Spelling suggestions: "subject:"barn med funktionsnedsättning"" "subject:"earn med funktionsnedsättning""
1 |
Läsförmåga och arbetsminne hos barn med hörapparat eller cochleaimplantatPfändtner, Karin, Wallfelt, Sonia January 2014 (has links)
I Sverige erbjuds barn med hörselnedsättning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende på typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat språk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jämte pedagogiska insatser har lett till en allt bättre språklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsättning och ett minskande glapp till jämnåriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och läsförmåga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp. Barnen var mellan sju och elva år gamla. Fonologiskt, komplext och visuellt arbetsminne samt ordavkodning, nonordsavkodning och läsförståelse prövades. Resultaten visade ingen övergripande skillnad mellan grupperna gällande läsförmåga. Barn med CI presterade lägre än de andra grupperna gällande fonologiskt arbetsminne medan barn med HA presterade lägre än barnen med normal hörsel. Inga övriga signifikanta skillnader avseende visuellt eller komplext arbetsminne noterades. Starka positiva korrelationer mellan fonologiskt respektive komplext arbetsminne och de olika aspekterna av läsförmåga noterades hos såväl barn med CI som normalhörande barn men inte hos barn med hörapparat. Barn med normal hörsel uppvisade även en signifikant korrelation mellan visuellt arbetsminne och läsförståelse, något som inte observerades hos barn med CI. Studiens resultat indikerar att barn med CI eller HA i de lägre skolåldrarna uppnår samma nivå när det gäller läsutvecklingen som barn med normal hörsel Vidare indikerar resultaten på att barn med CI tar sig an läsning på liknande sätt som barn med normal hörsel.
|
2 |
“Jag kan tänka efter som pedagog på ett helt annat sätt” : En kvalitativ analys av lärares erfarenhet av hörselpedagogisk rådgivningFribyter, Johannes, Nordin, Sara January 2022 (has links)
Elever med hörselnedsättning går oftast integrerade på hörande skolor. Kunskapen om hörselnedsättning saknas av många lärare. Några skolor har tillgång till hörselpedagogisk rådgivning. Det här examensarbetet har med en fenomenologisk ansats syftet att analysera vilken erfarenhet lärare har av hörselpedagogisk rådgivning. Datainsamlingen har skett med kvalitativ semistrukturerad intervjumetod av nio lärare i årskurs 3-6, undervisande i sex olika kommuner i södra Sverige. Detta examensarbete visar två områden som utmärkt sig; organisation och rådgivningens betydelse. I vår tolkning av lärarnas erfarenheter har vi fått fram att hörselpedagogisk rådgivning sker med olika fokus. Beroende på hörselpedagogens upplägg av rådgivningen eller hur läraren tagit olika saker till sig av rådgivningen vilket vi ser speglar sig i hur läraren lägger upp sin undervisning, utifrån pedagogiska strategier och hörselteknisk utrustning. En del hörselpedagoger har skapat en medvetenhet hos lärarna. Genom att sprida kunskap om vad det innebär att ha en hörselnedsättning ser vi förändringar i undervisningens struktur. Vår resultatanalys visar även att en del lärare tagit fokus på hörseltekniska hjälpmedel och här ser vi ett utvecklingsområde hos hörselpedagogerna för att läraren ska se helheten.Hörselpedagogernas kunskap om hörselnedsättning fyller en viktig kompensation när den kompetensen oftast saknas hos pedagogerna.
|
3 |
Hur barn med hörselnedsättning använder resurser för delaktighet och meningsskapande i förskolanPatron, Ulrika, Svensson, Erika January 2012 (has links)
I denna studies problemområde behandlas den didaktiska designen utifrån ett barn med hörselnedsättning i förskolans verksamhet. Det innebär att barnets lärprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom användning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att få en förståelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollärarna använder för att ge barn med hörselnedsättning meningsskapande och delaktighet i sina lärprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar närmare är tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollärare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat. Det framtagna resultatet har sedan sammankopplats med en teoridel.
