<p>The Swedish armed forces has for many years educated squad leaders by letting them start their training two and a half months before the soldiers start their training. 2007, this system was used for the last time. I went trough this system myself in 2005 and had a positive experience and when I did my internship I experienced a slight difference in the attitude of the squad leader. I talked with my colleges at the company and they had felt the same. This essay will try to analyse if the squad leaders has lost any of there ability and if so, what could be the cause? To analyze the ability of the squad leader in this essay it will first analyze their ability through the <em>Direct leadership</em> theory, which is the theory that is presently used in the Swedish armed forces. The method used is hypothesis. The hypothesis is as follows; Squad leaders have lowered their ability since the cancellation of advance training. Then the organization was analysed to see if the organization changed the conditions for the squad leader. What was realized was that the ambition of the organization has been lowered and this can be a reason why squad leaders are experienced as if they lowered their ability. Then the squad leaders was analysed to see if they even lowered their ability at all by analyzing what their ability was before they started their education. Finally six officers were interviewed about their experience with the squad leaders both before having the advance education and after. The conclusions are that there hasn’t been a significant decrease in the squad leaders’ capacity that can be measured but that the loss of advance education has decreased their confidence and it’s more difficult for them become natural leaders of their groups. Another conclusion is that the actual training for the squad leaders’ has decreased considerably.</p> / <p>Försvarsmakten har under ett flertal år använt sig av förstegsutbildning vid utbildandet av gruppchefer. Inför utbildningsåret 2008 avskaffades detta system och en generell uppfattning bland officerare är att gruppcheferna inte har haft möjlighet att nå samma färdighet i deras befattning efter denna förändring.</p><p>Denna uppsats avser att utreda om det har blivit en förändring av förmågan hos gruppchefen samt identifiera eventuella faktorer som kan ha påverkat gruppchefens utbildning. Uppsatsen beskriver först de grundläggande ledarskapsteorierna för att använda dessa som ett mätinstrument för gruppchefens förmåga. Därefter jämförs olika resultat från utbildningsåren 03-04, 04-05 och 08 för att se om gruppchefens förmåga har förändrats dessutom intervjuas officerare om deras uppfattning av gruppchefen efter förstegsutbildningens avskaffande. Slutsatserna som dras är att avskaffandet av förstegsutbildningens avskaffande inte har påverkat förmåga mätbart men att gruppchefens självförtroende har sänkts. Gruppchefen har också fått kortare utbildning vilket innebär att deras utbildningsståndpunkt blir lägre än gruppchefer med förstegsutbildningen.</p>

The Swedish armed forces has for many years educated squad leaders by letting them start their training two and a half months before the soldiers start their training. 2007, this system was used for the last time. I went trough this system myself in 2005 and had a positive experience and when I did my internship I experienced a slight difference in the attitude of the squad leader. I talked with my colleges at the company and they had felt the same. This essay will try to analyse if the squad leaders has lost any of there ability and if so, what could be the cause? To analyze the ability of the squad leader in this essay it will first analyze their ability through the Direct leadership theory, which is the theory that is presently used in the Swedish armed forces. The method used is hypothesis. The hypothesis is as follows; Squad leaders have lowered their ability since the cancellation of advance training. Then the organization was analysed to see if the organization changed the conditions for the squad leader. What was realized was that the ambition of the organization has been lowered and this can be a reason why squad leaders are experienced as if they lowered their ability. Then the squad leaders was analysed to see if they even lowered their ability at all by analyzing what their ability was before they started their education. Finally six officers were interviewed about their experience with the squad leaders both before having the advance education and after. The conclusions are that there hasn’t been a significant decrease in the squad leaders’ capacity that can be measured but that the loss of advance education has decreased their confidence and it’s more difficult for them become natural leaders of their groups. Another conclusion is that the actual training for the squad leaders’ has decreased considerably. / Försvarsmakten har under ett flertal år använt sig av förstegsutbildning vid utbildandet av gruppchefer. Inför utbildningsåret 2008 avskaffades detta system och en generell uppfattning bland officerare är att gruppcheferna inte har haft möjlighet att nå samma färdighet i deras befattning efter denna förändring. Denna uppsats avser att utreda om det har blivit en förändring av förmågan hos gruppchefen samt identifiera eventuella faktorer som kan ha påverkat gruppchefens utbildning. Uppsatsen beskriver först de grundläggande ledarskapsteorierna för att använda dessa som ett mätinstrument för gruppchefens förmåga. Därefter jämförs olika resultat från utbildningsåren 03-04, 04-05 och 08 för att se om gruppchefens förmåga har förändrats dessutom intervjuas officerare om deras uppfattning av gruppchefen efter förstegsutbildningens avskaffande. Slutsatserna som dras är att avskaffandet av förstegsutbildningens avskaffande inte har påverkat förmåga mätbart men att gruppchefens självförtroende har sänkts. Gruppchefen har också fått kortare utbildning vilket innebär att deras utbildningsståndpunkt blir lägre än gruppchefer med förstegsutbildningen.

