<p>När en nyutbildad officer som slutar är inte bara en ekonomisk förlust för Försvarsmakten, utan även en organisatorisk förlust eftersom brister i bemanningen inte går att åtgärda direkt. Medelåldern i Försvarsmakten har stigit de senaste åren. Syftet med denna uppsats är bidra till förståelse för varför unga officerare lämnar Försvarsmakten. Vid Luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad är medelåldern 40,6 år. Under de senaste fyra åren har sju unga officerare lämnat anställningen på regementet. Frågeställningarna som har besvarats är: Vilka är anledningarna till att de sju officerarna slutat på Luftvärnsregementet? – Finns det gemensamma orsaker?  Delar andra officerare de erfarenheter som lett fram till avgångsbeslutet?  - Av dessa, hur många funderar på att sluta?<em></em></p><p>Resultaten har nåtts genom intervjuer med sju officerare och en enkät där 686 unga officerare deltagit. Intervjuerna och svaren från enkäten ger en bild av att många unga officerare upplever stor arbetsbelastning och att det inte finns resurser i form av pengar eller personal att lösa tilldelade uppgifter. Officerare tvingas planera om verksamhet av besparingsskäl. Trots detta har majoriteten av enkätdeltagarna angett att förbandet bedriver en god utbildning av de värnpliktiga.</p> / <p>The average age in the Swedish Armed Forces has during the last four years increased from 39,5 to 42,2. According to a study from the 1990’s many young officers resign from the military organization, this is verified by the Swedish Armed Forces Headquarter. Becoming a commissioned officer in the Swedish Armed Forces requires three years of studies at a military academy. Young officers resigning from the Armed Forces lead to financial as well as organizational losses. This study aims to develop an understanding of the main reasons why young officers choose to find a career outside the Armed Forces. To do this seven young officers that have resigned from the Air Defence Regiment have been interviewed. A survey has been sent out to 686 officers that are still serving with the purpose of investigating whether they share similar experiences and if they are considering resigning the Armed Forces.</p><p>The most significant results show that the young officers tend not to feel appreciated by their superiors. Furthermore, Swedish officers experience that they are carrying a heavy workload. Some of the problems young officers are facing in their work situation are due to financial cutbacks.</p>

När en nyutbildad officer som slutar är inte bara en ekonomisk förlust för Försvarsmakten, utan även en organisatorisk förlust eftersom brister i bemanningen inte går att åtgärda direkt. Medelåldern i Försvarsmakten har stigit de senaste åren. Syftet med denna uppsats är bidra till förståelse för varför unga officerare lämnar Försvarsmakten. Vid Luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad är medelåldern 40,6 år. Under de senaste fyra åren har sju unga officerare lämnat anställningen på regementet. Frågeställningarna som har besvarats är: Vilka är anledningarna till att de sju officerarna slutat på Luftvärnsregementet? – Finns det gemensamma orsaker?  Delar andra officerare de erfarenheter som lett fram till avgångsbeslutet?  - Av dessa, hur många funderar på att sluta? Resultaten har nåtts genom intervjuer med sju officerare och en enkät där 686 unga officerare deltagit. Intervjuerna och svaren från enkäten ger en bild av att många unga officerare upplever stor arbetsbelastning och att det inte finns resurser i form av pengar eller personal att lösa tilldelade uppgifter. Officerare tvingas planera om verksamhet av besparingsskäl. Trots detta har majoriteten av enkätdeltagarna angett att förbandet bedriver en god utbildning av de värnpliktiga. / The average age in the Swedish Armed Forces has during the last four years increased from 39,5 to 42,2. According to a study from the 1990’s many young officers resign from the military organization, this is verified by the Swedish Armed Forces Headquarter. Becoming a commissioned officer in the Swedish Armed Forces requires three years of studies at a military academy. Young officers resigning from the Armed Forces lead to financial as well as organizational losses. This study aims to develop an understanding of the main reasons why young officers choose to find a career outside the Armed Forces. To do this seven young officers that have resigned from the Air Defence Regiment have been interviewed. A survey has been sent out to 686 officers that are still serving with the purpose of investigating whether they share similar experiences and if they are considering resigning the Armed Forces. The most significant results show that the young officers tend not to feel appreciated by their superiors. Furthermore, Swedish officers experience that they are carrying a heavy workload. Some of the problems young officers are facing in their work situation are due to financial cutbacks.

