Projekt som arbetsform blir allt vanligare i offentlig verksamhet. Medarbetare påverkas olika av att fler uppgifter utförs i projektarbetsform samt att de får andra roller i projekten. Förändringsarbete innebär ofta en större arbetsbörda för projektdeltagarna vilket kan skapa stress och frustration hos både individen och gruppen. Syftet med studien är att undersöka hur deltagare i interna förändringsprojekt inom offentlig verksamhet upplever stress och motivation under sin tid som projektdeltagare. Interna förändringsprojekt innebär någon form av förändring och utveckling av den befintliga verksamheten. Hur påverkas deltagarna av sin arbetsmiljö, är de motiverade och upplever de att de kan styra sitt arbete eller känner de stress och för höga krav. Studien är utförd med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med landstingsanställda i Värmland. Respondenterna är projektdeltagare som har varit eller i nuläget är deltagare i interna förändringsprojekt. Respondenterna består av personal från stabs- och verksamhetsnivå. För analys används både Karasek och Theorells Krav-, kontroll- och stödmodell och Deci och Ryans Self-Determination Theory i syfte att beskriva deltagarnas upplevelser på ett mer berikande sätt. De teoretiska modellerna möjliggör analys av orsaker till grad av stress och typ av motivation. Intervjufrågorna är utformade efter nyckelfaktorerna i de båda modellerna och består av frågor vars teman är: krav, kontroll och socialt stöd, respektive kompetens, autonomi och samhörighet. Analysen visar att deltagarnas upplevelser påverkas av både arbetsmiljön och projektgruppen. Sett utifrån Krav-, kontroll- och stödmodellen går det att utläsa att majoriteten av deltagarna upplever låga krav och högt stöd i kombination med hög kontroll. Trots detta kan det utläsas att några respondenter upplevde lågt stöd av arbetskollegor vilket sänkte känslan av stöd och höjde upplevelsen av krav något. Utifrån Self-Determination Theory upplever majoriteten av deltagarna hög intrinsic motivation till följd av att de känner sig kompetenta och känner samhörighet med sin projektgrupp. De upplever också att de har möjlighet att själva bestämma över arbetet vilket ger dem en upplevelse av autonomi. De respondenter som i stället upplever extrinsic motivation gör det på grund av att arbetsuppgifterna är för otydliga och att projektledaren inte får individerna att känna sig duktiga och kompetenta. En tematisk analys av deltagarnas upplevelse utifrån både Krav-, kontroll- och stödmodellen samt Self-Determination Theory ger tillsammans en rik och nyanserad bild av projektdeltagarnas upplevelse. / Project Management is becoming increasingly common in the public sector. Employees are affected differently by that and they have different roles in the projects. Change management often involves a greater workload for the project participants, which can create stress and frustration for both the individual and the group. The purpose of the survey is to examine how the participants in the internal change projects in the public sector are experiencing stress and motivation in internal change projects. Internal change projects involve some form of change and development of the existing business. Are the participants affected by their work environment, are they motivated and feel that they can control their work or are they stressed and experiencing high demands. The study was conducted through a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with employees in Landstinget i Värmland. The respondents in the study are project participants who have been or currently are participants in an internal change project. The respondents are comprised of personnel from the staff and operational level. The analysis is based on both Karasek and Theorell’s Demand, control and support model as well as Deci and Ryan's Self-Determination Theory in order to describe the participants’ experience in a more enriching way. The theoretical models enable analysis of the causes of the degree of stress and type of motivation. The interview questions are designed from key elements of the two models and consist of questions which topics are: demand, control and social support, and competence, autonomy and relatedness. The analysis shows that the participants' experiences are influenced by both the work environment and the project team. Seen from the Demand, control and support model, we see that the majority of participants experiencing low demands and high support combined with high control. Some of the respondents however felt low support from the colleagues outside the project, which lowered the experience of support and at the same time raised the experience of the demands slightly. Based on the Self-Determination Theory the majority of the participants are experiencing high intrinsic motivation resulting from that they experienced relatedness to their project team and experienced themselves as being competent. They also experienced that they have the opportunity to decide for themselves which gives them a sense of autonomy. The respondents who experience the extrinsic motivation do so because they experience that the tasks are too vague and that the manager don´t enable individuals to experiencing themselves as capable and competent. A thematic analysis of the participants' experience from both Demand, control and support model and Self-Determination Theory brings together a rich and nuanced picture of the project participants' experiences.

