Under 2000-talets första årtionde genomgick Försvarsmakten betydande förändringar och för att stärka organisationen i den processen har Försvarsmaktens värdegrund tagits fram. Framtagningen genomfördes tills stor del av konsultföretaget Bikupan genom omfattande intervju- och enkätmaterial med både Försvarsmaktspersonal och civilbefolkning som undersökningsgrupper.Nu, när Försvarsmaktens värdegrund borde kunna betraktas som implementerad är det aktuellt att undersöka hur värdegrunden tillämpas. I det här fallet riktas luppen mot första linjens chefer, plutoncheferna och därmed de officerare som i första hand praktiserar ledarskap och värderingar gentemot Försvarsmaktens soldater.Källmaterialet utgörs av intervjuer med plutonchefer vid Livbataljon, Livgardet. Materialet har analyserats utifrån teorier om professionalisering och new public management. Officerskårens anspråk på att utgöra en profession förutsätter en väl grundad yrkesetik såväl som högt förtroende för den professionella yrkesutövaren. New public management, vilket genomsyrat svensk förvaltning de senaste decennierna, präglas däremot av decentraliserad styrning, utformandet av policydokument och lågt förtroende för de statsanställda. En förtroendebrist som framförallt drabbar de som tidigare åtnjutit stor frihet i yrkesutövningen: de professionella.Slutsatserna omfattar att officerskåren finner etiska frågor både viktiga och intressanta men att man i första hand använder sitt ”sunda förnuft” istället för Försvarsmaktens värdegrund när man tar ställning i dessa frågor. Slutligen åberopas militär etik som ett område som verkar glömts bort när Försvarsmakten fastställde vilka värderingar som skall gälla inom organisationen.

Försvarsmakten är under tillväxt, den senaste nu gällande propositionen Totalförsvar har en kraftig utökning av Försvarsmaktens organisation som mål för 2030. Antalet anställda yrkesofficerare skall ökas med 1700 individer fram till år 2033. För att möjliggöra denna utökning räcker det inte att bara öka rekryteringen utan även att behålla redan anställd personal. I en studie från 2020 konstaterades att 25 % av yrkesofficerarna hade slutat inom Försvarsmakten inom 10 år efter att de tagit anställning. Att kompensera för detta genom överintag är kanske nödvändigt men samtidigt resurs och kostnadskrävande. Syftet med de attityder och intentioner som de blivande yrkesofficerana denna studie att försöka belysa har innan de åter kommer ut på förbanden och blir påverkade av förbands miljön. Studien undersöker vilka attityder de har om sin tjänstgöring i Försvarsmakten och dess påverkan på intentionerna om tjänstgöringslängd och karriärsutveckling. En insikt i dessa attityder samt intentioner möjliggör att kunna hantera dessa och minska personalomsättningen.  Studien resulterar i vissa tydliga resultat. Det finns en generell attityd bland blivande yrkesofficerare att konflikten mellan arbete och familj kommer att påverka dem i deras tjänstgöring i Försvarsmakten. Det finns också en skillnad mellan könen i hur de uppfattar karriär och barn. Kvinnor har ofta starkare attityd om att föräldraskap negativt påverkar karriärmöjligheterna i Försvarsmakten. Förebilder har betydelse, men inte så stor omfattning. Lärare på skolan samt tidigare chefer har ofta en positiv inverkan på attityden om eventuell karriär i Försvarsmakten. Detta är ett förhållande som bör utnyttjas från myndighetens sida.

