Syftet med studien är att undersöka medarbetares upplevelser av arbetsrelaterad stress inom en organisation i byggbranschen. Studien utförs genom att studera åtta medarbetare inom en organisation som tillhör byggbranschen. Denna studie baseras på en kvalitativ intervjustudie där materialet samlas in genom semistrukturerade intervjuer. Därefter tillämpas en tematisk analys som utgör en grund för analysmetoden. Resultaten baseras på respondenternas svar tillsammans med en tillämpning av teorierna, krav-, kontroll- och stödmodellen samt meningsskapande och meningsgivande. Dessa visar att den upplevda stressen inom organisationen är hög och kan tolkas som ett resultat av höga krav och låg kontroll. Det visar även att organisationens strategier kan utvecklas genom planering av bygget i projekteringsstadiet, ökad personalsstyrka, främjande av öppen dialog om stress, reflektion efter stressmoment och utbildning i stresshantering samt en mer anpassad återgång till arbetet efter stressrelaterad sjukdomsfrånvaro. Slutsatserna resulterade i en utläsning av stressymptom hos deltagarna inom organisationen med referens till krav-, kontroll- och stödmodellen. Vidare kunde bristande kunskaper om strategier för stress tolkas. Slutligen konstaterades potential till utveckling av strategierna ur ett medarbetarperspektiv samt i förhållande till meningsskapande och meningsgivande.

Studien har undersökt hur ett förändringsarbete i en organisation förmedlats och tagits emot genom de hierarkiska nivåerna. Frågeställningarna har därför undersökt hur ledning förmedlat och motiverat ett förändringsinitiativ, hur mellanchefer tolkat detta och förmedlat det vidare till medarbetare och slutligen vilken form av meningsskapande och lärande som skett hos medarbetare. Tidigare forskning har bland annat visat att kommunikationen mellan över- och underordnad haft en stark koppling till hur en förändring tagits emot. Medarbetares meningsskapande har även haft en tydlig koppling till deras relation till organisationen och sina chefer där medarbetare bör känna en trygghet för att kunna ställa sig positiva till en förändring. Det forskningen inte visat är hur dessa meningsskapande processer praktiskt sker i de hierarkiska nivåerna samt hur dessa kan ses i relation till andra typer av organisationer i olika branscher. Metoden som har använts för att belysa dessa luckor är kvalitativa intervjuer då detta gett en bredare och djupare bild av medlemmarnas upplevelser kring förändring. Studiens resultat har visat att ledning måste skapa sig en tydlig bild av organisationens tillstånd samt ge utrymme för bland annat mellanchefer att anta en meningsgivande roll och därmed främja ett lärande med utgångspunkt i reflektion för att förändringen ska få ett lyckat utfall. Studien har även synliggjort hur en tydlig kommunikation är avgörande för att kunna skapa en samsyn och främja ett lärande kring förändring genom organisationers olika nivåer. Studiens främsta bidrag till forskningsfältet har varit att framhäva samtliga nivåers roll i det meningsgivande arbete som krävs för att nå en lyckad förändring. / The study has examined how change management is carried out and received through various hierarchical levels in an organization. The questions of this study has therefore examined how topmanagement communicated and motivated a change initiative, how the middle managers interpreted this and communicated it to the employees and finally what form of sensegiving and learning has taken place among the employees. Previous research has partially focused on how communication between the superior and subordinate has had a strong connection to how a change is received. The employees’ sensemaking has also had a clear connection to their relationship with the organization and its managers, where employees should feel a safe connection to the organization in order to experience the change in a positive way. What is less clear in earlier research is how these processes practically take place across hierarchical levels and how these can be seen in relation to other types of organizations in different industries. To contribute to this research field, the method used in this study is qualitative interviews as this method gives a broader and deeper picture of the organizational members’ experiences about change. The study's results have shown that the management must create a clear picture of the organization's conditions and that they give room for the middle managers to adopt a meaningful role, thus promoting learning based on reflection. The study has also highlighted how clear communication is crucial in order to create a consensus through the levels and to be able to promote learning within the change. The main contribution of this study to the field of research has been to highlight the importance of the role of different levels within an organization in sensegiving work, which is required to achieve successful change.