Omvärlden ställer allt oftare krav på miljömässigt hållbara varor och tjänster. Alltfler organisationer väljer därför att införa miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Att införa ett sådant system innebär förändringar i en organisations verksamhet. Förändringsprocesser kan skapa motstånd hos medarbetare i verksamheten. Syftet med studien är att se vilka utmaningar som projektledare möter vid införande av miljöledningssystem och hur de hanterar dessa. Fem projektledare som lett införandet av ISO 14001 har intervjuats och resultaten har analyserats med hjälp av grundad teori. Genom kodning, kategorisering och analys av intervjumaterialet framträdde två huvudsakliga kärnkategorier – motstånd och möjliggörande. Det framkom att projektledarna har upplevt motstånd vid införandet av miljöledningssystemet i form av ifrågasättande, bristande engagemang, kulturpåverkan, bristfälligt ledningsstöd och otydligt uppdrag. De såg samtidigt att kommunikationsanpassning, verksamhetsanpassning, engagemangskapande, delaktighetsskapande och organisationsnyttjande underlättar införandet. Studiens resultat bidrar med ökad kunskap om vilka faktorer som kan vara viktiga att ta hänsyn till vid införande av miljöledningssystem.

Traditionellt har förändringsprojekt utförts av personer med rollen som projektledare. Idag finns dock en trend bland organisationer att för större och mer komplexa interna förändringsprojekt anlita både en projektledare och en eller flera förändringsledare. Forskare har under det senaste decenniet ställt frågor om vem som egentligen bör leda förändringsprocesser och vem som har rätt kompetens. Flera av dem menar att projektledaren inte ensam bör leda större förändringsprojekt och att förändringsledaren har en eller flera viktiga roller i förändringsprocessen. Det finns inte någon tydlig bild av hur projektledare och förändringsledare i interna förändringsprojekt kompletterar varandra. I den här studien ställer vi oss frågan varför organisationer väljer att anlita både en projektledare och en förändringsledare. För att få svar på den övergripande frågan har vi studerat rollfördelningen, och vidare vilka aktiviteter som projektledaren respektive förändringsledaren förväntas utföra samt vilka kompetenser som förväntas finnas hos projektledaren respektive förändringsledaren. För studien har vi tillämpat en kvalitativ metod. För att få ett brett underlag och data från andra branscher än IT (vilka delvis har studerats tidigare utifrån liknande frågeställningar) har sju respondenter valts ut. Organisationerna återfinns i en myndighet, en kommun, ett regionförbund, och privata näringslivet inom flyg, försäkring, bank och finans samt telekommunikation. Intervjuerna har genomförts med öppna frågor som har relativt hög grad av standardisering och en låg grad av strukturering. Data har bearbetats och kategoriserats utifrån frågeställningarna. Resultaten har sedan analyserats och jämförts med tidigare forskning. Studien visar att förändringsledaren har en annan roll än projektledaren. Den visar också att organisationer i allmänhet upplever att det behövs minst två personer för att nå bra resultat i förändringsprocessen och att dessa gärna ska ges möjlighet att fokusera på olika faser i projektet. Organisationer som anlitat både en projektledare och en förändringsledare förväntar sig olika kompetenser hos dessa och att de ska utföra olika och kompletterande aktiviteter. Framförallt tänker man sig att de tillsammans ska bära och stötta varandra, och att projektledare och förändringsledare var och en för sig ska få möjlighet att fokusera på det de har bäst kompetens för. Projektledaren har därför främst ansvar för planering och budgetering och förändringsledaren har främst ansvar för medarbetarperspektivet och andra mjuka värden. Studien visar dessutom att de förändringsledare som organisationen väljer ut ofta internrekryteras och att de förväntas ha goda kunskaper om verksamheten. / Traditionally Project Managers have been responsible for managing organisational change projects. However, a growing number of organisations today use both a Project Manager and a Change Manager in order to manage large and complex organisational change projects. The questions researchers have asked over the last decade are: Who should have the leading role in managing change; and who have got the right skills to manage change projects. Several researchers suggest that a Project Manager should not manage large change projects alone and that a Change Manager plays at least one key role when it comes to managing change projects. In this study, we focus on why organisations choose to use both a Project Manager and a Change Manager. To answer this we have studied the roles and the activities that a Project Manager and a Change Manager is expected to perform when managing organisational change initiatives. We have also studied what are the expected competencies. For this thesis we have applied a qualitative research method. In order to collect a variety of data and also data from industries other than the IT (part of which has been studied previously with similar questions), seven respondents were selected. The organisations represent an authority, a municipality, a regional federation, and private sectors of aviation, insurance, banking and finance and telecommunications. We conducted the interviews with open-ended questions with a relatively high degree of standardization and a low degree of structuring. Data was processed and categorized on the basis of the questions. The results were then analysed and compared with conclusions of previous research. The conclusion is that the role of the Change Manager is very different from that of the Project Manager and that organisations in general feel that it takes a combination of both to achieve good results in change projects. Also they should be given the opportunity to focus on different phases of the project. Organisations that engage both a Project Manager and a Change Manager expect these to have different skills and competencies in order to be able to perform different and complementary activities. It is suggested that together they will manage the change project initiative supporting each other and that they will be able to focus on activities that they have the best capacity to perform. In this study the Project Manager is more often primarily responsible for planning and financial aspects, and the Change Manager is primarily responsible for handling the employees’ perspective and a human resource management approach. The study also shows that the Change Manager chosen by the organisation is frequently recruited internally and is expected to have thorough knowledge of the daily work activities.

