Affärsvärlden förändras konstant och företag måste finna sätt att bli mer konkurrenskraftiga. Ett medel för det är att införa ett affärssystem. Införandena är dock komplexa och medför förändringar – både vad gäller tekniska och organisatoriska delar. För att uppnå de tekniska fördelarna, måste de organisatoriska aspekterna tas i beaktning. Det görs med hjälp av förändringsledning. Att förändra organisationer är inte lätt och det behövs en förändringsledare som är medveten om komplexiteten och kan leda medarbetare till att acceptera förändringen. Undersökningen som presenteras i uppsatsen kretsar kring frågan ”hur operationaliserar förändringsledare förändringsledning vid affärssysteminförande?”. Syftet är att få fram en konkret bild över vilka aktiviteter som bör utföras för att affärssysteminförandet ska bli framgångsrikt. För att besvara frågeställningen har vi utfört en kvalitativ studie, där vi arbetat deduktivt för att ta fram teori som gett en förförståelse för att sedan arbeta induktivt med att samla in och tolka empiri och teori. Intervjuer utfördes med två förändringsledare som arbetat med att införa ett affärssystem. Analysen i uppsatsen visar på att förändringsledning påverkas av flera faktorer, hur förändringsledare operationaliserar förändringsledning för ett framgångsrikt affärssysteminförande beror alltså på organisationens förutsättningar. Aktiviteterna som utförs kretsar kring planering, information, utbildning, support och motivation. / Program: Systemvetarutbildningen

Att genomföra en organisationsförändring kan vara omtumlande för de individer som arbetar i organisationen. Utvärdering av resultatet eller förändringsprocessen sker sällan och det kan bero på att de resurser som behovs inte finns i organisationen eller att det inte prioriteras. När en organisation ser resultatet jämför de oftast till de mål som ligger till grund för förändringen, uppnåddes målen så var resultatet "lyckat", om inte blev resultatet "misslyckat". Denna studie syftar till att undersöka hur ett resultat upplevs av medarbetare och ledning som genomgått en förändring och hur de relaterar det till de mål som satts upp. Fallorganisationen har genomfört en flytt till nya tillfälliga lokaler i väntan på att ombyggnationen blir klar. Vi har valt att studera en avdelning inom organisationen, de har två nivåer, medarbetare- och ledningsnivå. Studien har en kvalitativ inriktning där datainsamlingen består av semistrukturerade djupintervjuer med tolv respondenter, tio medarbetare och två från ledningsgruppen. Dessa har tolkats och presenteras utifrån två teman som är genomgående i hela studien, kommunikation och personliga upplevelser. Det finns flera delar i förändringsprocessen som kan bidra till att förändringen accepteras. Medarbetare har lättare att accepterar förändringen om information kommer tidigt i processen, så att det finns tid sig att anpassa sig (Shin m.fl., 2015). Individer i en organisation behöver bli sedda och få vara delaktiga för att de ska kunna känna sig tillfredsställda med förändringen (Liljengren m.fl., 2003). Resultatet av intervjuerna visade att respondenterna inte har samma upplevelse av resultatet och alla beskrev inte samma mål med förändringen. Alla har fått samma information om flytten, vissa upplever att de har varit delaktiga och känner sig tillfredsställda, andra upplever att de inte har fått vara delaktiga vilket har bidragit till missnöje av förändringen. Slutsatsen av studien är att delaktighet ger en mer positiv upplevelse av resultatet och en högre acceptans för att mindre tillfredställande arbetssituationer kan uppstå. Studien har även visat att det går att se skillnader i upplevelser på medarbetar- och ledningsnivå i en organisation, ett sätt att finna dessa skillnader är att kontinuerligt utvärdera resultatet av en förändring. / To implement an organizational change can be overwhelming for those individuals who work in the organization. Evaluation of results or the process of change rarely occurs and one reason may be lack of resources in the organization or that it´s not a priority. When an organization sees the result they usually compare it to the goals underlying the change, if the result reach the goals it is sees as "successful" if not, the result is "unsuccessful". This study aims to examine how the results are experienced by employees and management who have undergone a change and how they relate it to the goals. The caseorganization has completed a move to new temporary premises while the reconstruction will be completed. We have chosen to study a department within the organization, they have two levels, employee- and management. The study has a qualitative approach where the collection of data is made of semi-structured interviews with twelve respondents, ten employees and two from management. These have been interpreted and presented based on two themes throughout the entire study, communication, and personal experiences. There are several elements in the changeprocess that can contribute to employee acceptance. Employees can more easily accept change if they receive information early in the process which gives time to adapt (Shin et al, 2015). Individuals within an organization need to be seen and to be involved in order to be able to feel satisfied with the change (Liljengren et al, 2003). The result of the interviews showed that respondents don´t have the same experience of the result and that everyone did not describe the same goal with the change. All received the same information about the move, some feel that they have been involved and feel satisfied, others feel that they haven´t been involved, which contributed to the discontent of the change. The conclusion of this study is that participation in the process gives a positive experience of the result and a higher acceptance if less satisfying working condition occurs. This study has shown that there are differences between employees and managements experience of organizational change and one way to find these differences is to routinely evaluate the results.

