Global ETD Search

1	Barns uppfattningar av rörelseglädje / Children´s opinion from joy of movement Arvidsson Klingvall, Bodil Anne January 2013 (has links) Syftet med denna fenomenografiska studie var att undersöka barns uppfattningar av fenomenet rörelseglädje och vilken innebörd rörelseglädje har för dem. Ur ett hälsoperspektiv är det viktigt att människan är fysiskt aktiv. Forskningen (Engström, 2005) visar att en viktig motivationsfaktor för att vara i rörelse är att det upplevs som meningsfullt och roligt. Genom kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod har 8 barn berättat om sina uppfattningar av fenomenet rörelseglädje. Barnen som intervjuats behöver öka sin fysiska aktivitet och har ingått i ett hälsoprojekt på högskolan i Halmstad. Studenter inom lärarprogrammet har planerat, organiserat och genomfört de fysiska aktiviteterna för barnen vid 8 tillfällen. Genom en kvalitativ analys har barnens uppfattningar kategoriserats och tolkats. Barnen berättade om olika aktiviteter och upplevelser som kopplades till rörelseglädje och resultatet visade variationer av barnens uppfattningar. Rörelseglädje genom fysisk aktivitet innebar en känsla som barnen blev glada av. Slutsatsen är att det är varje enskild individs upplevelser av fysiska aktiviteter som har betydelse för individens uppfattning av fenomenet rörelseglädje. Rörelseglädje uppfattning meningskapande smak
2	Meningskapnde på fritidshem. : Om elevers möjligheter att skapa mening. Olsson, Elisabeth, Granström, Cecilia January 2011 (has links) I samtal med andra studenter under lärarutbildningen har frågor kring fritidshemmens förankring av verksamheten uppstått såsom: hur skapas mening för fritidshemseleverna? Syftet med arbetet är således att synliggöra elevernas möjlighet till meningsskapande på fritidshemmen. I vår litteraturdel vill vi uppmärksamma faktorer som påverkar barns möjlighet att skapa mening i sin livsvärld. Detta kan ställas i relation till en stark tradition i fritidshemmen där personalens synsätt på eleverna och deras miljö hör ihop med ett modernistiskt perspektiv. Detta innebär fokus på elevens utveckling och färdigheter och att den pedagogiska miljön runt eleven inte granskas. Det postmoderna perspektivet hävdar å andra sidan att fokus bör ligga på själva processen och på vad som händer i elevens tankar ”just nu”. Detta perspektiv kräver att lärarna ser sig själva som nyfikna medforskare i processen. Perspektivet hävdar också att den pedagogiska praktiken kan se olika ut beroende på situation och elevernas intresse. Vidare är dokumentation ett viktigt redskap för att möjliggöra meningsskapande. I den kan lärarnas synsätt och arbetssätt synliggöras och granskas. Teoretiska perspektiv utgör således olika tolkningar av hur meningsskapande främjas eller hämmas. Miljö, traditioner och relationer är faktorer som skapar både möjligheter och hinder. I metodkapitlet berör vi ämnet utifrån intervjuer med verksamma lärare där deras tankar och erfarenheter framkommer. I vår analys av intervjuerna finns det spår av det traditionella moderna perspektivet men även av det postmoderna. Utifrån våra samtal med lärare i fritidshemmet och i relationen till litteraturen vill vi uppmärksamma att elevers meningsskapande är en pågående, föränderlig process som kan ges utrymme i fritidshemmet. Förutsättningen för detta är beroende av hur de vuxna ser på elever, kunskap och miljö. Fritidshem Meningskapande Lärare
3	Hur barn med hörselnedsättning använder resurser för delaktighet och meningsskapande i förskolan Patron, Ulrika, Svensson, Erika January 2012 (has links) I denna studies problemområde behandlas den didaktiska designen utifrån ett barn med hörselnedsättning i förskolans verksamhet. Det innebär att barnets lärprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom användning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att få en förståelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollärarna använder för att ge barn med hörselnedsättning meningsskapande och delaktighet i sina lärprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar närmare är tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollärare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat. Det framtagna resultatet har sedan sammankopplats med en teoridel. Didaktisk Design Meningskapande Delaktighet Lärprocesser Resurser Förskola Tecken som stöd Barn med hörselnedsättning Multimodalt perspektiv
4	"Jag behöver inte kunna läsa för jag ska bli crossförare när jag blir stor" - En studie om hur barn med läs- och skrivsvårigheter ser på läs- och skrivkunnighet Kristiansson, Malin, Lundsholm, Emma January 2013 (has links) Vi har gjort en studie kring läsning och skrivande som mestadels har inriktats på barns tankar kring skriftspråkets funktions- samt formaspekt. Syftet har varit att undersöka vad barn med läs- och skrivsvårigheter har för tankar kring meningen med att vara läs- och skrivkunnig. Huvudfrågorna har kretsat kring varför man bör kunna läsa och skriva, samt hur man ska gå till väga när man läser och skriver. Insamling av data gjordes i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med barn som har ospecificerade läs- och skrivsvårigheter. Vi har intervjuat sammanlagt sex barn i årskurs två. I studien finner vi