Frågeställning: “Är svenska yrkesofficerares språkkompetens relevant i förhållande till uppgifteri en internationell miljö?”Syfte: Att få ökade kunskaper om svenska yrkesofficerares (YO) språkkompetens.Teori: Som teoretisk ansats har kompetensbegreppet och därtill hörande teorier använts.Metod: Det empiriska underlaget har insamlats genom skriftliga intervjuer med befattningshavaresom har internationell erfarenhet från EU, FN och NATO.Resultat: Svenska YO har rätt språkkompetens på papperet. Deras faktiska språkkompetens, inteminst vad gäller svenska språket, understiger dock deras formella dito. Den språkkompetens somFM föreskriver är i huvudsak relevant, men är i behov av översyn. FM utbildningsinsatser iengelska språket ligger rätt i tiden, men prognosverktygen för behov av framtida språkkompetensmåste utvecklas. Svenska YO’s språkkompetens är tillräcklig för att hantera för dem kändasituationer, men behöver förmodligen kompletteras för att bättre kunna hantera det okända.Svar på frågeställning: Svaret på frågeställningen är ja, så länge svenska YO rör sig i miljöer därderas faktiska språkkompetens inte utmanas av annat än i huvudsak kända situationer. Om ävenövriga situationer skall kunna hanteras framgångsrikt krävs sannolikt kompletterandeutbildningsinsatser. / Title:Linguistic competence in the Swedish Armed ForcesMain question:Is the linguistic competence of Swedish officers relevant in relation to tasks inan international environment?Purpose:The main purpose is to gain increased knowledge about the linguisticcompetence of Swedish officers.Theory:A model about competence has been used, along with connected theories.Method:The empirical material has been gathered through written interviews. Theinterviewed individuals are personnel with international experience from theEU, the UN and NATO.Results:Swedish commissioned officers possess the appropriate formal linguisticcompetence. Their true linguistic competence, however, does not come up tothe same standard. The linguistic competence prescribed by the SwedishArmed Forces is mainly relevant, but needs to be reviewed again. Thelinguistic schooling in English is relevant, although there is a need for bettertools to predict future linguistic requirements. Swedish officers are, as far aslinguistic skills are concerned, capable of handling familiar situations. In orderto be better equipped to handle unexpected events, they probably need morelinguistic training.Answer to main question:The answer to the main question is ‘yes’, provided that Swedish officers workin environments where their true linguistic competence is not challenged byunfamiliar situations. Further linguistic training is most likely needed to be ableto handle more challenging situations. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Under det senaste decenniet har den säkerhetspolitiska situationen i Europa ändrats.Försvarsmakten har därmed tvingats att anpassa sig efter situationen för att svara mot dekrav som den nya säkerhetspolitiska bilden ställer. En del av denna anpassning är en ökadfokusering på internationell verksamhet vilket innebär att den militära professionen måsteändra sig på ett antal punkter. Ett faktum är att inte alla officerare har genomfört eninternationell insats och därmed påverkats av den miljö och verksamhet som där ingår.Syftet med uppsatsen är att undersöka om officerarna med eller utan internationelltjänstgöring har olika inställning till ett antal aspekter runt försvarsmakten, dess roll ochverksamhet, som till del kan kopplas till professionsbegreppet. Uppsatsens empiri byggerpå två grupper officerare varav endast individerna i den ena har genomfört internationelltjänst. Insamlingsmetoden har varit i enkätform. Uppsatsen är skriven utifrån en hypotessom säger att det finns skillnader mellan de två grupperna och särskilt i frågan vilkenkonfliktnivå som skall utgöra grunden för grundutbildningen av soldater och förband. Somstöd för att utvärdera resultatet används forskning inom professionsteorin och i synnerhetden gren som avhandlar det militära. Resultatet visar att det finns klara skillnader mellan detvå gruppernas inställning, till vissa frågor rörande försvarsmaktens roll. / During the last decade the security environment in Europe has changed. TheSwedish armed forces have had to adapt to the new situation. Due to that thearmed forces changes focus from the national to the international arena. Thatmeans that the military profession also is transforming in some aspects. Themain purpose of this essay is to examine if the officers who has internationalexperience, differs from those who hasn’t, in their attitudes to the role of thearmed forces. The essay has a hypothesis. H0 Officers with internationalexperience consider the low intensity conflict to be the basis for the training ofsoldiers and units. H1 Officers without international experience consider thehigh intensity conflict to be the basis for the training of soldier and units. Theessay tries to understand the changes in the armed forces from the angle of thetheories of profession. The method is