Syftet med studien är att genom en kvalitativ metod studera hur biståndshandläggare inom ramen för lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) använder sig av barnkonventionen och begreppet barnets bästa i utredningar som gäller stöd och insatser till barn. Studien svarar på två frågeställningar: Hur tillgodoses barns rätt till delaktighet i utredningar enligt LSS? och I vilken utsträckning tas hänsyn till barnets vilja? För att svara på dessa frågeställningar har vi studerat 20 LSS-utredningar som rör barn från en stor kommun i mellersta Sverige. Dessa utredningar har sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys utifrån studiens teoretiska utgångspunkt barndomssociologi, Harts delaktighetsstege samt Sundhalls delaktighetsbegrepp. I analysen har vi med hjälp av Sundhalls delaktighetsbegrepp objekt utan röst, objekt med röst, inkompetent subjekt samt kompetent subjekt kunnat se i vilken grad barn med funktionsnedsättningar tillåts vara delaktiga i LSS-utredningarna. Resultatet visar att barns delaktighet varierade i utredningarna. 10 av 20 barn har fått vara delaktiga och komma till tals i stor utsträckning medan en fjärdedel av barnen inte har fått komma till tals överhuvudtaget. Barns rätt till delaktighet tillgodoses av biståndshandläggarna genom att de har ett möte där barnen deltar. Detta innebär dock inte alltid att barnet getts möjlighet att vara faktiskt delaktig. I cirka två tredjedelar av de 20 utredningar vi studerat har hänsyn inte tagits till barnens vilja. Således anser vi, i enlighet med tidigare forskning, att det finns ett fortsatt behov av att arbeta med dessa frågor för att barns rätt till delaktighet ska anses vara tillgodosett.

<p>Att få ett barn är en av de viktigaste händelserna i en människas liv. Om barnet har en funktionsnedsättning kan fäder känna en stor påfrestning. I denna situation är det viktigt med stöd och information från omgivningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fäder till barn med funktionsnedsättning upplever och hanterar sin livssituation. För att kunna nå vårt syfte har vi gjort en kvalitativ intervjuundersökning med fem fäder till barn med funktionsnedsättning i X kommun. Coping och KASAM – känsla av sammanhang användes som teoretisk referensram för att analysera det insamlade materialet. Referensramens begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet användes som struktur i analysen. Även litteraturforskning som var relevant till undersökningen användes i studien. Den övervägande upplevelsen av intervjuerna var att fäderna inte ser sitt barn som ett sjukt barn utan att det bara handlar om ett funktionshinder, det vill säga ett praktiskt hinder. Själva nedsättningen såg de inte som ett problem. Fäders kunskap kring funktionsnedsättningen visade sig vara mycket stor. Genomgående var att informanterna gav intryck av att de var tillfreds med det stöd och insatser som gavs. Dock hade detta krävt mycket tid och energi från dem. Intervjuerna påvisade även att fäderna inte upplevde det som att de blivit märkbart utsatta för något negativt bemötande av samhället och omgivningen. Det framkom att de genom att ha en god relation till den andre föräldern underlättar att hantera situationen. Ett intensivt arbetsliv samt ett funktionsnedsatt barn resulterade i en minskad kontakt med bekantskapskretsen. Resultatet var överraskande eftersom vi var övertygade om att fäder till barn med funktionsnedsättning upplevde sitt liv som en kris, där de inte kunde hantera svårigheterna. Däremot visade resultatet att fäderna accepterar barnet som det är och uppskattar och ser det som är positivt i sina liv.</p>

Att få ett barn är en av de viktigaste händelserna i en människas liv. Om barnet har en funktionsnedsättning kan fäder känna en stor påfrestning. I denna situation är det viktigt med stöd och information från omgivningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fäder till barn med funktionsnedsättning upplever och hanterar sin livssituation. För att kunna nå vårt syfte har vi gjort en kvalitativ intervjuundersökning med fem fäder till barn med funktionsnedsättning i X kommun. Coping och KASAM – känsla av sammanhang användes som teoretisk referensram för att analysera det insamlade materialet. Referensramens begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet användes som struktur i analysen. Även litteraturforskning som var relevant till undersökningen användes i studien. Den övervägande upplevelsen av intervjuerna var att fäderna inte ser sitt barn som ett sjukt barn utan att det bara handlar om ett funktionshinder, det vill säga ett praktiskt hinder. Själva nedsättningen såg de inte som ett problem. Fäders kunskap kring funktionsnedsättningen visade sig vara mycket stor. Genomgående var att informanterna gav intryck av att de var tillfreds med det stöd och insatser som gavs. Dock hade detta krävt mycket tid och energi från dem. Intervjuerna påvisade även att fäderna inte upplevde det som att de blivit märkbart utsatta för något negativt bemötande av samhället och omgivningen. Det framkom att de genom att ha en god relation till den andre föräldern underlättar att hantera situationen. Ett intensivt arbetsliv samt ett funktionsnedsatt barn resulterade i en minskad kontakt med bekantskapskretsen. Resultatet var överraskande eftersom vi var övertygade om att fäder till barn med funktionsnedsättning upplevde sitt liv som en kris, där de inte kunde hantera svårigheterna. Däremot visade resultatet att fäderna accepterar barnet som det är och uppskattar och ser det som är positivt i sina liv.