Anställdas motstånd mot interna förändringsprojekt är ett stort hinder som kan påverka framgången hos en förändringssatsning i en organisation (Zwick 2002). Med detta i åtanke kan organisationsansvariga vara intresserade av att lära mer om motstånd mot förändring i interna förändringsprojekt. Utifrån syftet har en preciserad frågeställning utformats: På vilket sätt hanterar projektledare motstånd i interna förändringsprojekt? Därtill har vi inkluderat en delfråga som lyder: Vilka specifika verktyg använder projektledare för att bearbeta eventuellt motstånd? Syftet med att besvara forskningsfrågan ligger i att öka medvetenheten om motstånd i interna förändringsprojekt, samt belysa vilka särskilda verktyg projektledarna använder för att hantera motstånd i interna förändringsprojekt. Vi har valt att utgå från Kotters åttastegsmodell, vilken är en förändringsmodell som beskriver hur man lyckas med förändringsprocesser. Studien är utförd med en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna är utförda i ett landsting och en statlig organisation med totalt sex respondenter. Respondenterna består av projektledare som varit, eller är, verksamma i ett internt förändringsprojekt. Analysen visar att det finns olika sätt att hantera motstånd. Vi har identifierat ett specifikt verktyg, systemiskt möte, som är särskilt anpassat för att hantera motstånd i interna förändringsprojekt. Utöver detta har respondenterna använt traditionella projektledningsverktyg såsom t.ex. intressentanalys och riskanalys samt givit många värdefulla exempel på hur det går att hantera motstånd i interna förändringsprojekt utan specifika verktyg. Studien avgränsar sig till att gälla projektledarens perspektiv och interna förändringsprojekt. Andra typer av projekt som t.ex. produktutvecklings-, marknadsförings-, kundorder-, evenemangsprojekt omfattas inte av denna studie. Vi har valt att även begränsa studien till verksamheter inom offentlig sektor.