Bakgrund och syfte: Dagens föränderliga omvärld kräver flexibla organisationer som kan dra lärdom ur förändringsarbete. Vid planerad, ledningsdriven förändring visar tidigare forskning att HR-praktiker har en betydande roll. Studien syftar till att beskriva och analysera hur HR-praktiker upplever och deltar i planerad organisationsförändring i offentlig verksamhet, samt vilka följder förändring medför. Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex HR-praktiker på en statlig organisation som genomfört en organisationsförändring. Intervjuerna har sedan analyserats inspirerat av tematisk analys. Resultat: HR-praktikernas arbete under förändringen innefattar arbete i olika gruppkonstellationer samt att stötta medarbetare, kollegor och chefer. Utmaningar rör främst kommunikation, resursbrist och kulturkrockar. Följder i arbetet innefattar förändrade ansvarsområden. Slutsatser: HR-praktikers arbete i planerade förändringar inom offentlig verksamhet kan summeras i delaktighet, samarbeten, stöd och att hantera motstånd. Följderna återfinns i nya arbetssätt och utvecklade samarbeten. Skillnaderna mellan sektionerna återfinns kopplat till utmaningar och följder.

<p>IT är ett naturligt hjälpmedel för många företag och organisationer. Det är därför vanligt att företag försöker effektivisera och förbättra sin verksamhet genom att införa nya affärssystem. När ett nytt affärssystem ska införas startas ofta ett IT-projekt med en utsedd projektledare som ansvarig för att nå önskat resultat. IT-projekt är av teknisk karaktär och fokuserat mot själva affärssystemet. Det krävs dock i många fall mer än den nya teknologin för att ett företag ska öka sin lönsamhet och förbättra verksamheten. I dessa fall krävs det även någon typ av förändring eller omstrukturering inom företaget för att nå det önskade målet.</p><p>I de fall någon typ av förändring utöver införande av ett affärssystem krävs, inträffar det att projektledaren får ta på sig uppgiften att även leda denna förändring. Organisationen kan dock göra valet att låta den förändringen ledas av en förändringsledare. En förändringsledares uppgift är att ansvara för att ett förändringsarbete når sitt mål med önskat resultat.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka betydelser rollerna projektledare och förändringsledare har i IT-projekt vars syfte är att införa ett affärssystem.</p><p>För att skapa klarhet i detta har litteratur inom ämnet studerats. Utöver litteraturen har vi även tagit del av artiklar från olika tidskrifter. För att få en aktuell verklighetsanknytning har ett antal intervjuer genomförts med personer som arbetar i projektmiljö och har kontakt med projekt- och förändringsledarskap dagligen. Denna kombination av informationskällor, anser vi, skapar en aktuell och tydlig bild av området.</p><p>I förstudien bör målet med projektet analyseras för att säkerställa att rätt åtgärder genomförs. Vi har kommit fram till att rollerna projekt- och förändringsledare har stor betydelse och positiv inverkan för att önskat resultat ska nås i IT-projekt. Projektledaren står för den tekniska kompetensen, medan förändringsledaren arbetar med de mänskliga faktorerna. Det kan därför vara fördelaktigt för projektet om rollerna innehas av separata personer. På detta sätt får de mycket utbyte och hjälp av varandra vilket leder till större möjligheter att IT-projektet når önskat resultat och införandet av affärssystemet lyckas.</p> / <p>In the business environment of today IT systems have a significant role in many enterprises and organisations. A focus for many companies is to enhance profitability and efficiency buy improving and developing their enterprise systems. When a decision is made to redesign or implement a new business system it’s common that an IT-project is started and a dedicated project leader is assigned to the project, committed to deliver the requested results. An enterprise system is usually technical in it’s nature and focuses on technical aspects, but to reach desired results in profitability and efficiency, several other aspects than the pure technical ones needs to be taken into consideration to reach the desired results. In these cases, a reorganisation of the business or other structural changes might be needed to reach the goals of the project.</p><p>When an implementation of a business system reaches beyond the pure technical aspects and demands structural changes to the organisation, it’s not uncommon that the IT-project leader is assigned responsibility for the entire project. The organisation can on the other hand choose to assign a change manager to govern for the structural changes. The change manager is responsible for the whole change process and is assigned responsibility that the process reaches the pre defined targets.