Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Försvarsmakten har idag en oönskad äldre ålderstruktur som inte är avpassad förorganisationens uppgifter och struktur i framtiden. Samtidigt är man är tvungen att säga uppyngre officerare för att kortsiktigt kunna klara de ekonomiska målen. Detta ärkontraproduktivt vilket gör att Försvarsmakten i framtiden vill skapa ett nyttpersonalförsörjningssystem. För att kunna genomföra detta måste ett antal av dagensofficerare yrkesväxla för att göra plats för det nya systemet. Uppsatsens syfte är att få insikteri vilka förutsättningar det finns för dagens officerare att yrkesväxla till ett civilt arbete.Uppsatsen svarar på vad som är officerskompetens och hur officerskompetensen kanbeskrivas med andra ord. Dessutom svarar uppsatsen på vilka yrkesområden eller typer avbefattningar som officeren har möjlighet respektive sämre möjlighet att yrkesväxla tillrelaterat till den kompetens som officeren har. Huvudsaklig metod är att jämföra officerenskompetens med annonsers kvalifikationskrav med utgångspunkt i Per-Erik Ellströms teoriom yrkeskunnande. Uppsatsens svar är att officeren har störst möjlighet att yrkesväxla tillchefsbefattningar inom olika branscher samt till befattningar inom yrkesområdet ekonomi,administration och personal. / The transformation of the Swedish Defence Forces in the last decade hasresulted in the organisation having more officers than necessary. As a resultSupreme Commander has given notice of dismissal to approximately 1000officers. The Supreme Commander aims to lower the average age of the officercorps but because of Swedish law he must discharge the younger officers. Theonly thing that can change this situation is implementing a new system that canrecruit, train and phase out officers with the purpose of having a youngerofficer corps, which can perform operations in the future better.The purpose of this essay is to find out what possibilities the officers workingin the Armed Forces today have of changing career. The main question iswhich professions or jobs have employment opportunities for officers andwhich don’t. Other questions are: what is the military profession and how canyou explain the military profession in other words.The method is to study governmental reports that describe the militaryprofession and officer competence. That has been analysed againstadvertisements for available jobs. Advertisements and officer competence havebeen transformed into a model by Per Erik Ellström that describes competenceand qualification.The answer is that the officer can be employed in a position of leadership indifferent lines of business and can get employment in lines of business havingto do with economics, administration and personnel.The essay has also noticed that a change is under way in the labour market. Thetraditional industrial occupations have fewer job opportunities than the serviceprofessions. This means that the officer has fewer opportunities for a secondcareer in the industrial sector and more opportunities in the service professions.In conclusion the essay claims by discuss that the Armed Forces must organiseand develop competence in helping officers create a new career outside theArmed Forces with the purpose of being able to implement their new system ofrecruiting, training and phasing out of personnel more quickly. This is the onlypossible way of transforming the Armed Forces and having a younger officercorps. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Privata säkerhetsföretag verkar i dag i stor utsträckning etablerat sig som en del i eller parallellt med den västliga militära styrkestrukturen, framför allt i USA. Uppgifterna som de privata säkerhetsföretagen löser är till huvudsak uppgifter som traditionellt tidigare lösts av militära förband.Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga debatten om privata säkerhetsföretag i USA. Min frågeställning är om inställningen till den privata aktören inom den militära styrkestrukturen förändrad och vad är det som debatteras rörande den pågående och ökande privatiseringen av den militära styrkestrukturen?För att ta mig an uppgiften på ett vetenskapligt sätt har jag valt att använda kvalitativ innehållsanalys. Jag har därför valt att utgå från Lennart J. Lundqvists breda tankar om privatiseringen som finns beskrivna i boken Politik som organisation och koppla dessa tankar till Bo Rothsteins modell för konkurrensen, ansvar och effektivitet mellan marknad och stat.Min huvudslutsats är att i USA debatteras inte huruvida inställningen till den privata aktören inom den militära styrkestrukturen är förändrad, utan privatisering är en del av politiken. Inställningen till de privata säkerhetsföretagen får, sett ur ett historiskt perspektiv från Kalla kriget slut, ses som vedertaget förändrad. / Private Security Companies seems to have established itself as a part of or parallel with