based on a questionnaire that two similargroups had to answer. One consisted of officers with international experienceand the other one of officers that hadn’t. The results from the survey show thatthe hypothesis H0 has a relevance of 100 percent for the officers who haveparticipated in international missions from 18 months and more. The relevanceof H1 is 87 percent. The first group of officers also tends to se the role of thearmed forces as a security politics instrument. The other group sees the armedforces role as combination of an instrument of the countries defence and as asecurity politics instrument. The essay states that it’s a reasonable developmentin the view of the theories of profession. It also states de necessity that theofficial rhetoric is in line with the doctrines and the daily practice. Otherwisethere is a great risk that the so essential trust for the senior leadership and theorganisation will decrease. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Uppsatsens syfte är att studera svenska officerares inställning till den militära professionen mot bakgrund av derasuppfattningar om den pågående förändringen av Försvarsmakten. Målsättningen är att undersöka om deras inställning tillprofessionen, i relation till den nuvarande situationen i det svenska försvaret, ligger i linje med vad de anser skall utgöraFörsvarsmaktens kärnverksamhet, roll och uppgift.Inledningsvis introduceras Bengt Abrahamssons teorier rörande militär professionalisering och Samuel P. Huntingtons samtMorris Janowitz synsätt på den militära professionen såsom radikalt respektive pragmatiskt varande. Huvuddelen av detempiriska materialet utgörs av intervjuer av officerare med anknytning till förbandsutbildning vid samtliga vapenslag. Denvetenskapliga metoden har tagit sin utgångspunkt i den hermeneutiska traditionen. Uppsatsen syfte är inte att beskriva heladen svenska officerskårens uppfattning i frågan utan är mer en explorativ ansats i syfte att få idéer och kunskap om vilken synsom råder bland officerare avseende; synen på professionens syfte och huvuduppgift, vad det innebär att vara officer och vadde anser vara viktiga frågor för försvarets framtida professionalitet och legitimitet.De enskilda resultatslutsatser som dras är att de intervjuade officerarnas inställning till professionen inte är i harmoni med hurde uppfattar och tolkar den pågående förändringen av Försvarsmakten. I många avseenden återfinns indikationer som pekarmot ett missnöje och misstänksamhet mot det framtida insatsförsvaret och inriktningen mot ett nätverksbaserat försvar. Encentral del i officerens bristande tilltro till den pågående förändringen är starkt sammankopplad med avsaknaden av en klaroch tydlig målbild för försvaret, vilket i många avseenden genomsyrat hela undersökningen. Det framkommer också enbristande tillit till försvarsledningen sätt att utöva ledning vilket de intervjuade officerarna anser ha transformerat stora delarav organisationen till ett tjänstemannavälde. Den nuvarande teknikutvecklingen i försvaret möter motstånd i leden ochintervjuade officerare anser att det är nödvändigt att få till en omavvägning av materielanslag till förmån för återkommandekvalificerade och realistiska förbandsövningar. Undersökningen visar på att intervjuade officerare i dagsläget inte anser sigkunna upprätthålla förmåga att leda förband i väpnad strid och att försvaret under de senaste fem åren inte har kunnattillgodose tillräckliga förutsättningar för att motverka en sådan utveckling. I takt med den förändrade omvärldssituationen ochSveriges ökade politiska ambitioner på den internationella arenan framkommer det dock vissa tendenser till samsyn avseendeprofessionens framtida roll och uppgift. Den tidigare traditionellt starka anknytningen till nationens gränser börjar gradvis attförskjutas mot den internationella arenan. Ett nytt synsätt på den militära professionen framträder allt tydligare ur skuggan avdet forna invasionsförsvaret – modern radikalism. Kanske som ett resultat av möjligheterna att återigen lyfta framprofessionen i rampljuset i avsaknad av det kalla krigets argument för en välutbildad, välutrustad och välorganiseradFörsvarsmakt. / The purpose of this essay is to study Swedish officers’ attitude to the military professionbased on their understanding of the ongoing change within the Armed Forces inSweden. The aim is to examine if their attitude to the profession, in relation to thecurrent situation in the Armed Forces, complies with what they believe should be theArmed Forces core capabilities, role and mission.The essay begins with an introduction of Bengt Abrahamsson’s theories about militaryprofessionalism and Samuel P. Huntington’s and Morris Janowitz’s approaches to themilitary profession as being either radical or pragmatic. The main part of the empiricmaterial is interviews with officers with a connection to training of units within eachservice branch. The method used in this essay is a qualitative and investigationalanalysis of the interviews within the hermeneutic tradition of science. The purpose isnot to describe