</p><p>The purpose of this paper is to analyse and describe the roles of a project leader and change manager and their importance within an IT project aiming at implementing a new enterprise system.</p><p>The sources of information to this paper is literature, scientific articles within the area and several interviews with professionals working in project environments, including project management and change management, on a day-to-day basis. We believe that this mix of information sources enables this paper give a clear and up to date view of the area of scope.</p><p>In the pre study to a project is of sheer importance that the actual targets are analysed to ensure that the right decisions and actions are made.</p><p>Our conclusion is that the roles of the project leader and the change manager are of significant importance to the outcome of the project. It is desirable that the two positions are assigned to two different persons, which enables them to share experiences and support each other. The project leader possesses the technical know how and the change manager focuses on the human and organisational aspects of the project. By setting the project up with clear areas of responsibility, but working beside each other, they can exchange experiences and help each other. This is beneficial for the project and increases the possibilities that the project reaches desired results and that the implementation of the new enterprise system is successful.</p>

Traditionellt har förändringsprojekt utförts av personer med rollen som projektledare. Idag finns dock en trend bland organisationer att för större och mer komplexa interna förändringsprojekt anlita både en projektledare och en eller flera förändringsledare. Forskare har under det senaste decenniet ställt frågor om vem som egentligen bör leda förändringsprocesser och vem som har rätt kompetens. Flera av dem menar att projektledaren inte ensam bör leda större förändringsprojekt och att förändringsledaren har en eller flera viktiga roller i förändringsprocessen. Det finns inte någon tydlig bild av hur projektledare och förändringsledare i interna förändringsprojekt kompletterar varandra. I den här studien ställer vi oss frågan varför organisationer väljer att anlita både en projektledare och en förändringsledare. För att få svar på den övergripande frågan har vi studerat rollfördelningen, och vidare vilka aktiviteter som projektledaren respektive förändringsledaren förväntas utföra samt vilka kompetenser som förväntas finnas hos projektledaren respektive förändringsledaren. För studien har vi tillämpat en kvalitativ metod. För att få ett brett underlag och data från andra branscher än IT (vilka delvis har studerats tidigare utifrån liknande frågeställningar) har sju respondenter valts ut. Organisationerna återfinns i en myndighet, en kommun, ett regionförbund, och privata näringslivet inom flyg, försäkring, bank och finans samt telekommunikation. Intervjuerna har genomförts med öppna frågor som har relativt hög grad av standardisering och en låg grad av strukturering. Data har bearbetats och kategoriserats utifrån frågeställningarna. Resultaten har sedan analyserats och jämförts med tidigare forskning. Studien visar att förändringsledaren har en annan roll än projektledaren. Den visar också att organisationer i allmänhet upplever att det behövs minst två personer för att nå bra resultat i förändringsprocessen och att dessa gärna ska ges möjlighet att fokusera på olika faser i projektet. Organisationer som anlitat både en projektledare och en förändringsledare förväntar sig olika kompetenser hos dessa och att de ska utföra olika och kompletterande aktiviteter. Framförallt tänker man sig att de tillsammans ska bära och stötta varandra, och att projektledare och förändringsledare var och en för sig ska få möjlighet att fokusera på det de har bäst kompetens för. Projektledaren har därför främst ansvar för planering och budgetering och förändringsledaren har främst ansvar för medarbetarperspektivet och andra mjuka värden. Studien visar dessutom att de förändringsledare som organisationen väljer ut ofta internrekryteras och att de förväntas ha goda kunskaper om verksamheten. / Traditionally Project Managers have been responsible for managing organisational change projects. However, a growing number of organisations today use both a Project Manager and a Change Manager in order to manage large and complex organisational change projects. The questions researchers have asked over the last decade are: Who should have the leading role in managing change; and who have got the right skills to manage change