western military structure, especially in US. Tasks traditionally solved by military units are today solved by Private Security Companies.The overall aim with this thesis is to describe and clear the debate of Private Security Companies in US. My question is if the attitude towards PSC as a partner inside the military structure has changed and what is the debate covering regarding the ongoing and increasing privatization of military structure.In order to do this thesis scientifically have I chosen to use a qualitative text analysis. As theory have I chosen Lennart J. Lundqvist broad ideas about privatization that can be found in his book - Politik som organisation. Lundqvist broad ideas will be linked with Bo Rothsteins model for competition, responsibility and efficiency between market and state.My main conclusion is that the debate inside US is not the covering the change of attitude towards the private companies inside the military structure. The privatization of the military structure is considered to be a part of politics. The attitude towards the private security companies, seen out of a historic perspective from the end of the Cold War, must be seen as changed. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Syftet m denna uppsats är att kategorisera argumenten för och emot enbefälssystemet och diskuteraargumentens relevans utifrån en tids- och professionsaspekt. 1983 infördes det Nya Befälssystemet(NBO) vilket innebar att Sverige övergav den sorts flerbefälssystem som i princip ärallenarådande i resten av världen. Detta befälssystem har i allt större omfattning kommit att diskuteras.Detta arbete vill visa på den bredd av argument som förekommer (både för och emot),kategorisera argumenten utifrån en professionsteoretisk utgångspunkt samt visa om det finns enskillnad i argumenten beroende på om de är från tiden för NBO införande eller från nutid. Dennadel har genomförts som en kvalitativ textanalys av främst officiella dokument och vetenskapligaarbeten från Försvarshögskolan. För att tillföra ytterligare en dimension på argumentenprövas ett mindre urval emot uppfattningen ur ett Flygvapenperspektiv. Här används intervjuerför insamling av empiri. Som teoretisk bas har James Burks indelning av en profession i treelement expertis, jurisdiktion och legitimitet använts. Som komplement har Bengt Abrahamssonsbeskrivning av kåranda och Steven Brints indelning i praktiker, experter och eliter använts.Bredden av argument är stor, men bilden har förändrats sedan 1983. Dagens argument ärmer motstridiga än de i huvudsak positiva under det tidiga 1980-talet. Argumenten uppfattasinte i alla stycken som giltiga i Flygvapnet. / The purpose of this thesis is to categorise the arguments for and against the Swedish consolidatedofficer system and to discuss the relevance of these arguments from a professional viewpoint andin terms of time.In 1983 the Consolidated Officer System was introduced, which meant that Sweden abandonedthe kind of officer, non-commissioned officer system that prevails in practically every othercountry. This system has become a subject for ever-increasing debate. This thesis intends toshow the breadth of arguments that exist (both pro and con), to categorise these arguments withthe help of professional theory, and to show whether or not there is a difference in the arguments,depending on whether they date from the introduction of the new system or from today.This part of the work was conducted as a qualitative analysis of texts, mostly from officialdocuments and works from the Swedish National Defence College. To add a further dimensionto the arguments, a small selection has been tested in an air force context. Here interviews wereused to collect the empirical facts. James Burk’s description of a profession as consisting ofthree elements - expertise, jurisdiction and legitimacy - has been used as a theoretical base.Bengt Abrahamsson’s description of esprit de corps and Steven Brint’s division of a professioninto practitioners, experts and elites have been used to complement this base. The range of argumentsis wide, but the picture has changed since 1983. The arguments of today are more contradictorythen the generally positive ones of the early 1980’s. Not all of the arguments are consideredto be valid from an air force perspective. