförd med en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna är utförda i ett landsting och en statlig organisation med totalt sex respondenter. Respondenterna består av projektledare som varit, eller är, verksamma i ett internt förändringsprojekt. Analysen visar att det finns olika sätt att hantera motstånd. Vi har identifierat ett specifikt verktyg, systemiskt möte, som är särskilt anpassat för att hantera motstånd i interna förändringsprojekt. Utöver detta har respondenterna använt traditionella projektledningsverktyg såsom t.ex. intressentanalys och riskanalys samt givit många värdefulla exempel på hur det går att hantera motstånd i interna förändringsprojekt utan specifika verktyg. Studien avgränsar sig till att gälla projektledarens perspektiv och interna förändringsprojekt. Andra typer av projekt som t.ex. produktutvecklings-, marknadsförings-, kundorder-, evenemangsprojekt omfattas inte av denna studie. Vi har valt att även begränsa studien till verksamheter inom offentlig sektor.