the complete attitude of the Swedish officers corps in this matter. Theessay explores ideas and knowledge about how Swedish officers refer to the followingsubjects; the purpose of the military professions and main tasks, what it means to be anofficer and what they feel are essential issues for the Armed Forces’ futureprofessionalism and legitimacy.The overall conclusions are that the Swedish officers attitude towards the professiondoesn’t harmonize with how they acknowledge and interpret the change of the ArmedForces in Sweden. In many ways it indicates a disapproval and suspicion of the futureflexible and network based defense. A central part of the officers’ lack of confidence inthe ongoing change is strongly connected to the absence of a clear aim and purpose ofthe Armed Forces, which in many ways has permeated the whole study. Further on,there is also distrust in the overall command of the Swedish Armed Forces, which theinterviewed officers think has transformed the officers corps to a clerk dominatedorganization. The present technological development is met with resistance within thecorps and interviewed officers feel that there is a need for an improved balance betweenresources for advanced military equipment and resources available for qualifiedexercises and training of units. Due to the current imbalance the interviewed officersfeel that their professionalism is decreasing and they don’t believe that they can solvethe core capabilities for the Armed forces namely armed combat. Within the changingworld around us and Sweden’s increased ambitions in the international arena, there arehowever some tendencies towards unanimity regarding the military professional roleand mission. The previously strong connection to a country’s borders is graduallystarting to shift towards the international arena. A new way of viewing the professioncomes into sight from the shadows of the former invasion defense – modern radicalism.Maybe this is a result of being able to draw the profession into the limelight without theCold Wars argument for a well trained, fully equipped and organized national defense. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

<p>När en nyutbildad officer som slutar är inte bara en ekonomisk förlust för Försvarsmakten, utan även en organisatorisk förlust eftersom brister i bemanningen inte går att åtgärda direkt. Medelåldern i Försvarsmakten har stigit de senaste åren. Syftet med denna uppsats är bidra till förståelse för varför unga officerare lämnar Försvarsmakten. Vid Luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad är medelåldern 40,6 år. Under de senaste fyra åren har sju unga officerare lämnat anställningen på regementet. Frågeställningarna som har besvarats är: Vilka är anledningarna till att de sju officerarna slutat på Luftvärnsregementet? – Finns det gemensamma orsaker?  Delar andra officerare de erfarenheter som lett fram till avgångsbeslutet?  - Av dessa, hur många funderar på att sluta?<em></em></p><p>Resultaten har nåtts genom intervjuer med sju officerare och en enkät där 686 unga officerare deltagit. Intervjuerna och svaren från enkäten ger en bild av att många unga officerare upplever stor arbetsbelastning och att det inte finns resurser i form av pengar eller personal att lösa tilldelade uppgifter. Officerare tvingas planera om verksamhet av besparingsskäl. Trots detta har majoriteten av enkätdeltagarna angett att förbandet bedriver en god utbildning av de värnpliktiga.</p> / <p>The average age in the Swedish Armed Forces has during the last four years increased from 39,5 to 42,2. According to a study from the 1990’s many young officers resign from the military organization, this is verified by the Swedish Armed Forces Headquarter. Becoming a commissioned officer in the Swedish Armed Forces requires three years of studies at a military academy. Young officers resigning from the Armed Forces lead to financial as well as organizational losses. This study aims to develop an understanding of the main reasons why young officers choose to find a career outside the Armed Forces. To do this seven young officers that have resigned from the Air Defence Regiment have been interviewed. A survey has been sent out to 686 officers that are still serving with the purpose of investigating whether they share similar experiences and if they are considering resigning the Armed Forces.</p><p>The most significant results show that the young officers tend not to feel appreciated by their superiors. Furthermore, Swedish officers experience that they are carrying a heavy workload. Some of the problems young officers are facing in their work situation are due to financial cutbacks.</p>