projects. Several researchers suggest that a Project Manager should not manage large change projects alone and that a Change Manager plays at least one key role when it comes to managing change projects. In this study, we focus on why organisations choose to use both a Project Manager and a Change Manager. To answer this we have studied the roles and the activities that a Project Manager and a Change Manager is expected to perform when managing organisational change initiatives. We have also studied what are the expected competencies. For this thesis we have applied a qualitative research method. In order to collect a variety of data and also data from industries other than the IT (part of which has been studied previously with similar questions), seven respondents were selected. The organisations represent an authority, a municipality, a regional federation, and private sectors of aviation, insurance, banking and finance and telecommunications. We conducted the interviews with open-ended questions with a relatively high degree of standardization and a low degree of structuring. Data was processed and categorized on the basis of the questions. The results were then analysed and compared with conclusions of previous research. The conclusion is that the role of the Change Manager is very different from that of the Project Manager and that organisations in general feel that it takes a combination of both to achieve good results in change projects. Also they should be given the opportunity to focus on different phases of the project. Organisations that engage both a Project Manager and a Change Manager expect these to have different skills and competencies in order to be able to perform different and complementary activities. It is suggested that together they will manage the change project initiative supporting each other and that they will be able to focus on activities that they have the best capacity to perform. In this study the Project Manager is more often primarily responsible for planning and financial aspects, and the Change Manager is primarily responsible for handling the employees’ perspective and a human resource management approach. The study also shows that the Change Manager chosen by the organisation is frequently recruited internally and is expected to have thorough knowledge of the daily work activities.

BAKGRUND En övergång till ett aktivitetsbaserat kontorslandskap från cellkontor har blivit en populär kontorsutformning hos svenska kommuner. Det aktivitetsbaserade kontoret kan anses vara en funktionell lösning för kunskapsintensiva organisationer och ombyggnationen kan förklaras som en organisationsförändring. Några av de vanligaste orsakerna till att organisationsförändringar misslyckas beror på att de mänskliga resurserna inte utnyttjas på rätt sätt. HRs expertkunskap om de mänskliga resurserna kan därför spela en viktig funktion vid organisationsförändringar till aktivitetsbaserade kontorslandskap. SYFTE Studien syftar till att beskriva vilka roller HR intar vid organisationsförändringar till aktivitetsbaserade kontor. METOD Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter i fem svenska kommuner. SLUTSATS Organisationsförändringar till aktivitetsbaserade kontor kan ses som en cyklisk förändringsprocess där den transformativa förändringen, som utgörs av ombyggnationen, även består av evolutionära förändringsprocesser som i sin tur berör de mänskliga resurserna. Denna tolkning medför att HRs roller vid en organisationsförändring till aktivitetsbaserat kontor har identifierats i förändringsfaserna upptining, genomförande och återfrysning. Arbetet med mänskliga resurser präglas av ett ständigt förbättringsarbete och kan därmed förstås som en evolutionär förändringsprocess utan ett tydligt slut. Utifrån HRs expertkunskap om de mänskliga resurserna visar studiens resultat därmed att HR-medarbetarna i de studerade kommunerna agerar som förändringsledare i de evolutionära förändringsprocesserna som ett aktivitetsbaserat kontor medför snarare än kopplat till det transformativa. / BACKGROUND A transition to an activity-based office from cell-offices has become a popular office design in Swedish municipalities. The activity-based office can be considered a functional solution for knowledge-intensive organizations and the remodelling can be explained as an organizational change. Some of the most common reasons for organizational change failing are due to the inadequate use of human resources. HR's expert knowledge of human resources can therefore play an important role in organizational changes to activity-based offices. PURPOSE The study's purpose is to describe the roles HR takes in organizational