Det allmänna trycket på förändringar ökar ständigt, liksom organisationers behov av att hantera och genomföra dessa. Samtidigt är förändringsprojekt komplexa och har en hög misslyckandegrad. Interna förändringsprojekt kan involvera både projektledning och förändringsledning. Skillnaden mellan dessa kan enklast beskrivas som att projektledningens fokus ligger på den tekniska lösningen medan förändringsledningen riktar energin mot att skapa förståelse och acceptans hos projektets berörda individer. Under det senaste decenniet har forskning riktat fokus mot interna förändringsprojekt och behov av kompetenser hos projektledaren. Projektbeställarens perspektiv gällande interna förändringsprojekt och då specifikt skillnaden mellan förändringsledning och projektledning, är inte studerad. Frågan är hur medveten projektbeställaren är om dessa två sidor samt om kompetenser från respektive sida beaktas i valet av projektledare. Syftet med denna studie är att ge en indikation på vilka framgångsfaktorer som projektbeställaren beaktar i interna förändringsprojekt och om dessa faktorer speglas i form av kompetenser som projektledaren önskas ha. Studien undersöker även hur projektbeställaren ser på sin roll vad gäller ansvar och uppgifter. Studien utgick från en kvalitativ metod med explorativ ansats där data samlades in via sex semistrukturerade intervjuer med projektbeställare inom en offentlig organisation. Datamaterialet behandlades sedan med en tematisk analys utifrån ett teoretiskt ramverk med faktorer inom blocken förändringsledning och projektledning. Studien visar att det finns god kännedom gällande förändringars framgångsfaktorer som nämns i teori men att de inte alltid förknippas med kraven på projektledaren. De kompetenser som projektbeställare beaktar hos en generell projektledare utökas med förändringskompetenser när uppdraget gäller interna förändringsprojekt, men då starkt beroende på vilken syn projektbeställaren har på interna förändringsprojekt. Rollen som projektbeställare beskrivs innefatta flertalet ansvar och uppgifter, varav några var utanför denna undersöknings teoretiska ramar. / The global pressure for change and adaption is constantly increasing as well as the organizations need to coop and manage this ever increasing demand for change. Furthermore, change projects are very complex in its nature and suffer from a high rate of failure. Change projects may include both project management and change management. The difference between change management and project management can be described as following: the main focus of project management lies in the technical aspect whilst change management directs the energy towards creating acceptance from the projects receiving individuals. During the last decade, research has been initiated in the field of internal change projects and the need of necessary competencies of the project manager. Still internal change projects and more specifically the difference between change management and project management, have not yet been studied from the project owner’s perspective. The question remains if the project owner is aware of these two sides and if their competencies are reflected in the choice of a suitable project manager. The purpose of this study is to give an indication of which success factors project owners valuates within an internal change project and if those reflect as desired competencies of the potential project manager. This study also includes the role of the project owner and what they themselves define their duty and responsibilities. The design of this study is based from a qualitative methodology with an explorative approach where data was collected from an organization in the public sector via six semi-structured interviews of project owners. The data was later analyzed with a thematic analyze method constructed from a theoretical framework of factors included by the two areas: project management and change management. The result of this study indicates that the project owner have good knowledge regarding the success factors of change which is mentioned in theory. However these success factors are not usually associated with the project managers qualifications. The competencies identified by the project owner to be important by a general project manager are expanded with change management competencies if the project is classified as an internal change project. The addition of required change management competencies is though highly dependent on the project owner’s vision of internal change projects. The role as project owner is described to include a variety of duties and responsibilities of which some of them not covered by the initial theory of this study.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka stressorer som förekommer hos projektledare i interna förändringsprojekt. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva vilka former av känslo- och problemfokuserad coping som projektledare använder i interna förändringsprojekt inom vinstdrivande organisationer. Utifrån den teoretiska bakgrunden om att förändringsprojekt är komplexa, kräver prioriteringar av resurser och dessutom ofta möter motstånd, identifierades fem olika problemområden inom interna förändringsprojekt. En kvalitativ metod användes för att besvara uppsatsens syfte, där semistrukturerade intervjuer med sex respondenter ägde rum på olika vinstdrivande organisationer i Värmland. En egen analysmodell låg till grund för analysen som genomfördes genom en kombination av begrepps- och datastyrd tematisk analys som skedde med hjälp av kodning. Studiens resultat påvisar tolv stressorer relaterade till identifierade problemområden. En föränderlig och otydlig väg mot målet, tidspress och hög arbetsbelastning, att behöva möta motstånd mot förändringar och kommunikationsbrist är exempel på stressorer inom de olika problemområdena. Problemfokuserade copingstrategier relaterade till interna förändringsprojekt är planera och prioritera, sätta gränser och kommunicera. Känslofokuserade copingstrategier är undvikande, aktiv återhämtning och socialt stöd. Resultatet visar också att stressorerna påverkar varandra och därmed påverkar projektledaren på ett annat sätt än en enskild stressor i sig. Copingstrategierna kan sammankopplas med specifika stressorer. Exempelvis kan stressorn tidspress och hög arbetsbelastning kopplas till den problemfokuserade copingstrategin planera och prioritera. / The purpose of this essay is to scrutinize stressors and describe problem and emotional focused coping strategies among project managers in internal change projects within for-profit organisations. Seen from the theoretical background in which projects of change are complex, demand priority of resources and above that often encounter resistance, five different areas of problems were identified within internal change projects. A qualitative method was used in which semi-structured interviews with six respondents were held at different for-profit organisations, which used a thematic analysis through coding. The result of the study shows twelve stressors related to the identified areas of problems. Examples of stressors within the different areas of problems include managing resistance to change and a lack of communication. Problem focused coping strategies related to internal change projects are plan and prioritize, create limits and communicate. Emotional focused coping strategies are avoiding, active recovery and social support. The study also shows that the stressors influence each other and in combination can influence the project in a different way. Moreover the coping strategies can be linked together with specific stressors. For example, the stressor time pressure and a heavy work-load can be linked to the problem focused coping strategy plan and prioritize.