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Utredningen har sitt ursprung i ett uppdrag givet av Försvarsmakten till FHS att utreda formernaför studerandeinflytande i officersutbildningssystemet med anledning av att FHS även fått programansvarför yrkesofficersutbildningen.Syftet har varit att lämna ett förslag på ett för hela officersutbildningen sammanhållet system förstuderandeinflytande och en plan för dess implementering.Utredningen har huvudsakligen genomförts som en kvalitativ analys av författningar, styrdokumentoch aktuella arbetshandlingar. En värdering av FHS rådande system för studerandeinflytandehar också genomförts. Vidare innehåller en utredningen en fallstudie av hur studerandeinflytandetär organiserat vid ett civilt lärosäte med distribuerad utbildning.Utredningens förslag omfattar ett system för studerandeinflytande som har såväl en lokal somcentral dimension. De studerande i officersutbildningssystemet bör organiseras i en riksomfattandegemensam studentkår som inledningsvis utgår från Studentkåren FHS. Förslaget innebäräven att studerandeinflytandet framgent främst skall utövas i de organ i linjeorganisationen sombereder och beslutar i frågor som berör utbildningen och de studerandes situation.De förtroendevalda vid FM skolor och FHS skall ges möjlighet att under hösten 2006 konstituerasig. Fokus för studerandeinflytandet bör vara kvalitetsarbetet i den lokala dimensionen. / This report originates from a commission from the Swedish Armed Forces to the Swedish NationalDefence College (SNDC) to study the framework for student influence within the future officereducational systemThe purpose has been to propose a common system for student influence throughout the officereducational system and to present a plan for its implementation.The study has been realized through a qualitative analysis of laws and regulations, policy documentsand working documents. An assessment of the current system for student influence withinSNDC is also included. Furthermore the study contains a benchmark of the student influence systemof a civilian university, which perform distributed education.The reports proposal comprise a system for student influence that has a local as well as a centraliseddimension. The students should be organised in a nation-wide joint students association byway of introduction emanate from the current student association at SNDC. The proposal alsosuggests that the future student influence should generally be exercised through the preparatoryand decision-making bodies that are responsible for issues pertaining to the education and generalsituation of the students.The students elected representatives will during the autumn of 2006 be given the opportunity toconstitute itself. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Officersyrket är föränderlig. Hur har de senaste årens förändringar i svenska försvarsmakten förändrat synen påofficersyrket? Hur påverkar ökad ålder i kombination med nivåhöjande utbildning synen på officersyrket? Vad ärkonstant och vilka är trenderna i denna syn? Går det även att i materialet finna förklaringar till den eventuellt förändradesynen? Genom svaren på dessa frågor ges även en indikation på hur stabila svaren från respektive delområde i tidigareforskning är i dag. Slutligen vill jag veta vilka tecken som i det empiriska materialet går att finna på att det svenskaförsvaret följer de övriga europeiska makternas militära utveckling? Efter problemformulering valdes informanter blandelever vid Försvarshögskolan och Militärhögskolorna för att delta i enkätundersökning. Svaren bearbetades ochsammanställdes i ett antal delområden. En av B. Sundström år 1999/2000 gjord enskild undersökning har tjänat somreferens för att kunna undersöka eventuella trender och konstanter i synen på den framtida Officersyrket. Vid analysernahar en komparativ metod används. Resultaten från analyserna sammanställdes för att ge svar på frågan om stabiliteten.Slutligen analyserades materialet för att ge svar på om Sverige följer de övriga europeiska ländernas militära utveckling.Vid analyserna användes dr Dänikers teorier om militärmakts nyttjande samt en trendteori av Haltiner/Klein.I studienhar påvisats ett antal frågeställningar vars svar är beroende på tidsfaktorer respektive skillnader i ålder/utbildning. Tillde tidsberoende svaren kan hänföras uppfattningar om hot från Ryssland, intresse för specialistutbildning, anslutning tillNATO, införande av yrkesarmé och tron på totalförsvarsplikten. De svar som kan kopplas till skillnad i ålder/utbildningkan hänföras till uppfattningar om flerbefälssystem, följd av införande av studielån vid nivåhöjande utbildning,rimlighet av nedskärningar av Försvarsmakten samt benägenhet att flytta vid ändrad tjänstgöringsplats. Dessutom märksatt de studerande vid chefsprogrammet över lag har mer bestämda uppfattningar i de enskilda frågorna. Vissa svar ärdock påverkade av både tidsfaktorer och skillnader i ålder/utbildning t.ex. vid uppfattning om tvång i samband medinternationell militär tjänstgöring. Det stora flertalet av svaren på de ställda frågorna har visat sig inte vara stabila, varesig över tiden eller med skillnad i ålder/utbildning. De delområden som är något mer stabila har visat sig vara ledarskapoch synen på internationell tjänstgöring. Slutligen går i materialet att finna flera tecken på att Sveriges försvar kankomma att följa de europeiska ländernas militära utveckling, såväl beträffande uppgifter som