Sveriges luftvärn står inför stora utmaningar vilka till stor del har orsakats av ett förändrat omvärldsläge med större osäkerheter. Osäkerheterna har i sin tur lett till att efterfrågan på förmågan luftvärn ökat och getts mer utrymme i samhällsdebatten. Konsekvensen av detta är att nya system ska införas, både på verkanssidan, bland ledningssystemen och bland sambandssystemen. Samtidigt ska en återaktiverad värnplikt implementeras och utgöra grunden för den framtida rekryteringen. Slutligen skall även de gamla systemen vidmakthållas med tillräckligt hög tillgänglighet, både gällande personal- och materieltillgång, så att de kan ingå i försvaret. Den beskrivna situationen innebär att ett avsevärt tekniksteg skall tas. Utmaningen denna studie fördjupar sig i behandlar organisationens förutsättningar att lyckas rekrytera tillräckligt många och tillräckligt duktiga ungdomar med förutsättningar att kunna underhålla denna teknik. Studien inriktas på värnpliktiga med tekniska befattningar och med en bakgrund i teknikinriktat studieförberedande gymnasieprogram. De är en eftertraktad kategori individer på den svenska arbetsmarknaden och många företag deltar i jakten på deras kompetens. Studien har genomförts kvalitativt genom djupintervjuer med individerna. Resultatet av empirin har sedan lett fram till slutsatserna att Försvarsmaktens marknadsföring inte träffar den beskrivna målgruppen. De individer vilka är avgörande för om organisationen kan klara sina uppgifter i framtiden känner endast vagt till Försvarsmakten och förknippar den inte med en teknisk yrkeskarriär. Samtidigt har det visat sig att den främsta påverkanskällan, deras föräldrar, är dåligt insatt i vad en fortsättning efter värnplikten kan innebära. Avgörande för hur den här kategorin individer väljer anställning är hur pass väl deras intressen och visioner passar in på det de uppfattat att Försvarsmakten erbjuder. Detta sammantaget skapar stora osäkerheter kring myndighetens förutsättningar att klara den framtida personalförsörjningen. Hur skall luftvärnet attrahera denna relativt lilla grupp med teknikintresserade ungdomar för att lyckas med en kraftig tillväxt och ett stort tekniksprång samt även behålla äldre materiel i drift? / The ground-based air defence of Sweden face some dire challenges in the near future. These have been caused by multiple converging reasons, the foremost of these being a change in the strategic situation in and around the Baltic Sea. This change has led to a publicly increased demand for army organic, ground based air defence capabilities. This in turn means that the government has ordered new systems to be introduced, both missile systems for intercepting airborne threats, new command and control systems and lastly, new communication systems. Parallel to the described shift in technology, recruitment through conscription has been rein­stalled. The last part of this complex situation is comprised of maintaining all of the legacy systems for use by the national defence forces. Taking such a large technological step raises demands of recruiting a large amount of techno­logically interested young people. The aim of this study is to broaden the understanding of Sweden’s ability to succeed with this endeavour. We have interviewed conscripts during their basic training to become mechanics and maintenance personnel at the Lv 6 regiment in Halm­stad. All our subjects have attended upper school and studied technology intended for pre­paring them for higher education. They are attractive to the general employment market and must be won in the battle for talent. This study has been designed using qualitative methods mainly comprised of individual inter­views. The results from these interviews have been analysed using an inspired by grounded theory approach. Our results have then been analysed a second time on an organisational level and compared to findings in the area of Employer branding. Our main findings are that marketing and informational campaigns, carried out by the Swe­dish armed forces aren’t aimed towards this category of young people. They have no prior experience of the armed forces and the messages sent out are not registered by our subjects. Our study indicates that the parents and closest family project a large amount of influence on these young people. Sadly, this category of influencers also lacks knowledge and information about the armed forces. The studied category of young people chooses their employers through how well their interests match with the perceived job offering. All of this taken in mind raises a question of the ability to succeed with recruitment goals for this category of youths.

I en tid då Försvarsmakten brottas med hög personalomsättning av soldater står Luftvärnsregementet i Halmstad inför en ombeväpning av historiska proportioner, med nya luftvärnssystem och en utökad organisation, för att möta det rådande säkerhetspolitiska läget i Östersjöregionen. I denna utveckling utgör den kontinuerligt anställda soldaten en viktig betydelse för att luftvärnsförbanden ska kunna lösa de tilldelade uppgifterna. För att djupare förstå och finna klarhet varför kontinuerligt anställda soldater väljer att sluta användes en kvalitativ forskningsmetod, genomsyrad av en induktiv ansats. Genom intervjuer med tidigare anställda soldater insamlades empiri som står på egen grund. Med en analysmetod inspirerad av Grounded Theory skapades det emotionella spänningsdiagrammet som förklarar varför individen väljer att sluta. I diskussionen kopplades forskningens resultat främst mot Herzbergs tvåfaktorsteori men resultatet sågs även ur ett generationsperspektiv. För den unga generation Z är personifiering genom personlig utveckling tillsammans med ledarskapet avgörande i soldaternas beslut att lämna sin anställning. Den omväxlande och utmanande verksamheten i Försvarsmakten bidrar till en stark känsla av gemenskap som i sin tur påverkar soldatens motivation att stanna kvar längre i sin anställning. Soldaten är även påverkad i sitt val att lämna eller stanna kvar vid förbandet av basala behov så som anställningsvillkor, lön och geografiskt läge. / At a time when the Swedish Armed Forces struggle with high soldier turnover, the Air Defense Regiment in Halmstad is facing a re-arming of historical proportions such as new air defense systems and an expanded organization to meet the current security policy situation in the Baltic Sea Region. In this development, the continuously employed soldier is an important factor in ensuring that the air defense units are able to fulfill their assigned tasks. In order to understand more deeply and find clarity why the continuously employed soldiers choose to leave, a qualitative research method, imbued with an inductive approach, was used. Through interviews with formerly employed soldiers empirics that stand on their own were collected. With an analysis method inspired by Grounded Theory, the emotional tension diagram was created that explains why the individual chooses to leave. In the discussion, the results of the research were mainly linked to Herzberg's two-factor theory, but the result was also seen from a generation perspective. For the young generation Z, personalization through personal development together with leadership is of major importance why the soldiers are determined to leave their employment. The varied and challenging activities of the Swedish Armed Forces contribute to a strong sense of community that affects the soldier's motivation to stay longer in one´s employment. The soldier is also influenced by basic needs in one´s choice to leave or stay at the unit such as employment conditions, salary and geographical location.