Den ökade digitaliseringstakten i samhället har gjort att svenska myndigheter har intensifierat sitt arbete med att anpassa sina organisationer och verksamheter för att kunna utnyttja de möjligheter som digitaliseringen medför. Samtidigt visar tidigare forskning att cirka 75 procent av de organisationsförändringar som sker till följd av att informationsteknologi implementeras tenderar att misslyckas. Många ledare upplever även att de själva har svårt att skapa mening under en pågående organisationsförändring. En fallstudie har genomförts på Arbetsförmedlingen för att undersöka en organisationsförändring som har möjliggjorts till följd av ett automatiskt granskningssystem. Studiens syfte var att analysera hur ledare upplever den meningsskapande processen vid en IT-understödd organisationsförändring. För att besvara studiens syfte har åtta intervjuer genomförts med ledare på Arbetsförmedlingen och Myndigheten för digital förvaltning. Studiens empiri har analyserats ur en teoretisk lins av meningsskapande och meningsgivande. Resultatet av studien visar att ledare upplever svårigheter med att hantera den meningsskapande processen med anledning av en hög förändringstakt och ett intensivt informationsflöde i samband med organisationsförändringen. Resultatet visar även att ledare tenderar att hantera den meningsskapande processen olika beroende av deras tidigare erfarenheter av teknologi. / The increased rate of digitalization in society has caused Swedish authorities to intensify their work on adapting their organizations in order to harvest the opportunities of digitalization. At the same time, previous research shows that around 75 percent of all organizational change tend to fail due to the introduction of new technology. Leaders also tend to find it difficult to make sense during an ongoing organizational change. In order to better understand these two phenomenon’s a case study has been conducted at the Swedish Public Employment Service to investigate an organizational change that has been made possible due to an automated information system. The purpose of this study has been to analyze how leaders experience the sensemaking process of an IT-supported organizational change. To answer the purpose of the study, eight interviews were conducted with leaders at the Swedish Public Employment Service and the Agency for Digital Government. The data has been analyzed through a theoretical lens of sensemaking and sensegiving. The results show that leaders tend to handle the sensemaking process differently depending on their previous experience with technology.

Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge of the complexity of a crisis team consisting of multiple government. Furthermore, the consequences of the complexity on the sensemaking and sensegiving processes, regarding the crisis team in a natural disaster. Method: To be able to answer the questions regarding this study, the empirical data has been collected through six (6) interviews. The researchers for this study have applied a case study on the floodings of Mälaren December 2019. Therefore, the interviews have been done with the persons within this crisis team. Empiricism and Analysis: The theoretical framework that has been applied for the analysis of this study consists of three main topics, complexity, sensemaking and sensegiving. Conclusions: The final conclusions of this study identify that there are multiple factors of complexity that affect the sensemaking and sensegiving process. These complexity factors are: routines, preexperiences, excellence in specific field, terminology, missions, mandate and hierarchy. These complexity factors create frictions and possibilities for the crisis team in regard of the consequences of the complexity factors on the sensemaking and sensegiving processes. / Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för komplexitetens påverkan på den meningsskapande och meningsgivande processen. Samt hur detta påverkar en krisgrupp bestående av flertalet myndigheter i en hantering av en naturkatastrof. Metod: För att besvara studiens frågeställningar har det empiriska materialet samlats in genom en kvalitativ metod, i form av sex semistrukturerade intervjuer. Då forskarna för denna studie har tillämpat en fallstudie grundar sig studien på översvämningskriserna i december 2019. Därmed genomfördes intervjuerna på respondenter som representerade olika myndigheter som samverkat i detta fall. Empiri och analys: Det underlag som använts till studiens analys är den teoretiska referensramen som omfattar litteratur om komplexitet, meningsskapande och meningsgivande. Slutsatser: De slutsatser som identifierades var att komplexa faktorer hade en påverkan på meningsskapande och meningsgivande processerna. Dessa huvudsakliga faktorer identifierades som: rutiner, tidigare erfarenheter, spetskompetenser, terminologier, uppdrag, mandat och hierarki. Dessa komplexa faktorer gör att meningsskapande och meningsgivande processerna skapar friktioner och möjligheter för krisgruppen.