internationalisering ochbemanning, samt samhällets demilitarisering om de studerandes åsikter om framtiden besannas. / The military profession is changing. In what way has the changes duringthe latest years changed the view of the military profession? In what waydoes ageing in combination with education change the view of themilitary profession? What is constant and which are the trends in thisview? Is it, in this material, possible to find some explanations? Byanswering these questions I will get an indication concerning how stablethe answers from different parts are today. Finally I want to know whatsignals that is possible to find concerning if the Swedish Defence isgoing in the same direction as the rest of the European armed forces.After presentation of the problem the informants were chosen among thestudents at the Swedish National Defence Academy and Collage to takepart in an opinion poll. The answers were worked up and compiled indifferent branches. An essay written by B.Sundström in 1999/2000served as a reference to find possible trends and constants in the viewof the future military profession. During the analyses a comparativemethod were used. The results from the analyses were compiled to getanswers concerning if the Swedish Defence is going in the samedirection as the rest of the European Armed forces. During the analysesa theory about use of military power by Dr Däniker was used as well as atrend theory by Haltiner/Klain.A number of answers have been found to be connected to the timefactor as well as difference in age/education. Among the answersconnected to the time factor there is the threat from Russia, interest tobe a specialist, introduction of a full time profession defence, and theview of the conscript system. Answers connected to the difference inage/education were found among the view of numbers of levels in theofficer system, consequences if students are to pay for the education,cut downs in the defence budget and the will to move if getting a newjob. Furthermore it was observed that the students at the defenceacademy knew for certain what to answer in different questions. Someof the questions in fact are connected to booth the time factor as well asdifference in age/education, like in the answer concerning the duress totake part in international operations.Most of the answers appeared to be not stable whether the time fact orthe fact that the students are different ages and have different educationlevels. Those parts in the study that are more stable are concerningleadership and the view of taking part in international operations.Finally there are a lot of signals showing that the Swedish defence isgoing in the same direction as the rest of the European Armed Forcesconcerning tasks, internationalisation, manning as well asdemilitarisation of the society, if the students opinions of the futurecomes true. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Under det senaste decenniet har den säkerhetspolitiska situationen i Europa ändrats.Försvarsmakten har därmed tvingats att anpassa sig efter situationen för att svara mot dekrav som den nya säkerhetspolitiska bilden ställer. En del av denna anpassning är en ökadfokusering på internationell verksamhet vilket innebär att den militära professionen måsteändra sig på ett antal punkter. Ett faktum är att inte alla officerare har genomfört eninternationell insats och därmed påverkats av den miljö och verksamhet som där ingår.Syftet med uppsatsen är att undersöka om officerarna med eller utan internationelltjänstgöring har olika inställning till ett antal aspekter runt försvarsmakten, dess roll ochverksamhet, som till del kan kopplas till professionsbegreppet. Uppsatsens empiri byggerpå två grupper officerare varav endast individerna i den ena har genomfört internationelltjänst. Insamlingsmetoden har varit i enkätform. Uppsatsen är skriven utifrån en hypotessom säger att det finns skillnader mellan de två grupperna och särskilt i frågan vilkenkonfliktnivå som skall utgöra grunden för grundutbildningen av soldater och förband. Somstöd för att utvärdera resultatet används forskning inom professionsteorin och i synnerhetden gren som avhandlar det militära. Resultatet visar att det finns klara skillnader mellan detvå gruppernas inställning, till vissa frågor rörande försvarsmaktens roll. / During the last decade the security environment in Europe has changed. TheSwedish armed forces have had to adapt to the new situation. Due to that thearmed forces changes focus from the national to the international arena. Thatmeans that the military profession also is transforming in some aspects. Themain purpose of this essay is to examine if the officers who has internationalexperience, differs from those who hasn’t, in their attitudes to the role of thearmed forces. The essay has a hypothesis. H0 Officers with internationalexperience consider the low intensity conflict to