<p>När en nyutbildad officer som slutar är inte bara en ekonomisk förlust för Försvarsmakten, utan även en organisatorisk förlust eftersom brister i bemanningen inte går att åtgärda direkt. Medelåldern i Försvarsmakten har stigit de senaste åren. Syftet med denna uppsats är bidra till förståelse för varför unga officerare lämnar Försvarsmakten. Vid Luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad är medelåldern 40,6 år. Under de senaste fyra åren har sju unga officerare lämnat anställningen på regementet. Frågeställningarna som har besvarats är: Vilka är anledningarna till att de sju officerarna slutat på Luftvärnsregementet? – Finns det gemensamma orsaker?  Delar andra officerare de erfarenheter som lett fram till avgångsbeslutet?  - Av dessa, hur många funderar på att sluta?<em></em></p><p>Resultaten har nåtts genom intervjuer med sju officerare och en enkät där 686 unga officerare deltagit. Intervjuerna och svaren från enkäten ger en bild av att många unga officerare upplever stor arbetsbelastning och att det inte finns resurser i form av pengar eller personal att lösa tilldelade uppgifter. Officerare tvingas planera om verksamhet av besparingsskäl. Trots detta har majoriteten av enkätdeltagarna angett att förbandet bedriver en god utbildning av de värnpliktiga.</p> / <p>The average age in the Swedish Armed Forces has during the last four years increased from 39,5 to 42,2. According to a study from the 1990’s many young officers resign from the military organization, this is verified by the Swedish Armed Forces Headquarter. Becoming a commissioned officer in the Swedish Armed Forces requires three years of studies at a military academy. Young officers resigning from the Armed Forces lead to financial as well as organizational losses. This study aims to develop an understanding of the main reasons why young officers choose to find a career outside the Armed Forces. To do this seven young officers that have resigned from the Air Defence Regiment have been interviewed. A survey has been sent out to 686 officers that are still serving with the purpose of investigating whether they share similar experiences and if they are considering resigning the Armed Forces.</p><p>The most significant results show that the young officers tend not to feel appreciated by their superiors. Furthermore, Swedish officers experience that they are carrying a heavy workload. Some of the problems young officers are facing in their work situation are due to financial cutbacks.</p>

När en nyutbildad officer som slutar är inte bara en ekonomisk förlust för Försvarsmakten, utan även en organisatorisk förlust eftersom brister i bemanningen inte går att åtgärda direkt. Medelåldern i Försvarsmakten har stigit de senaste åren. Syftet med denna uppsats är bidra till förståelse för varför unga officerare lämnar Försvarsmakten. Vid Luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad är medelåldern 40,6 år. Under de senaste fyra åren har sju unga officerare lämnat anställningen på regementet. Frågeställningarna som har besvarats är: Vilka är anledningarna till att de sju officerarna slutat på Luftvärnsregementet? – Finns det gemensamma orsaker?  Delar andra officerare de erfarenheter som lett fram till avgångsbeslutet?  - Av dessa, hur många funderar på att sluta? Resultaten har nåtts genom intervjuer med sju officerare och en enkät där 686 unga officerare deltagit. Intervjuerna och svaren från enkäten ger en bild av att många unga officerare upplever stor arbetsbelastning och att det inte finns resurser i form av pengar eller personal att lösa tilldelade uppgifter. Officerare tvingas planera om verksamhet av besparingsskäl. Trots detta har majoriteten av enkätdeltagarna angett att förbandet bedriver en god utbildning av de värnpliktiga. / The average age in the Swedish Armed Forces has during the last four years increased from 39,5 to 42,2. According to a study from the 1990’s many young officers resign from the military organization, this is verified by the Swedish Armed Forces Headquarter. Becoming a commissioned officer in the Swedish Armed Forces requires three years of studies at a military academy. Young officers resigning from the Armed Forces lead to financial as well as organizational losses. This study aims to develop an understanding of the main reasons why young officers choose to find a career outside the Armed Forces. To do this seven young officers that have resigned from the Air Defence Regiment have been interviewed. A survey has been sent out to 686 officers that are still serving with the purpose of investigating whether they share similar experiences and if they are considering resigning the Armed Forces. The most significant results show that the young officers tend not to feel appreciated by their superiors. Furthermore, Swedish officers experience that they are carrying a heavy workload. Some of the problems young officers are facing in their work situation are due to financial cutbacks.