|
4 |
Datorbaserad fonologisk lästräning för barn med hörselnedsättning : En undersökning av fonologisk medvetenhet och ordavkodningAbrahamsson, Eva, Quick, Linnéa January 2015 (has links)
Randomized controlled trials evaluating the effect of various forms of literacy training with reliable tests are lacking in Sweden today. The aim of the present study was to investigate whether a cross-over design and the use of phonologically matched wordlists specifically designed to detect transfer, would yield a more thorough method and reliable results. Six children with hearing impairment using hearing aids between 7 and 9 years of age took part in the study. The schools in which the children had their education were randomized into either an intervention group that started to practice phonics by means of a computer-assisted program after the first testing, or a control group that, continued as usual in school. Children were informed to practice daily with the program during four weeks in school. Children were tested with a battery of tests for phonological awareness, letter knowledge and word decoding at three occasions separated by four weeks. Results showed that the wordlists seemed reliable in establishing children’s decoding strategies as well as how word length affected reading speed. Both children who took part in the intervention and the control group improved their scores at the second testing. Thus, the computer-assisted reading intervention did not prove to be more effective than usual school activities. Due to a small number of participants, a large heterogeneity of the group and insufficient practice time, effects were difficult to detect. The present investigation should be considered a pilot study towards the use of more careful testing methods with adapted wordlists that enables the detection of transfer. But, to accomplish this, it is crucial to use a larger number of participants. Randomiserade kontrollerade studier som utvärderar effekten av olika former av läs- och skrivträning med tillförlitliga tester saknas i Sverige idag. Syftet med denna undersökning var att genomföra en interventionsstudie med cross-over design och använda fonologiskt matchade ordlistor specifikt utformade för att upptäcka transfer, för att ge utdelning för en mer grundlig metod och reliabla resultat. Sex barn mellan 7 och 9 års ålder som använde hörapparat deltog i studien. Skolorna som barnen gick i randomiserades till att antingen utgöra en interventionsgrupp, som började träna med ett ljudbaserat lästräningsprogram via dator efter första testningen, eller kontrollgrupp som fortsatte med vanlig skolundervisning. Barnen informerades att träna med programmet under fyra veckor dagligen i skolan. Barnen utförde ett testbatteri innehållande tester för fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom och ordavkodning vid tre tillfällen med fyra veckors mellanrum. Resultaten visade att ordlistorna på ett reliabelt sätt kunde fastställa barns avkodningsstrategier samt hur ordlängd påverkade läshastigheten. Både interventions- och kontrollgruppen påvisade förbättring vid andra testningen. Dock kunde det inte påvisas att den datorbaserade lästräningen var mer effektiv än sedvanlig skolundervisning. Då deltagarantalet var litet, spridningen stor och träningstiden vid datorn var låg kan detta ha bidragit till att effekterna uteblev. Studien bör ses som en pilotstudie som går mot en noggrannare form av testmetod där användandet av anpassade ordlistor möjliggör upptäckt av transfer. För att åstadkomma detta är det emellertid avgörande att det ingår ett större deltagarantal.
|
5 |
"Skolor får inte betyg för hur väl de löst skolgången för en elev med hörselnedsättning, men eleven får det…” : En kvalitativ intervjustudie med undervisande lärare på högstadiet och i gymnasiet.Rydén, Sofia January 2021 (has links)
Antalet elever med hörselnedsättning som placeras i hörande skolor istället för i hörselklass eller specialskola ökar. Skillnaderna mellan skolformerna är att specialskolan och hörselklasserna erbjuder anpassade lärmiljöer och skolpersonal med särskild kompetens i frågor som rör hörselnedsättning och dess konsekvenser för individen. Denna kompetens är inte självklar i de hörande skolorna och inget nationellt övergripande ansvar finns för att se över denna elevgrupps förutsättningar till lärande och delaktighet i skolorna, vilket i praktiken innebär att skolgången för dessa elever inte alls är jämlik eller likvärdig. Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om hur lärare i hörande skolor uppfattar arbetet med att undervisa en elev med hörselnedsättning i sin klass och vilka utvecklingsområden samt framgångsfaktorer som finns. Datainsamlingen har skett med kvalitativ semistrukturerad intervjumetod av sex högstadielärare och en gymnasielärare från spridda delar av Sverige. Resultaten och analysen av intervjuerna visar att det finns ett flertal utvecklingsområden för skolorna att arbeta med för att denna elevgrupp ska få en utbildning som ger dem lika förutsättningar till kunskapsutveckling och identitetsutveckling som sina klasskamrater i enlighet med vad skollagen förskriver. Resultaten visar också på ett antal framgångsfaktorer som när de tillämpas möjliggör till delaktighet och lärande i undervisningen oavsett hörselfunktion. / The number of hard of hearing students with a school placement in mainstream schools instead of a placement in special schools or in a class adapted for hard of hearing students are increasing. The differences between the school forms depend on how the auditive environment is adapted to improve the opportunities to hear and how. The special schools and the classes adapted for hard of hearing students do also offer teachers with specialist competence regarding hearing loss and its consequences for the individual. This competence is not given in the mainstream schools and furthermore, there is no national overall responsibility with an aim to review how schools provide this group of students with opportunities for learning and participation, which indicates that the schooling of these students is not equal or equivalent at all. The purpose of this study is to contribute with knowledge in how teachers in mainstream schools perceive the work of teaching these students and make visible developmental areas but also factors that enhance the learning and participation in the classrooms. The method used for this study is qualitative through semistructured interviews with six junior high school teachers and one high school teacher from different parts of Sweden. The results and the analysis of the interviews show that there are a number of development areas for the schools to work with in order for this group of students to receive an education that gives them the same conditions for knowledge development and identity development as their classmates in accordance with the School Education Act. The results also show a number of success factors that, when applied, enable participation and learning in teaching, regardless of hearing function.