Den svenska välfärden står inför utmaningar att vidareutveckla verksamhetsprocesser och tjänster för att kunna möta samhällets krav på tillgänglighet och effektivitet. Som en följd av detta genomgår svenska kommuner en digital transformationsresa som förändrar både interna arbetssätt men även tjänsteleveransen mot kommuninvånarna. Tidigare undersökningar visar att digitaliseringsprojekt är komplexa att genomföra och förankra inom organisationen. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk med fokus på förändringsledarens förmåga att möjliggöra för meningsskapande. Det teoretiska ramverket används för att undersöka och analysera förändringsledarens roll och vilka framgångsfaktorer som råder i svenska kommuners digitala transformationsprojekt. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och den empiriska datan har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare från tre svenska kommuner. Studiens resultat visar att både interna och externa faktorer står som grund för kommunernas transformationsresa. Resultaten visar även att både ledare och medarbetare berörs och behöver vara medvetna kring den digitala transformationen där en viktig framgångsfaktor är att skapa en gemensam grund och samverkan mellan verksamheter och förvaltningar, övriga medarbetare och ledare. Förändringsledarens roll är dock inte hugget i sten, utan den förändras och delas mellan de medarbetare som är involverade i förändringsarbetet. Studien resulterar i en vidareutvecklad konceptuell modell vilket kan användas som ett analysverktyg för att hjälpa svenska kommuner att förstå, identifiera och prioritera förändringsarbetet i relation till den digitala transformationen. / The Swedish welfare is facing challenges in further developing business processes and services in order to meet society's demands for accessibility and efficiency. As a result, Swedish municipalities are undergoing a digital transformation journey that is changing both internal working methods and the delivery of services to citizens. Previous studies show that digitalization projects are complex to implement and anchor within the organization. Hence, this study is based on a theoretical framework focusing on the change leader's ability to enable sensemaking. The theoretical framework is used to study and analyze the role of the change leader and the success factors that prevail in Swedish municipalities' digital transformation projects. The study has a qualitative research strategy, and the empirical data has been collected through eight semi-structured interviews with employees from three Swedish municipalities. This study shows that both internal and external factors form the basis for the municipalities' transformation journey. The results also show that both managers and employees are affected and need to be aware of the digital transformation. Important success factors are to create a common foundation and collaboration between business units, employees, and leaders. However, the role of the change leader is not set in stone, instead it is changed and shared between the employees who become involved in the change process. The study results in a conceptual model that can function as an analysis tool that helps municipalities to understand, identify and prioritize change management in relation to the digital transformation.

Denna studie utforskar hur organisationer kan undvika tillkortakommanden vid ERP- implementationer. Studien bygger på två forskningsfrågor: i) “Hur arbetar projektledare med meningsgivande handlingar vid ERP-implementationer?” samt ii) “Vilka faktorer upplevs vara viktiga för systemanvändares meningsskapandet?”. För att besvara frågorna undersöker studien ERP-implementationer utifrån en socialkonstruktivistisk lins där teorin om meningsskapande appliceras. Studien bygger på en kvalitativ metod där 16 projektledare och systemanvändare inom åtta svenska organisationer intervjuats. Resultaten tyder på att projektledare använder fyra kommunikationskanaler i sitt meningsgivande: i) intranät/mail, ii) möten, iii) utbildningar samt iv) superanvändare. Vidare indikerar de även att de kanaler som möjliggjort social interaktion bidraget till en mer positiv uppfattning hos systemanvändarna. Systemanvändarnas meningsskapande upplevs påverkas av fem faktorer: i) generationstillhörighet, ii) förändringsförståelse, iii) avstånd till förändringen, iv) engagemang samt v) förändringskultur. Studien adderar till tidigare forskning genom att fördjupa kunskapen om hur ett socialkonstruktivistiskt synsätt kan användas för att studera ERP-implementationer. / This study explores how organizations can mitigate ERP failures. The study is based on two research questions: i) “How do project managers apply sensegiving during ERP implementations?”, and ii) “What aspects are perceived as important in the sensemaking process amongst systems users?”