När en nyutbildad officer som slutar är inte bara en ekonomisk förlust för Försvarsmakten, utan även en organisatorisk förlust eftersom brister i bemanningen inte går att åtgärda direkt. Medelåldern i Försvarsmakten har stigit de senaste åren. Syftet med denna uppsats är bidra till förståelse för varför unga officerare lämnar Försvarsmakten. Vid Luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad är medelåldern 40,6 år. Under de senaste fyra åren har sju unga officerare lämnat anställningen på regementet. Frågeställningarna som har besvarats är: Vilka är anledningarna till att de sju officerarna slutat på Luftvärnsregementet? – Finns det gemensamma orsaker?  Delar andra officerare de erfarenheter som lett fram till avgångsbeslutet?  - Av dessa, hur många funderar på att sluta? Resultaten har nåtts genom intervjuer med sju officerare och en enkät där 686 unga officerare deltagit. Intervjuerna och svaren från enkäten ger en bild av att många unga officerare upplever stor arbetsbelastning och att det inte finns resurser i form av pengar eller personal att lösa tilldelade uppgifter. Officerare tvingas planera om verksamhet av besparingsskäl. Trots detta har majoriteten av enkätdeltagarna angett att förbandet bedriver en god utbildning av de värnpliktiga. / The average age in the Swedish Armed Forces has during the last four years increased from 39,5 to 42,2. According to a study from the 1990’s many young officers resign from the military organization, this is verified by the Swedish Armed Forces Headquarter. Becoming a commissioned officer in the Swedish Armed Forces requires three years of studies at a military academy. Young officers resigning from the Armed Forces lead to financial as well as organizational losses. This study aims to develop an understanding of the main reasons why young officers choose to find a career outside the Armed Forces. To do this seven young officers that have resigned from the Air Defence Regiment have been interviewed. A survey has been sent out to 686 officers that are still serving with the purpose of investigating whether they share similar experiences and if they are considering resigning the Armed Forces. The most significant results show that the young officers tend not to feel appreciated by their superiors. Furthermore, Swedish officers experience that they are carrying a heavy workload. Some of the problems young officers are facing in their work situation are due to financial cutbacks.

Försvarsmakten tillväxer sedan beslut togs om återinförande av värnplikt respektive utökade ekonomiska ramar för Försvarsmakten i slutet på 2010-talet av rikets ledning. Tillväxten innebär att ett ökande behov av personal måste tillgodoses och yrkesofficerare utgör en nyckelkategori att rekrytera för att kunna effektuera tillväxten. Inom ramen för tillväxtbehovet återfinns yrkesofficerare som kan utbilda och leda enheter avsedda för skydd mot massförstörelsevapen och det finns yrkesofficersutbildningar med inriktning just för detta område. Problemet är att rekryteringsorganisationen är liten för att åstadkomma detta. Syftet med denna studie är att förstå hur rekryteringen av värnpliktiga till officerutbildningarna med inriktningen, skydd mot massförstörelsevapen, kan förbättras och därmed utvecklas.  Studien är genomförd som en kvalitativ, induktiv studie och de kvalitativa data som ligger till grund för studien är inhämtad genom workshops med värnpliktiga, kadetter och nyanställda yrkesofficerare. Förutsättningarna för rekryteringen har sammanställts ur intervjuer. Resultatet av studien visar att image och konkurrens utgör hinder för rekryteringen och att rekryteringen kan förbättras genom att vidta åtgärder som skapar mening att vilja bli yrkesofficer med denna speciella inriktning. De slutsatser som har dragits är att meningsgivande information om dessa specialiserade yrkesofficerare behöver spridas målgruppsinriktat på sociala media samt att förbandproduktionen för denna specialiserade funktion behöver decentraliseras. / The Swedish Armed Forces is growing due to decisions made by the Swedish government in the late second decade of the 21st century. The growth means that the Swedish Armed Forces needs to expand its employed staff and especially there is need for increasing numbers of officers and noncommissioned officers. The recruitment, necessary for the Swedish Armed Forces employed staff, includes officers and noncommissioned officers specialized in handling protection against weapons of mass destruction. There are specialized military officers training programs for this purpose in Sweden. The problem is that there is a small organization for recruitment for this purpose. The purpose of this thesis is to gain understanding of how the recruitment from conscripts training to these specialized officers training courses can be improved and developed. The thesis has a qualitative method, and inductive approach. The data has been collected through workshops with conscripts, cadets and newly employed officers. The conditions for recruitment have been collected through interviews. The results of this thesis shows that image and competition are obstacles for the recruitment and that recruitment needs to be improved with sensemaking measures. The conclusions are that sensegiving information about these specialized officers should be presented on social media and that the production of the specialized units for this organization should be dispersed geographically in Sweden.