|
6 |
Utveckling av kognitiva färdigheter och läsförmåga hos barn med mild och måttlig hörselnedsättning i ett ettårsperspektiv / Development of Cognitive Skills and Reading Ability in Children with Mild or Moderate Hearing Impairment in an One-Year Follow Up PerspectiveAndersson, Madeleine, Carlsson, Ann January 2009 (has links)
<p>The capacity to process and to remember information is a basic condition for language ability and for coming reading ability. Reading ability is strongly connected to phonological awareness, receptive vocabulary knowledge and working memory capacity. In what way hearing impairment in children affects development of cognitive skills and later on reading ability is an area that has attracted minor attention for research.</p><p>The aim with this study was to investigate changes in cognitive skills and reading ability in children with mild or moderate hearing impairment after one year of progress and furthermore if any connections between any increases of the abilities were to be found. Comparisons were made with results from age adequate normal hearing children. Moreover prosodic ability on word-level was tested this year. Eleven Swedish children aged 7:6-10:10 years participated in this study. To illustrate progress of the abilities mentioned the SIPS computer test battery and furthermore some manually given tests for reading and prosodic abilities were used.</p><p>The results show a developmental trend for the children with hearing impairment on tests of working memory and reading comprehension. The least degree of development was found in the area of phonological skills. The children with hearing impairment showed in general the same capacity as normal hearing children on tests for the different abilities. In the area of working memory the children with hearing impairment had significant lower results on half of the tests than age adequate normal hearing children. Several strong connections were present for children with hearing impairment this year than last year, in-between cognitive skills and reading ability. Correlation appeared between age for insertion of hearing aid and test for decoding ability. Results on tests for prosodic ability reached ceiling effect.</p> / <p>Förmåga att bearbeta och minnas information ligger till grund för språkförmåga och är en förutsättning för kommande läsutveckling. Läsförmåga är starkt sammankopplad med fonologisk medvetenhet, receptivt ordförråd och arbetsminneskapacitet. På vilket sätt hörselnedsättning hos barn påverkar utveckling av kognitiva färdigheter och sedermera läsförmåga är dock ett område som inte tilldragit sig något större forskningsintresse.</p><p>Syftet med studien var att undersöka förändring av kognitiva färdigheter och läsförmåga hos barn med mild och måttlig hörselnedsättning under ett års tid, samt eventuella samband mellan förmågorna. Årets prestation jämfördes mot tidigare insamlat resultat från åldersmatchade normalhörande barn. Därutöver testades prosodisk förmåga på ordnivå. I studien deltog elva svenska barn i åldrarna 7:6-10:10 år. För att belysa utveckling av nämnda förmågor användes dels det datorbaserade testbatteriet SIPS samt manuella tester.</p><p>Resultaten visar en utvecklingstrend för gruppen barn med hörselnedsättning inom samtliga deltester som mätte arbetsminne och läsförståelse. Lägst grad av utveckling, där prestation låg i nivå med förra årets mätning, var inom fonologiska färdigheter. Vid jämförelse mellan grupperna presterade barnen med hörselnedsättning i allmänhet i nivå med åldersmatchade normalhörande barn inom de testade delområdena. Inom delområdet arbetsminne hade barnen med hörselnedsättning signifikant sämre resultat i hälften av deltesterna än de åldersmatchade normalhörande barnen. Barnen med hörselnedsättning hade år 2009 fler starka samband mellan deltester som mätte kognitiva färdigheter och läsförmåga, i jämförelse mot förra året. Samband fanns också mellan ålder för insättande av hörapparat och ett deltest som mätte avkodningsförmåga. Takeffekter fanns på tester av prosodisk förmåga på ordnivå för barnen med hörselnedsättning.</p>