Sveriges luftvärn står inför stora utmaningar vilka till stor del har orsakats av ett förändrat omvärldsläge med större osäkerheter. Osäkerheterna har i sin tur lett till att efterfrågan på förmågan luftvärn ökat och getts mer utrymme i samhällsdebatten. Konsekvensen av detta är att nya system ska införas, både på verkanssidan, bland ledningssystemen och bland sambandssystemen. Samtidigt ska en återaktiverad värnplikt implementeras och utgöra grunden för den framtida rekryteringen. Slutligen skall även de gamla systemen vidmakthållas med tillräckligt hög tillgänglighet, både gällande personal- och materieltillgång, så att de kan ingå i försvaret. Den beskrivna situationen innebär att ett avsevärt tekniksteg skall tas. Utmaningen denna studie fördjupar sig i behandlar organisationens förutsättningar att lyckas rekrytera tillräckligt många och tillräckligt duktiga ungdomar med förutsättningar att kunna underhålla denna teknik. Studien inriktas på värnpliktiga med tekniska befattningar och med en bakgrund i teknikinriktat studieförberedande gymnasieprogram. De är en eftertraktad kategori individer på den svenska arbetsmarknaden och många företag deltar i jakten på deras kompetens. Studien har genomförts kvalitativt genom djupintervjuer med individerna. Resultatet av empirin har sedan lett fram till slutsatserna att Försvarsmaktens marknadsföring inte träffar den beskrivna målgruppen. De individer vilka är avgörande för om organisationen kan klara sina uppgifter i framtiden känner endast vagt till Försvarsmakten och förknippar den inte med en teknisk yrkeskarriär. Samtidigt har det visat sig att den främsta påverkanskällan, deras föräldrar, är dåligt insatt i vad en fortsättning efter värnplikten kan innebära. Avgörande för hur den här kategorin individer väljer anställning är hur pass väl deras intressen och visioner passar in på det de uppfattat att Försvarsmakten erbjuder. Detta sammantaget skapar stora osäkerheter kring myndighetens förutsättningar att klara den framtida personalförsörjningen. Hur skall luftvärnet attrahera denna relativt lilla grupp med teknikintresserade ungdomar för att lyckas med en kraftig tillväxt och ett stort tekniksprång samt även behålla äldre materiel i drift? / The ground-based air defence of Sweden face some dire challenges in the near future. These have been caused by multiple converging reasons, the foremost of these being a change in the strategic situation in and around the Baltic Sea. This change has led to a publicly increased demand for army organic, ground based air defence capabilities. This in turn means that the government has ordered new systems to be introduced, both missile systems for intercepting airborne threats, new command and control systems and lastly, new communication systems. Parallel to the described shift in technology, recruitment through conscription has been rein­stalled. The last part of this complex situation is comprised of maintaining all of the legacy systems for use by the national defence forces. Taking such a large technological step raises demands of recruiting a large amount of techno­logically interested young people. The aim of this study is to broaden the understanding of Sweden’s ability to succeed with this endeavour. We have interviewed conscripts during their basic training to become mechanics and maintenance personnel at the Lv 6 regiment in Halm­stad. All our subjects have attended upper school and studied technology intended for pre­paring them for higher education. They are attractive to the general employment market and must be won in the battle for talent. This study has been designed using qualitative methods mainly comprised of individual inter­views. The results from these interviews have been analysed using an inspired by grounded theory approach. Our results have then been analysed a second time on an organisational level and compared to findings in the area of Employer branding. Our main findings are that marketing and informational campaigns, carried out by the Swe­dish armed forces aren’t aimed towards this category of young people. They have no prior experience of the armed forces and the messages sent out are not registered by our subjects. Our study indicates that the parents and closest family project a large amount of influence on these young people. Sadly, this category of influencers also lacks knowledge and information about the armed forces. The studied category of young people chooses their employers through how well their interests match with the perceived job offering. All of this taken in mind raises a question of the ability to succeed with recruitment goals for this category of youths.