. Pursuing these questions, the study examines ERP implementations through a social constructivist lens and the theory of sensemaking. The study is based on a qualitative method, in which 16 project managers and system users, among eight Swedish organizations, are interviewed. The findings suggest that project managers use four channels of communication in their sensegiving: i) intranet/mail, ii) meetings, iii) education, and iv) superusers. It is also found that channels that enable social interaction contributes to more positive attitudes amongst system users. The sensemaking amongst system users is perceived to be affected by five aspects: i) generational affiliation, ii) understanding of change, iii) distance to change, iv) commitment, and v) change culture. The study adds to previous research by deepening the knowledge of how a social constructivist approach can be used to study ERP implementations.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur ett urval enhetschefer på sjukhus inom Västra Götalandsregionen upplever ledningens kommunikation och vilka förutsättningarkommunikationsinsatsen ger enhetschefer att kommunicera med sina medarbetare. Studien undersöker kommunikation i en förändringsprocess under 2023 och utgår från organisationskommunikationens begrepp meningsskapande, meningsgivande samt transparent kommunikation.  För att tillhandahålla kvalitativ kännedom genomfördes materialinsamlingen med hjälp av sju individuella semi-strukturerade intervjuer. Reflexiv tematisk analys används som analysmetod för att identifiera mönster, kategorier och teman från empirin. Resultatet belyser betydelsen av tvåvägskommunikation, exempelvis dialoger, i en hierarkiskt styrd organisation och hur det skapar möjligheter att kommunicera utökad meningsskapande och meningsgivande. Resultatet visar även huruvida ett tolkningsbaserat kommunikationsuppdrag lämpar sig inom Västra Götalandsregionens sjukhus. Analysens resultat påvisar att det faktum att media hinnerrapportera om förändringen innan enhetscheferna kan samtala med sina medarbetare är ett hinder och resulterar i avsaknaden av förtroendegivande kommunikation. / This study aims to examine how a sample of unit managers at hospitals within Västra Götalandsregionen experience the organizational managements communication and what prerequisites to communication efforts the unit managers conceive to communicate with their employees. The study examines communication during a change process during 2023 and is based on organizational communications concepts sensemaking, sensegiving and transparent communication.  In order to provide qualitative knowledge, the empirical material was collected through seven individual semi-structured interviews. Reflexive thematic analysis is used as a method to identify patterns, categories and themes from the empirical data. The results highlight the importance of two-way communication, such as dialogues, in a hierarchical organization and how it creates opportunities to communicate extended sensemaking and sensegiving. The result also reflects on whether an interpretation-based communication mission is suitable in the hospitals of Västra Götalandsregionen. The study’s results clarify that the fact that the media reporting about the change before unit managers can communicate with their employees is an obstacle and leads to lack of trustworthy communication

När personer och grupper med olika bakgrund och erfarenheter möts för att sam-arbeta förutsätts ofta att samsyn kring målen med verksamheten är en förutsätt-ning för koordinerad handling. Forskningen har dock inte kunnat visa empiriskt i vilken utsträckning samsyn är viktigt för att åstadkomma samhandling. I förelig-gande avhandling presenteras en studie som undersöker hur gemensam mening formas i sammanhang präglade av heterogenitet respektive mångtydighet samt hur koordinerad handling uppstår under sådana förutsättningar. Som empirisk grund för att kunna besvara frågeställningarna studeras FöretagsNära med stöd i me-ningsskapandeperspektiv. FöretagsNära är en ny verksamhet organiserad som ett projekt i samverkan mellan Norrköpings kommun och Arbetsförmedlingen i Norr-köping. Syftet med satsningen är att föra samman näringslivsutvecklande och ar-betsmarknadsinriktade insatser och bidra till fler arbetstillfällen i Norrköping. Ba-serat på en longitudinell fältstudie berättas om meningsskiljaktigheter och strävan efter samsyn. Den longitudinella ansatsen gör det möjligt att se utvecklingen av och komplexiteten i formandet av samsyn och samhandling. Skildringen av Före-tagsNära visar att meningsskapandet i processen tar sig olika uttryck. I fråga om syftet med FöretagsNära uppstår en kamp om meningen. Studien visar hur samsyn och samhandling relaterar till varandra på mer komplexa sätt än tidigare forskning föreslagit. Det finns ingen entydig relation mellan gemensam mening och koordi-nerad handling. Studiens resultat har både teoretisk relevans och stor praktisk be-tydelse. / When people and groups with different backgrounds and experience are brought together to cooperate, a prerequisite for coordinated action is often a shared per-spective, i.e. that they have a mutual understanding with regard to the aims of their