|
7 |
Utveckling av kognitiva färdigheter och läsförmåga hos barn med mild och måttlig hörselnedsättning i ett ettårsperspektiv / Development of Cognitive Skills and Reading Ability in Children with Mild or Moderate Hearing Impairment in an One-Year Follow Up PerspectiveAndersson, Madeleine, Carlsson, Ann January 2009 (has links)
The capacity to process and to remember information is a basic condition for language ability and for coming reading ability. Reading ability is strongly connected to phonological awareness, receptive vocabulary knowledge and working memory capacity. In what way hearing impairment in children affects development of cognitive skills and later on reading ability is an area that has attracted minor attention for research. The aim with this study was to investigate changes in cognitive skills and reading ability in children with mild or moderate hearing impairment after one year of progress and furthermore if any connections between any increases of the abilities were to be found. Comparisons were made with results from age adequate normal hearing children. Moreover prosodic ability on word-level was tested this year. Eleven Swedish children aged 7:6-10:10 years participated in this study. To illustrate progress of the abilities mentioned the SIPS computer test battery and furthermore some manually given tests for reading and prosodic abilities were used. The results show a developmental trend for the children with hearing impairment on tests of working memory and reading comprehension. The least degree of development was found in the area of phonological skills. The children with hearing impairment showed in general the same capacity as normal hearing children on tests for the different abilities. In the area of working memory the children with hearing impairment had significant lower results on half of the tests than age adequate normal hearing children. Several strong connections were present for children with hearing impairment this year than last year, in-between cognitive skills and reading ability. Correlation appeared between age for insertion of hearing aid and test for decoding ability. Results on tests for prosodic ability reached ceiling effect. / Förmåga att bearbeta och minnas information ligger till grund för språkförmåga och är en förutsättning för kommande läsutveckling. Läsförmåga är starkt sammankopplad med fonologisk medvetenhet, receptivt ordförråd och arbetsminneskapacitet. På vilket sätt hörselnedsättning hos barn påverkar utveckling av kognitiva färdigheter och sedermera läsförmåga är dock ett område som inte tilldragit sig något större forskningsintresse. Syftet med studien var att undersöka förändring av kognitiva färdigheter och läsförmåga hos barn med mild och måttlig hörselnedsättning under ett års tid, samt eventuella samband mellan förmågorna. Årets prestation jämfördes mot tidigare insamlat resultat från åldersmatchade normalhörande barn. Därutöver testades prosodisk förmåga på ordnivå. I studien deltog elva svenska barn i åldrarna 7:6-10:10 år. För att belysa utveckling av nämnda förmågor användes dels det datorbaserade testbatteriet SIPS samt manuella tester. Resultaten visar en utvecklingstrend för gruppen barn med hörselnedsättning inom samtliga deltester som mätte arbetsminne och läsförståelse. Lägst grad av utveckling, där prestation låg i nivå med förra årets mätning, var inom fonologiska färdigheter. Vid jämförelse mellan grupperna presterade barnen med hörselnedsättning i allmänhet i nivå med åldersmatchade normalhörande barn inom de testade delområdena. Inom delområdet arbetsminne hade barnen med hörselnedsättning signifikant sämre resultat i hälften av deltesterna än de åldersmatchade normalhörande barnen. Barnen med hörselnedsättning hade år 2009 fler starka samband mellan deltester som mätte kognitiva färdigheter och läsförmåga, i jämförelse mot förra året. Samband fanns också mellan ålder för insättande av hörapparat och ett deltest som mätte avkodningsförmåga. Takeffekter fanns på tester av prosodisk förmåga på ordnivå för barnen med hörselnedsättning.
|
Page generated in 0.1138 seconds