change to activity[1]based offices. METHOD The study was conducted using a qualitative method through semi-structured interviews with eight respondents in five Swedish municipalities. CONCLUSION Organizational changes to activity-based offices can be seen as a cyclical process of change where the transformative change, which consists of the redevelopment, also consists of evolutionary change processes that in turn affect the human resources. This interpretation means that HR's roles in an organizational change to activity-based offices have been identified in the phases of change unfreeze, change and refreeze. The work with human resources is characterized by continuous improvement work and can thus be understood as an evolutionary process of change without a specific end. Based on HR's expert knowledge of human resources, the study's results thus show that HR employees in the studied municipalities act as change leaders in the evolutionary change processes that an activity-based office entails rather than linked to the transformative.

IT är ett naturligt hjälpmedel för många företag och organisationer. Det är därför vanligt att företag försöker effektivisera och förbättra sin verksamhet genom att införa nya affärssystem. När ett nytt affärssystem ska införas startas ofta ett IT-projekt med en utsedd projektledare som ansvarig för att nå önskat resultat. IT-projekt är av teknisk karaktär och fokuserat mot själva affärssystemet. Det krävs dock i många fall mer än den nya teknologin för att ett företag ska öka sin lönsamhet och förbättra verksamheten. I dessa fall krävs det även någon typ av förändring eller omstrukturering inom företaget för att nå det önskade målet. I de fall någon typ av förändring utöver införande av ett affärssystem krävs, inträffar det att projektledaren får ta på sig uppgiften att även leda denna förändring. Organisationen kan dock göra valet att låta den förändringen ledas av en förändringsledare. En förändringsledares uppgift är att ansvara för att ett förändringsarbete når sitt mål med önskat resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka betydelser rollerna projektledare och förändringsledare har i IT-projekt vars syfte är att införa ett affärssystem. För att skapa klarhet i detta har litteratur inom ämnet studerats. Utöver litteraturen har vi även tagit del av artiklar från olika tidskrifter. För att få en aktuell verklighetsanknytning har ett antal intervjuer genomförts med personer som arbetar i projektmiljö och har kontakt med projekt- och förändringsledarskap dagligen. Denna kombination av informationskällor, anser vi, skapar en aktuell och tydlig bild av området. I förstudien bör målet med projektet analyseras för att säkerställa att rätt åtgärder genomförs. Vi har kommit fram till att rollerna projekt- och förändringsledare har stor betydelse och positiv inverkan för att önskat resultat ska nås i IT-projekt. Projektledaren står för den tekniska kompetensen, medan förändringsledaren arbetar med de mänskliga faktorerna. Det kan därför vara fördelaktigt för projektet om rollerna innehas av separata personer. På detta sätt får de mycket utbyte och hjälp av varandra vilket leder till större möjligheter att IT-projektet når önskat resultat och införandet av affärssystemet lyckas. / In the business environment of today IT systems have a significant role in many enterprises and organisations. A focus for many companies is to enhance profitability and efficiency buy improving and developing their enterprise systems. When a decision is made to redesign or implement a new business system it’s common that an IT-project is started and a dedicated project leader is assigned to the project, committed to deliver the requested results. An enterprise system is usually technical in it’s nature and focuses on technical aspects, but to reach desired results in profitability and efficiency, several other aspects than the pure technical ones needs to be taken into consideration to reach the desired results. In these cases, a reorganisation of the business or other structural changes might be needed to reach the goals of the project. When an implementation of a business system reaches beyond the pure technical aspects and demands structural changes to the organisation, it’s not uncommon that the IT-project leader is assigned responsibility for the entire project. The organisation can on the other hand choose to assign a change manager to govern for the structural changes. The change manager is responsible for the whole change process and is assigned responsibility that the process reaches the pre defined targets. The purpose of this paper is to analyse and describe the roles of a project leader and