att det finns en koppling mellan barns inställning till meningen med att läsa och vad de har för uppfattningar kring att läsa. De barn som har en förståelse för meningen med att vara läs- och skrivkunnig upplever också läsningen som en roligare och mer meningsfull aktivitet Barnen har en traditionell syn på läsning. Endast ett av sex barn nämner att man kan lära sig läsa på något annat sätt än att övningsläsa kontinuerligt i en bok. Många av barnen har en diffus syn på läsning och skrivande och ser detta som förmågor de kommer ha nytta av i framtiden, men har svårt att säga vad det är för mening med att vara läs- och skrivkunnig som barn. Samtliga barn belyser vikten av att läsningen ska vara intressant. Barnen har förståelse för skrivande som ett användbart redskap man kan använda för att utveckla andra förmågor. De framhäver att skrivning är roligt när de får lov att skriva fritt. Detta fria skrivande menar de också är lärorik och kan bidra till att de lär sig.Denna studie har ökat vår förståelse och kunskap kring läs- och skrivinlärningen hos barn inom skolans verksamhet och vi diskuterar detta i vårt sista kapitel i förhållande till vår framtida roll som lärare. intresseväckande läsa läs- och skrivsvårigheter/dyslexi meningskapande skola skriva Humanities and the Arts Humaniora och konst
5	Organiseringsprocesser i ett popband : bakom kulisser och mellan människor / Processes of organizing in a pop band Malm, Tobias January 2015 (has links) Det finns ett gap mellan tanke och handling i mindre organisationer. Omedvetenhet om den egna verksamheten har lett till att både lyckad och misslyckad organisering getts missvisande förklaringar. Studiens syfte är därför att utveckla kunskap om och förståelse för organiseringsprocesser i mindre organisationer och specifikt i popband. Forskningsdesignen är en longitudinell fallstudie av ett popband. Metodologin har inspirerats av etnografi och har en abduktiv ansats. Den huvudsakliga datainsamlingstekniken har varit observation av chattande, men direkta observationer, intervjuer och reflektionsmöte har också genomförts. Resultaten visar hur popbandet organiseras i projekt och på vikten av komplexitet och den gemensamma mening som det kan skapa. Stöd har tagits i Czarniawskas organiseringsteori och Weicks teori om meningsskapande. Slutsatsen dras att ihållande och sammanhängande organiseringsprocesser är förbundna med kollektiva meningsprocesser. Strävan efter gemensam mening är en strävan efter att förverkliga organisationen som ett kollektiv. Implikationerna för välfungerande verksamhet i mindre organisationer föreslås vara att sträva efter komplexitet genom att involvera alla deltagares mest meningsfulla projekt i varandra, att schemalägga träffar och att sätta multipla deadlines, samt att undvika enväldigt ledarskap, att undvika konkurrerande kompiskollektiv, att undvika delegering och tilldelning av ansvarsområden och att undvika strävan efter en gemensam syn på verksamheten. / There is a gap between thought and action in smaller organizations. Unawareness of its own activities has led to misleading explanations for both successful and unsuccessful organizing. This study therefore aims to develop knowledge and understanding of processes of organizing in smaller organizations and specifically in pop bands. The research design is a longitudinal case study of a pop band. The methodology was inspired by ethnography and has an abductive approach. The main source for data collection has been observation of chatting, however direct observations, interviews and a meeting of stimulated recall has also been conducted. The results show how the pop band is organized in projects and the importance of complexity and the collective sense that it can make. Analysis is based on Czarniawska's theory of organizing and Weick's theory of sensemaking. It is concluded that sustained and coherent processes of organizing are associated with processes of collective sensemaking. An endeavor for collective sense is an endeavor to realize the organization as a collective. The implications for well-functioning activities in smaller organizations proposed to be to endeavor for complexity by involving the most sensible projects according to all participants into one another, and to schedule meetings and to have multiple deadlines, and avoid authoritarian leadership, avoid competing buddy collective, avoid delegation and allocation of areas of responsibility and avoid the pursuit of a common view. organizing organising band sensemaking education pedagogy pop rock organisational organizational project czarniawska weick microorganization microorganisation chat chatting observation casestudy case study organisation organization popband rockband musicgroup music group processes complexity meaning organisering band meningsskapande pedagogik popband rockband pop rock organisation organisatorisk samordning projekt organisationspedagogik czarniawska weick meningskapande musikgrupp mikroorganisation chatt chattande chattobservation observation fallstudie organiseringsprocesser processer meningsprocesser komplexitet mening