work. However, previous research has not been able to conclude empirically whether a shared perspective is essential for bringing about joint action or not. This dissertation is the result of a study inquiring into the connection between co-incident meaning and coordinated action in situations characterised by heteroge-neity and equivocality. How does coordinated action originate in such circum-stances? The empirical case of the study is “FöretagsNära” (“Close to Companies” in English), a collaboration project between the municipality of Norrköping and the local branch of the state employment agency. The purpose of the venture is to coordinate the efforts of measures aimed at trade and industry development with labour market measures, in order to contribute to a decrease of the unemployment rate in the city of Norrköping. Based on a longitudinal field study, a narrative of clashing meanings, and a striving for mutual perspectives unfolds. The longitudi-nal approach supports an understanding of how joint action unfolds and the com-plexity involved in developing a shared perspective. The description of Företags-Nära shows that the creation of meaning in the process takes on different expressions, and a battle of meaning arises about the matter of the purpose of FöretagsNära. The connection between a shared perspective and joint action is more complex than previous research has suggested. There is no unequivocal connection between coincident meaning and coordinated action. The results of the thesis are of both theoretical relevance and practical importance.

Studien syftar till att utforska hur erfarenheter skapas under upprättandet av ett nytt regemente och hur de påverkar projektet.Studien är kvalitativ och induktiv där empirin inhämtats genom intervjuer och observationer. Studien fokuserar på tillkomsten av Bergslagens Artilleriregemente, A 9, men studier har även skett av Gotlands Regemente och Skaraborgs Regemente för att skapa en förståelse för det historiska arv som A 9 verkar i. Sprunget ur organisationsteori har meningsskapande, i studien benämnt som sensemaking, utvecklats som ett perspektiv för att förstå och navigera i komplexa system. Sensemaking är en process där individer och grupper söker, använder och tolkar information för att skapa en förståelse av sin omgivning och de situationer de befinner sig i. Sensemaking innebär att individen integrerar sina egna erfarenheter, satt i aktuell kontext och tolkar därigenom informationen. Detta gör det möjligt för organisationer att skapa mening av komplexa situationer och att fatta mer underbyggda beslut. Dessa beslut förankras sedan genom att individer försöker påverka andra att anta en gemensam tolkning av situationens mening, i studien benämnt som sensegiving. Resultatet av insamlade data visar att etableringen av Bergslagens artilleriregemente både innehåller utmaningar och problem men också framåtanda, problemlösande och en stark inneboende vilja att lösa uppgiften på ett förstklassigt sätt. Den innehåller också något djupare, något som är lite mer abstrakt. Under intervjuerna har vi upplevt att när vi ställer frågor om erfarenhetshantering, som i sig är ett relativt byråkratiskt och processinriktat frågeområde, så handlar svaren allt som ofta om det som upplevs svårt eller som inte fått möjlighet att processas i individens reflektioner eller tillsammans i gruppen på ett bra sätt. Många händelser som redan ägt rum har inte är blivit omhändertagna då reflektioner kring dessa händelser inte varit tillräckligt eller uteblivit. När data och upplevelser som vi fått under intervjuerna läggs samman såg vi ett mönster där erfarenhetshanteringen som vi kan se framgå av empirin i första hand inte är formbar i skrift eller ord utan istället som en pågående process i de individer och grupper som vi studerat. Studiens övergripande slutsatser är att för att sensemaking som koncept ska vara applicerbart i en organisation som Försvarsmakten så behövs en gemensam målbild och identitet skapas, utrymme för att reflektera retrospektivt över händelser i verksamheten, mandat som stärks och delegeras till rätt nivå, en flexibel syn på lednings- och arbetsmetoder och en förståelse för att nätverk mellan människor är den motor som driver sensemaking i organisationen. / The purpose of this study is to explore how experiences are formed during the establishment of a new regiment and how they impact the project. The study is a qualitative, inductive study where data was collected through interviews and observations. The study focuses on the creation of the Bergslagen Artillery Regiment, A 9, but studies have also been conducted on the Gotland Regiment and the Skaraborg Regiment to create an understanding of the historical legacy in which A 9 operates. Derived from organizational theory, sensemaking has developed as a perspective for understanding and navigating complex systems. Sensemaking is a process where individuals and groups seek, use and interpret information to create an understanding of their surroundings and the situations they are