Traditionellt har förändringsprojekt utförts av personer med rollen som projektledare. Idag finns dock en trend bland organisationer att för större och mer komplexa interna förändringsprojekt anlita både en projektledare och en eller flera förändringsledare. Forskare har under det senaste decenniet ställt frågor om vem som egentligen bör leda förändringsprocesser och vem som har rätt kompetens. Flera av dem menar att projektledaren inte ensam bör leda större förändringsprojekt och att förändringsledaren har en eller flera viktiga roller i förändringsprocessen. Det finns inte någon tydlig bild av hur projektledare och förändringsledare i interna förändringsprojekt kompletterar varandra. I den här studien ställer vi oss frågan varför organisationer väljer att anlita både en projektledare och en förändringsledare. För att få svar på den övergripande frågan har vi studerat rollfördelningen, och vidare vilka aktiviteter som projektledaren respektive förändringsledaren förväntas utföra samt vilka kompetenser som förväntas finnas hos projektledaren respektive förändringsledaren. För studien har vi tillämpat en kvalitativ metod. För att få ett brett underlag och data från andra branscher än IT (vilka delvis har studerats tidigare utifrån liknande frågeställningar) har sju respondenter valts ut. Organisationerna återfinns i en myndighet, en kommun, ett regionförbund, och privata näringslivet inom flyg, försäkring, bank och finans samt telekommunikation. Intervjuerna har genomförts med öppna frågor som har relativt hög grad av standardisering och en låg grad av strukturering. Data har bearbetats och kategoriserats utifrån frågeställningarna. Resultaten har sedan analyserats och jämförts med tidigare forskning. Studien visar att förändringsledaren har en annan roll än projektledaren. Den visar också att organisationer i allmänhet upplever att det behövs minst två personer för att nå bra resultat i förändringsprocessen och att dessa gärna ska ges möjlighet att fokusera på olika faser i projektet. Organisationer som anlitat både en projektledare och en förändringsledare förväntar sig olika kompetenser hos dessa och att de ska utföra olika och kompletterande aktiviteter. Framförallt tänker man sig att de tillsammans ska bära och stötta varandra, och att projektledare och förändringsledare var och en för sig ska få möjlighet att fokusera på det de har bäst kompetens för. Projektledaren har därför främst ansvar för planering och budgetering och förändringsledaren har främst ansvar för medarbetarperspektivet och andra mjuka värden. Studien visar dessutom att de förändringsledare som organisationen väljer ut ofta internrekryteras och att de förväntas ha goda kunskaper om verksamheten. / Traditionally Project Managers have been responsible for managing organisational change projects. However, a growing number of organisations today use both a Project Manager and a Change Manager in order to manage large and complex organisational change projects. The questions researchers have asked over the last decade are: Who should have the leading role in managing change; and who have got the right skills to manage change projects. Several researchers suggest that a Project Manager should not manage large change projects alone and that a Change Manager plays at least one key role when it comes to managing change projects. In this study, we focus on why organisations choose to use both a Project Manager and a Change Manager. To answer this we have studied the roles and the activities that a Project Manager and a Change Manager is expected to perform when managing organisational change initiatives. We have also studied what are the expected competencies. For this thesis we have applied a qualitative research method. In order to collect a variety of data and also data from industries other than the IT (part of which has been studied previously with similar questions), seven respondents were selected. The organisations represent an authority, a municipality, a regional federation, and private sectors of aviation, insurance, banking and finance and telecommunications. We conducted the interviews with open-ended questions with a relatively high degree of standardization and a low degree of structuring. Data was processed and categorized on the basis of the questions. The results were then analysed and compared with conclusions of previous research. The conclusion is that the role of the Change Manager is very different from that of the Project Manager and that organisations in general feel that it takes a combination of both to achieve good results in change projects. Also they should be given the opportunity to focus on different phases of the project. Organisations that engage both a Project Manager and a Change Manager expect these to have different skills and competencies in order to be able to perform different and complementary activities. It is suggested that together they will manage the change project initiative supporting each other and that they will be able to focus on activities that they have the best capacity to perform. In this study the Project Manager is more often primarily responsible for planning and financial aspects, and the Change Manager is primarily responsible for handling the employees’ perspective and a human resource management approach. The study also shows that the Change Manager chosen by the organisation is frequently recruited internally and is expected to have thorough knowledge of the daily work activities.