change manager and their importance within an IT project aiming at implementing a new enterprise system. The sources of information to this paper is literature, scientific articles within the area and several interviews with professionals working in project environments, including project management and change management, on a day-to-day basis. We believe that this mix of information sources enables this paper give a clear and up to date view of the area of scope. In the pre study to a project is of sheer importance that the actual targets are analysed to ensure that the right decisions and actions are made. Our conclusion is that the roles of the project leader and the change manager are of significant importance to the outcome of the project. It is desirable that the two positions are assigned to two different persons, which enables them to share experiences and support each other. The project leader possesses the technical know how and the change manager focuses on the human and organisational aspects of the project. By setting the project up with clear areas of responsibility, but working beside each other, they can exchange experiences and help each other. This is beneficial for the project and increases the possibilities that the project reaches desired results and that the implementation of the new enterprise system is successful.

Den svenska välfärden står inför utmaningar att vidareutveckla verksamhetsprocesser och tjänster för att kunna möta samhällets krav på tillgänglighet och effektivitet. Som en följd av detta genomgår svenska kommuner en digital transformationsresa som förändrar både interna arbetssätt men även tjänsteleveransen mot kommuninvånarna. Tidigare undersökningar visar att digitaliseringsprojekt är komplexa att genomföra och förankra inom organisationen. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk med fokus på förändringsledarens förmåga att möjliggöra för meningsskapande. Det teoretiska ramverket används för att undersöka och analysera förändringsledarens roll och vilka framgångsfaktorer som råder i svenska kommuners digitala transformationsprojekt. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och den empiriska datan har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare från tre svenska kommuner. Studiens resultat visar att både interna och externa faktorer står som grund för kommunernas transformationsresa. Resultaten visar även att både ledare och medarbetare berörs och behöver vara medvetna kring den digitala transformationen där en viktig framgångsfaktor är att skapa en gemensam grund och samverkan mellan verksamheter och förvaltningar, övriga medarbetare och ledare. Förändringsledarens roll är dock inte hugget i sten, utan den förändras och delas mellan de medarbetare som är involverade i förändringsarbetet. Studien resulterar i en vidareutvecklad konceptuell modell vilket kan användas som ett analysverktyg för att hjälpa svenska kommuner att förstå, identifiera och prioritera förändringsarbetet i relation till den digitala transformationen. / The Swedish welfare is facing challenges in further developing business processes and services in order to meet society's demands for accessibility and efficiency. As a result, Swedish municipalities are undergoing a digital transformation journey that is changing both internal working methods and the delivery of services to citizens. Previous studies show that digitalization projects are complex to implement and anchor within the organization. Hence, this study is based on a theoretical framework focusing on the change leader's ability to enable sensemaking. The theoretical framework is used to study and analyze the role of the change leader and the success factors that prevail in Swedish municipalities' digital transformation projects. The study has a qualitative research strategy, and the empirical data has been collected through eight semi-structured interviews with employees from three Swedish municipalities. This study shows that both internal and external factors form the basis for the municipalities' transformation journey. The results also show that both managers and employees are affected and need to be aware of the digital transformation. Important success factors are to create a common foundation and collaboration between business units, employees, and leaders. However, the role of the change leader is not set in stone, instead it is changed and shared between the employees who become involved in the change process. The study results in a conceptual model that can function as an analysis tool that helps municipalities to understand, identify and prioritize change management in relation to the digital transformation.