in. Sensemaking involves the individual integrating their own experiences, placed in the current context and thereby interpreting the information. This enables organizations to make sense of complex situations and make more informed decisions. These decisions are then anchored by individuals trying to influence others to adopt a common interpretation of the meaning of the situation, in the study referred to as sensegiving. The results of the collected data show that the establishment of the Bergslagen Artillery Regiment contains both challenges and problems but also forward momentum, problem-solving, and a strong inherent desire to solve the task in a first-class manner. It also contains something deeper, something that is a little more abstract. During the interviews, we have experienced that when we ask questions about lessons learned, which in itself is a relatively bureaucratic and process-oriented area of questioning, the answers often focus on what is perceived as difficult or what has not been given the opportunity to be processed in the individual's reflections or in the group in a good way. Many events that have already taken place have not been taken care of because reflections on these events have not been sufficient or have been lacking. When the data and experiences we have obtained during the interviews are combined, we see a pattern where lessons learned, as we can see from the empirical data, is primarily not formable in writing or words, but instead as an ongoing process in the individuals and groups we have studied. The overall conclusions of the study are that in order for sensemaking as a concept to be applicable in an organization like the Swedish Armed Forces, there is a need to create a shared vision and identity, space for retrospective reflection on operational events, strengthened and delegated mandates at the appropriate level, a flexible approach to leadership and work methods, and an understanding that networks among individuals are the engine that drives sensemaking in the organization.

Försvarsmakten tillväxer sedan beslut togs om återinförande av värnplikt respektive utökade ekonomiska ramar för Försvarsmakten i slutet på 2010-talet av rikets ledning. Tillväxten innebär att ett ökande behov av personal måste tillgodoses och yrkesofficerare utgör en nyckelkategori att rekrytera för att kunna effektuera tillväxten. Inom ramen för tillväxtbehovet återfinns yrkesofficerare som kan utbilda och leda enheter avsedda för skydd mot massförstörelsevapen och det finns yrkesofficersutbildningar med inriktning just för detta område. Problemet är att rekryteringsorganisationen är liten för att åstadkomma detta. Syftet med denna studie är att förstå hur rekryteringen av värnpliktiga till officerutbildningarna med inriktningen, skydd mot massförstörelsevapen, kan förbättras och därmed utvecklas.  Studien är genomförd som en kvalitativ, induktiv studie och de kvalitativa data som ligger till grund för studien är inhämtad genom workshops med värnpliktiga, kadetter och nyanställda yrkesofficerare. Förutsättningarna för rekryteringen har sammanställts ur intervjuer. Resultatet av studien visar att image och konkurrens utgör hinder för rekryteringen och att rekryteringen kan förbättras genom att vidta åtgärder som skapar mening att vilja bli yrkesofficer med denna speciella inriktning. De slutsatser som har dragits är att meningsgivande information om dessa specialiserade yrkesofficerare behöver spridas målgruppsinriktat på sociala media samt att förbandproduktionen för denna specialiserade funktion behöver decentraliseras. / The Swedish Armed Forces is growing due to decisions made by the Swedish government in the late second decade of the 21st century. The growth means that the Swedish Armed Forces needs to expand its employed staff and especially there is need for increasing numbers of officers and noncommissioned officers. The recruitment, necessary for the Swedish Armed Forces employed staff, includes officers and noncommissioned officers specialized in handling protection against weapons of mass destruction. There are specialized military officers training programs for this purpose in Sweden. The problem is that there is a small organization for recruitment for this purpose. The purpose of this thesis is to gain understanding of how the recruitment from conscripts training to these specialized officers training courses can be improved and developed. The thesis has a qualitative method, and inductive approach. The data has been collected through workshops with conscripts, cadets and newly employed officers. The conditions for recruitment have been collected through interviews. The results of this thesis shows that image and competition are obstacles for the recruitment and that recruitment needs to be improved with sensemaking measures. The conclusions are that sensegiving information about these specialized officers should be presented on social media and that the production of the specialized units for this organization should be dispersed geographically in Sweden.