6	Ambivalent Ambiguity? : A study of how women with 'atypical' sex development make sense of female embodiment / Ambivalent tvetydighet? : En studie av hur kvinnor med ”otypisk” könsutveckling skapar mening kring kvinnlig kroppslighet Guntram, Lisa January 2014 (has links) Against a backdrop of feminist and social scientific research on sex, female embodiment, and normality this thesis aims to discern how young women, who in adolescence have learned that their bodies are developing in ways considered ‘atypical’ for the female sex, make sense of their bodies and their situation. In focus are the ways in which the women make sense of and negotiate female embodiment; how they, particularly in stories about their interactions with others, position their embodied selves; and how norms and beliefs about sexed embodiment, heterosexual practice, and in/fertility are strengthened and challenged in the interviewees’ sense-making. The data comprise 23 in-depth interviews with women who in adolescence have learned that they do not have a uterus and a vagina, or who have learned that they do not have two X chromosomes and have no, or non-functioning, ovaries. Through narrative and thematic analysis the thesis shows how the women’s sense-making can be obstructed by norms about female embodiment, heterosexual practice, and in/fertility, expressed through medical terminology and practice and in interaction with family, friends, and peers, as described by the interviewees. Concomitantly, as the thesis demonstrates, medical terminology can be experienced and function as a resource in the women’s sense-making. Diagnostic categories enable them to put the specificities of sex development into words and raise awareness about bodily variation. Furthermore, in their stories about others’ reactions to their bodies and about their experience and management of certain medical treatments, the women question norms about female embodiment, heterosexual practice, and in/fertility that were previously taken for granted. The complexity of the women’s sense-making is demonstrated through the ways in which the interviewees, on the one hand, align with norms about female embodiment, heterosexual practice, and in/fertility, and in which they, on the other hand, succeed in challenging the same. In this ‘juggling’ of reinforcement and resistance, the thesis argues, the women are found to expand rather than dismiss beliefs about female embodiment. Thus, the thesis contributes with deepened knowledge about what it can be like to live with these specific conditions and with problematizations of how norms about female embodiment can be enacted and questioned. / Mot bakgrund av feministisk och samhällsvetenskaplig forskning kring kön, kvinnlig kroppslighet och normalitet syftar avhandlingen till att undersöka hur unga kvinnor, som i tonåren fått reda på att deras kropp utvecklas på ett sätt som anses ”otypiskt” för det kvinnliga könet söker förstå och skapa mening kring sin kropp och situation. Framförallt undersöks dessa kvinnors meningsskapande, hur de i sina berättelser positionerar sig i relation till andra, och hur normer och föreställningar om kvinnlig kroppslighet, heterosexuell praktik och in/fertilitet förstås, förhandlas, stärks och ifrågasätts i berättelserna. Materialet som undersöks utgörs av 23 djupintervjuer med kvinnor som i tonåren fått reda på att de antingen inte har någon livmoder och vagina eller att de inte har två X kromosomer och inga eller icke-fungerade äggstockar. Genom narrativa och tematiska analyser visar avhandlingen hur kvinnornas meningskapande formas av normer kring kvinnlig kroppslighet, heterosexuell praktik och in/fertilitet, då de uttrycks i kvinnornas berättelser om sin situation i möten med andra och i relation till medicinsk praktik. Samtidigt, visar avhandlingen, kan medicinsk terminologi, specifikt diagnoser, och praktik utgöra resurser i kvinnornas meningsskapande som möjliggör för dem att sätta ord på och sprida kunskap om kroppslig variation. I kvinnornas berättelser om andras reaktioner på deras kroppar och om deras erfarenhet och hantering av specifika medicinska behandlingar utmanas vidare normer som kvinnorna tidigare har tagit för givet. Genom analysen framträder således komplexiteten i kvinnornas meningskapande då de å ena sidan anammar förgivettagna normer om kvinnlig kroppslighet, heterosexuell praktik och infertilitet och å andra sidan utmanar de samma. I detta ”jonglerande” av anpassning till normer och motstånd mot desammasyns kvinnorna expandera snarare än avfärda föreställningar om kvinnlig kroppslighet. Avhandlingen fördjupar därmed kunskapen om hur det kan vara att leva med dess specifika tillstånd och till att problematisera hur normer om kvinnlig kroppslighet kan ta sig uttryck och ifrågasättas. Sex sex development ‘atypical’ sex development female embodiment adolescence women Sweden uterine and vaginal agenesis Turner syndrome intersex DSD qualitative methodologies sense-making narratives norms normality heteronormativity resistance relations sexual practice diagnosis treatment critique Kön könsutveckling kvinnlig kroppslighet ”otypisk” könsutveckling normalitet tonår kvinnor Sverige MRKH syndrom uterus och vaginal agenesi Turner syndrom intersex DSD meningskapande relationer kvalitativ metod narrativ normalitet heteronormativitet sexuell praktik normer ifrågasättande diagnos behandling kritik

1

Page generated in 0.1458 seconds