Studien utgår från att interna förändringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det är ett sätt att hantera den snabba förändringstakten i samhället och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven på resultat och på vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus på människorna och på förändringsmotstånd är framgångsfaktorer i uppgiften att ändra på medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) är att hårda och mjuka perspektiv måste mötas. Studien handlar om hur projektbeställaren ser på att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förändringsprojekt eftersom det finns behov av lärande vid förändringar. Teorin är kopplad till vår undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs – pedagogiska projektledare – för att skapa bättre interna förändringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget kräver pedagogisk kompetens. Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillräckligt djup i svaren. För att avgränsa och samtidigt få ett tillräckligt underlag för analysen valdes sex projektbeställare ur offentlig sektor. Respondenterna hade stor frihet att utforma svaren i de semistrukturerade intervjuerna. Intervjumaterialet analyserades utifrån ett hermeneutiskt forskningssätt där vi jämförde delar av intervjuerna med intervjuerna i sin helhet för att förstå sammanhangen. Vi utgick från frågeområden om interna förändringsprojekt, projektledning och pedagogisk kompetens. Studien visar att projektbeställarna ser ett tydligt behov av projektledare med pedagogisk kompetens till förändring som kräver ett förändrat beteende och därmed arbete med människor. Fördjupad pedagogisk kompetens, d.v.s. utöver en allmän pedagogisk kunskap, liknar i studiens mening förändringsledning vilket är ett mer vedertaget begrepp. Det som skiljer i respondenternas svar är hur implementeringen hanteras och vem som ansvarar för den. Det övervägande svaret är att implementeringen ligger utanför projektet och inte hanteras av projektledaren utan av projektmottagaren som vanligtvis är projektbeställaren eller en linjechef i mottagarorganisationen. Att en pedagogisk kompetens behövs för att genomföra en lyckad implementering har uttryckts av respondenterna och studien föreslår att implementeringen värdesätts som ett eget projekt lett av en projektledare med pedagogiska kompetenser alternativt att implementeringen ingår som en av faserna i projektet när projektledaren har kunskaper om projektets innehåll och har den pedagogiska kompetensen att implementera det. / This study understands that internal change projects do not always succeed but they are needed to adapt and modernize the organization. They are a way to handle the fast pace of change in society and compete with others. The number of projects is increasing as well as requirements for results and project managers´ skills. An increased focus regarding to human and resistance change are key success factors in the task of changing employees' behaviour. Fundamentally for managing projects, according to Jansson and Ljung (2009) is that hard and soft perspectives must be used together. The study is about how project procurers look at providing pedagogical project managers an implementation responsibility or project management assignments in internal change projects, as there is need for learning to change. The theory is linked to our inquiry about whether organizations can exploit a hidden resource – the pedagogical project manager - to create better internal change projects, replace both project manager and change leader and perform the tasks requiring pedagogical skills. The study is based on a qualitative approach in the form of qualitative interviews and interpretive analyses to provide sufficient depth in the answers. To delineate and gain a sufficient basis for the analysis, six project procurers were selected from the public sector. The respondents were free to design the answers in the semi-structured interviews. The interview data were analysed on the basis of hermeneutic research in which we compared parts of the interviews to their entirety in order to understand the context, arising out of question areas of internal change projects, project management and pedagogical skills. The study indicates that projects procurers see a clear need of project managers with pedagogical skills to changes that require a change in behaviour and thus a human perspective. In the study, enhanced pedagogical skills are similar to change management, which is a more established concept. The differences in the respondents' answers are how the implementation is handled and who is responsible. The overwhelming answer is that the implementation is located outside the project and is not handled by the project manager but by the project beneficiary who is usually the project procurer or a line manager in the recipient organization. The respondents expressed, that pedagogical skills are necessary to achieve a successful implementation. The study suggests that implementation is valued as a separate project, led by a project manager with pedagogical competencies or that implementation is included as one of the phases in the project, when the project manager has knowledge of the content and has the pedagogical skills to implement it.