Studien utgår från att interna förändringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det är ett sätt att hantera den snabba förändringstakten i samhället och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven på resultat och på vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus på människorna och på förändringsmotstånd är framgångsfaktorer i uppgiften att ändra på medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) är att hårda och mjuka perspektiv måste mötas. Studien handlar om hur projektbeställaren ser på att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förändringsprojekt eftersom det finns behov av lärande vid förändringar. Teorin är kopplad till vår undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs – pedagogiska projektledare – för att skapa bättre interna förändringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget kräver pedagogisk kompetens. Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillräckligt djup i svaren. För att avgränsa och samtidigt få ett tillräckligt underlag för analysen valdes sex projektbeställare ur offentlig sektor. Respondenterna hade stor frihet att utforma svaren i de semistrukturerade intervjuerna. Intervjumaterialet analyserades utifrån ett hermeneutiskt forskningssätt där vi jämförde delar av intervjuerna med intervjuerna i sin helhet för att förstå sammanhangen. Vi utgick från frågeområden om interna förändringsprojekt, projektledning och pedagogisk kompetens. Studien visar att projektbeställarna ser ett tydligt behov av projektledare med pedagogisk kompetens till förändring som kräver ett förändrat beteende och därmed arbete med människor. Fördjupad pedagogisk kompetens, d.v.s. utöver en allmän pedagogisk kunskap, liknar i studiens mening förändringsledning vilket är ett mer vedertaget begrepp. Det som skiljer i respondenternas svar är hur implementeringen hanteras och vem som ansvarar för den. Det övervägande svaret är att implementeringen ligger utanför projektet och inte hanteras av projektledaren utan av projektmottagaren som vanligtvis är projektbeställaren eller en linjechef i mottagarorganisationen. Att en pedagogisk kompetens behövs för att genomföra en lyckad implementering har uttryckts av respondenterna och studien föreslår att implementeringen värdesätts som ett eget projekt lett av en projektledare med pedagogiska kompetenser alternativt att implementeringen ingår som en av faserna i projektet när projektledaren har kunskaper om projektets innehåll och har den pedagogiska kompetensen att implementera det. / This study understands that internal change projects do not always succeed but they are needed to adapt and modernize the organization. They are a way to handle the fast pace of change in society and compete with others. The number of projects is increasing as well as requirements for results and project managers´ skills. An increased focus regarding to human and resistance change are key success factors in the task of changing employees' behaviour. Fundamentally for managing projects, according to Jansson and Ljung (2009) is that hard and soft perspectives must be used together. The study is about how project procurers look at providing pedagogical project managers an implementation responsibility or project management assignments in internal change projects, as there is need for learning to change. The theory is linked to our inquiry about whether organizations can exploit a hidden resource – the pedagogical project manager - to create better internal change projects, replace both project manager and change leader and perform the tasks requiring pedagogical skills. The study is based on a qualitative approach in the form of qualitative interviews and interpretive analyses to provide sufficient depth in the answers. To delineate and gain a sufficient basis for the analysis, six project procurers were selected from the public sector. The respondents were free to design the answers in the semi-structured interviews. The interview data were analysed on the basis of hermeneutic research in which we compared parts of the interviews to their entirety in order to understand the context, arising out of question areas of internal change projects, project management and pedagogical skills. The study indicates that projects procurers see a clear need of project managers with pedagogical skills to changes that require a change in behaviour and thus a human perspective. In the study, enhanced pedagogical skills are similar to change management, which is a more established concept. The differences in the respondents' answers are how the implementation is handled and who is responsible. The overwhelming answer is that the implementation is located outside the project and is not handled by the project manager but by the project beneficiary who is usually the project procurer or a line manager in the recipient organization. The respondents expressed, that pedagogical skills are necessary to achieve a successful implementation. The study suggests that implementation is valued as a separate project, led by a project manager with pedagogical competencies or that implementation is included as one of the phases in the project, when the project manager has knowledge of the content and has the pedagogical skills to implement it.