Studien utgår från att interna förändringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det är ett sätt att hantera den snabba förändringstakten i samhället och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven på resultat och på vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus på människorna och på förändringsmotstånd är framgångsfaktorer i uppgiften att ändra på medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) är att hårda och mjuka perspektiv måste mötas. Studien handlar om hur projektbeställaren ser på att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förändringsprojekt eftersom det finns behov av lärande vid förändringar. Teorin är kopplad till vår undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs – pedagogiska projektledare – för att skapa bättre interna förändringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget kräver pedagogisk kompetens. Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillräckligt djup i svaren. För att avgränsa och samtidigt få ett tillräckligt underlag för analysen valdes sex projektbeställare ur offentlig sektor. Respondenterna hade stor frihet att utforma svaren i de semistrukturerade intervjuerna. Intervjumaterialet analyserades utifrån ett hermeneutiskt forskningssätt där vi jämförde delar av intervjuerna med intervjuerna i sin helhet för att förstå sammanhangen. Vi utgick från frågeområden om interna förändringsprojekt, projektledning och pedagogisk kompetens. Studien visar att projektbeställarna ser ett tydligt behov av projektledare med pedagogisk kompetens till förändring som kräver ett förändrat beteende och därmed arbete med människor. Fördjupad pedagogisk kompetens, d.v.s. utöver en allmän pedagogisk kunskap, liknar i studiens mening förändringsledning vilket är ett mer vedertaget begrepp. Det som skiljer i respondenternas svar är hur implementeringen hanteras och vem som ansvarar för den. Det övervägande svaret är att implementeringen ligger utanför projektet och inte hanteras av projektledaren utan av projektmottagaren som vanligtvis är projektbeställaren eller en linjechef i mottagarorganisationen. Att en pedagogisk kompetens behövs för att genomföra en lyckad implementering har uttryckts av respondenterna och studien föreslår att implementeringen värdesätts som ett eget projekt lett av en projektledare med pedagogiska kompetenser alternativt att implementeringen ingår som en av faserna i projektet när projektledaren har kunskaper om projektets innehåll och har den pedagogiska kompetensen att implementera det. / This study understands that internal change projects do not always succeed but they are needed to adapt and modernize the organization. They are a way to handle the fast pace of change in society and compete with others. The number of projects is increasing as well as requirements for results and project managers´ skills. An increased focus regarding to human and resistance change are key success factors in the task of changing employees' behaviour. Fundamentally for managing projects, according to Jansson and Ljung (2009) is that hard and soft perspectives must be used together. The study is about how project procurers look at providing pedagogical project managers an implementation responsibility or project management assignments in internal change projects, as there is need for learning to change. The theory is linked to our inquiry about whether organizations can exploit a hidden resource – the pedagogical project manager - to create better internal change projects, replace both project manager and change leader and perform the tasks requiring pedagogical skills. The study is based on a qualitative approach in the form of qualitative interviews and interpretive analyses to provide sufficient depth in the answers. To delineate and gain a sufficient basis for the analysis, six project procurers were selected from the public sector. The respondents were free to design the answers in the semi-structured interviews. The interview data were analysed on the basis of hermeneutic research in which we compared parts of the interviews to their entirety in order to understand the context, arising out of question areas of internal change projects, project management and pedagogical skills. The study indicates that projects procurers see a clear need of project managers with pedagogical skills to changes that require a change in behaviour and thus a human perspective. In the study, enhanced pedagogical skills are similar to change management, which is a more established concept. The differences in the respondents' answers are how the implementation is handled and who is responsible. The overwhelming answer is that the implementation is located outside the project and is not handled by the project manager but by the project beneficiary who is usually the project procurer or a line manager in the recipient organization. The respondents expressed, that pedagogical skills are necessary to achieve a successful implementation. The study suggests that implementation is valued as a separate project, led by a project manager with pedagogical competencies or that implementation is included as one of the phases in the project, when the project manager has knowledge of the content and has the pedagogical skills to implement it.