be the basis for the training ofsoldiers and units. H1 Officers without international experience consider thehigh intensity conflict to be the basis for the training of soldier and units. Theessay tries to understand the changes in the armed forces from the angle of thetheories of profession. The method is based on a questionnaire that two similargroups had to answer. One consisted of officers with international experienceand the other one of officers that hadn’t. The results from the survey show thatthe hypothesis H0 has a relevance of 100 percent for the officers who haveparticipated in international missions from 18 months and more. The relevanceof H1 is 87 percent. The first group of officers also tends to se the role of thearmed forces as a security politics instrument. The other group sees the armedforces role as combination of an instrument of the countries defence and as asecurity politics instrument. The essay states that it’s a reasonable developmentin the view of the theories of profession. It also states de necessity that theofficial rhetoric is in line with the doctrines and the daily practice. Otherwisethere is a great risk that the so essential trust for the senior leadership and theorganisation will decrease. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Uppsatsens syfte är att studera svenska officerares inställning till den militära professionen mot bakgrund av derasuppfattningar om den pågående förändringen av Försvarsmakten. Målsättningen är att undersöka om deras inställning tillprofessionen, i relation till den nuvarande situationen i det svenska försvaret, ligger i linje med vad de anser skall utgöraFörsvarsmaktens kärnverksamhet, roll och uppgift.Inledningsvis introduceras Bengt Abrahamssons teorier rörande militär professionalisering och Samuel P. Huntingtons samtMorris Janowitz synsätt på den militära professionen såsom radikalt respektive pragmatiskt varande. Huvuddelen av detempiriska materialet utgörs av intervjuer av officerare med anknytning till förbandsutbildning vid samtliga vapenslag. Denvetenskapliga metoden har tagit sin utgångspunkt i den hermeneutiska traditionen. Uppsatsen syfte är inte att beskriva heladen svenska officerskårens uppfattning i frågan utan är mer en explorativ ansats i syfte att få idéer och kunskap om vilken synsom råder bland officerare avseende; synen på professionens syfte och huvuduppgift, vad det innebär att vara officer och vadde anser vara viktiga frågor för försvarets framtida professionalitet och legitimitet.De enskilda resultatslutsatser som dras är att de intervjuade officerarnas inställning till professionen inte är i harmoni med hurde uppfattar och tolkar den pågående förändringen av Försvarsmakten. I många avseenden återfinns indikationer som pekarmot ett missnöje och misstänksamhet mot det framtida insatsförsvaret och inriktningen mot ett nätverksbaserat försvar. Encentral del i officerens bristande tilltro till den pågående förändringen är starkt sammankopplad med avsaknaden av en klaroch tydlig målbild för försvaret, vilket i många avseenden genomsyrat hela undersökningen. Det framkommer också enbristande tillit till försvarsledningen sätt att utöva ledning vilket de intervjuade officerarna anser ha transformerat stora delarav organisationen till ett tjänstemannavälde. Den nuvarande teknikutvecklingen i försvaret möter motstånd i leden ochintervjuade officerare anser att det är nödvändigt att få till en omavvägning av materielanslag till förmån för återkommandekvalificerade och realistiska förbandsövningar. Undersökningen visar på att intervjuade officerare i dagsläget inte anser sigkunna upprätthålla förmåga att leda förband i väpnad strid och att försvaret under de senaste fem åren inte har kunnattillgodose tillräckliga förutsättningar för att motverka en sådan utveckling. I takt med den förändrade omvärldssituationen ochSveriges ökade politiska ambitioner på den internationella arenan framkommer det dock vissa tendenser till samsyn avseendeprofessionens framtida roll och uppgift. Den tidigare traditionellt starka anknytningen till nationens gränser börjar gradvis attförskjutas mot den internationella arenan. Ett nytt synsätt på den militära professionen framträder allt tydligare ur skuggan avdet forna invasionsförsvaret – modern radikalism. Kanske som ett resultat av möjligheterna att återigen lyfta framprofessionen i rampljuset i avsaknad av det kalla krigets argument för en välutbildad, välutrustad och välorganiseradFörsvarsmakt. / The purpose of this essay is to study Swedish officers’ attitude to the military professionbased on their understanding of the ongoing change within the Armed Forces inSweden. The aim is to examine if their attitude to the profession, in relation to thecurrent situation in the Armed Forces, complies with what they believe should be theArmed Forces core capabilities, role and mission.The essay begins with an introduction of Bengt Abrahamsson’s theories about militaryprofessionalism and Samuel P. Huntington’s and Morris Janowitz’s approaches to themilitary profession as being either radical or pragmatic. The main part of the empiricmaterial is interviews with officers with a connection to training of units within eachservice branch. The method used in this essay is a qualitative and investigationalanalysis of the interviews within the hermeneutic tradition of science. The purpose isnot to describe the complete attitude of the Swedish officers corps in this matter. Theessay explores ideas and knowledge about how Swedish officers refer to the followingsubjects; the purpose of the military professions and main tasks, what it means to be anofficer and what they feel are essential issues for the Armed Forces’ futureprofessionalism and legitimacy.The overall conclusions are that the Swedish officers attitude towards the professiondoesn’t harmonize with how they acknowledge and interpret the change of the ArmedForces in Sweden. In many ways it indicates a disapproval and suspicion of the futureflexible and network based defense. A central part of the officers’ lack of confidence inthe ongoing change is strongly connected to the absence of a clear aim and purpose ofthe Armed Forces, which in many ways has permeated the whole study. Further on,there is also distrust in the overall command of the Swedish Armed Forces, which theinterviewed officers think has transformed the officers corps to a clerk dominatedorganization. The present technological development is met with resistance within thecorps and interviewed officers feel that there is a need for an improved balance betweenresources for advanced military equipment and resources available for qualifiedexercises and training of units. Due to the current imbalance the interviewed officersfeel that their professionalism is decreasing and they don’t believe that they can solvethe core capabilities for the Armed forces namely armed combat. Within the changingworld around us and Sweden’s increased ambitions in the international arena, there arehowever some tendencies towards unanimity regarding the military professional roleand mission. The previously strong connection to a country’s borders is graduallystarting to shift towards the international arena. A new way of viewing the professioncomes into sight from the shadows of the former invasion defense – modern radicalism.Maybe this is a result of being able to draw the profession into the limelight without theCold Wars argument for a well trained, fully equipped and organized national defense. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur attityder avseende internationell tjänstgöring ochutbildningen av officerare har förändrats och anpassats till det framtida kravet på internationellaåtaganden. Utifrån syfte och problemformulering skulle uppsatsen ge svar på om officerens attitydoch vilja att tjänstgöra internationellt förändrats och om utbildningen av officerare på bästa sätthar anpassats till den utökade uppgiften att bidra till fred och säkerhet i omvärlden. Inledningsvishar den utveckling som skett sedan 1989 av Försvarsmaktens internationella uppgifter beskrivits.Därefter har en översiktlig bild av viljan och synen på internationell tjänst bland officerarebeskrivits. Detta har kompletterats med Officersförbundets syn på internationell tjänst.Avslutningsvis har en analys gjorts av det insamlade materialet där de huvudsakliga slutsatserna äratt Försvarsmakten tidigt måste analysera vilka kompetens- och utbildningsbehov som finns för attmatcha den utökade internationaliseringen som i framtiden kommer att krävas av Försvarsmakten.Detta för att implementera behoven i utbildningen av officerare så att kompetensgapet mellanpersonal och uppgifter inte skall öka. / The main purpose of this essay has been to describe if the education of officershas changed and whether it has been adapted due to the future demand oninternational commitment that the Swedish government has given to the ArmedForces. Another purpose has been to answer the question if the attitude and willto serve abroad among the officers has changed during the last couple of years.The main sources that have been used come from the Swedish government, theArmed forces headquarter, and official books. The method used in the essay isa qualitative, investigational and textual analysis. The overall conclusions arethat the Armed forces must early identify and analyse what competence andeducational requirements, both practical and theoretical that are needed in thefuture to match the escalating internationalisation that is required of theSwedish officers. These requirements are most important to implement inmilitary schools and to reduce the “gap” between the officer’s profession andthe overall international tasks. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03