Studies have identified barriers in the physical environment causing restricted participation in play activities for children with disabilities. Therefore, was the overall aim of this thesis to identify and explore aspects of playground accessibility and usability for children with disabilities based on the experiences of children, parents and professionals. The design of the thesis includes four studies examining different aspects of playground accessibility and usability. Data were collected in Study I through interviews with creators of playgrounds (i.e., persons in a municipality responsible for playgrounds), and with users of playgrounds (i.e., children with restricted mobility, and adults that accompany the children to playgrounds). Data in Study II were collected using a questionnaire completed by persons responsible for playgrounds in 41 municipalities of northern Sweden. In Study III, data were collected through interviews of children with different abilities and in Study IV parents of children with disabilities were interviewed regarding playground design. Data from the interviews were analysed qualitatively while data from the questionnaire were analysed using descriptive statistics. Results of the studies showed that persons responsible for playgrounds have not always considered accessibility for children with disabilities. In fact, many of them had never thought about the issue and also expressed a lack of knowledge needed for building accessible playgrounds (I, II). Further, based on children’s experience, playgrounds are important environments for all children, but these are not accessible and usable for all (III). According to the parents, playgrounds do not support play or social interaction for children with disabilities and the design of most playgrounds made their children dependent on adult support. This in turn limited contact with peers and causing the children a sense of being different (IV). To conclude, the results showed that playgrounds are not an accessible or usable environment for many children with disabilities in Sweden. This has affected children with disabilities in negative ways that in turn can cause play deprivation, dependency and stigmatization. The results also indicated that there seems to be lack of awareness regarding children’s rights in society and legislation that governs playgrounds.

Att leva med en funktionsnedsättning kan leda till minskad delaktighet och minskad självständighet. Barn med utvecklingsstörning är ofta i behov av att använda aktivitetsschema för att bli självständiga och öka deras delaktighet. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om användandet av aktivitetsscheman vid vardagsaktiviteter i träningsskolor. Telefonintervjuer genomfördes med totalt sex personer som arbetar på tre olika träningsskolor i Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras med följande två huvudkategorier, “Aktivitetsschema bidrar till trygghet, tydlighet och struktur över vardagsaktiviteter och tid ”och “Individ och situationsanpassade bilder bidrar till ökad självständighet och initiativförmåga”. I resultatet förklarar deltagarna att de använder aktivitetsschema i olika vardagliga situationer såsom toalettbesök, på- och avklädning samt lek. Tidigare forskning har undersökt effekterna av att använda aktivitetsschema i skolmiljö, något som överensstämmer med den effekt som deltagarna i föreliggande studie också beskriver. Däremot har författarna inte hittat någon tidigare forskning som har undersökt på vilket sätt aktivitetsschema används inom vardagsaktiviteter inom skolan, vilket gör att författarna anser att ytterligare forskning inom ämnet är nödvändigt.

Background: Children with disabilities are a particularly vulnerable group of being exposed to violence and abuse. Nurses play a key role in identifying children who are exposed to violence, or who are at risk of doing so. Despite this, several studies show that nurses underreport violence against children based on the Social Services Act, and that there are several factors that influence them not to report despite their legal obligation to report. Aim: The aim of the study was to investigate whether pediatric nurses, based on their specialist training, could identify signs of violence against children with disabilities, and whether they reported this in accordance with the law of mandatory reporting. An additional purpose was to investigate which factors influenced the pediatric nurses in a possible decision not to report. Method: The study design was a mixed method that integrated quantitative and qualitative data, which were collected through a questionnaire. The sample consisted of pediatric nurses who were recruited from the University Children's Hospital in Uppsala. The theoretical framework of the study was the child perspective, which is a central concept for the pediatric nurse's profession. Results: The results showed that the pediatric nurses often had a good ability to identify violence against children with disabilities. However, having identified violence was not always sufficient for a report of concern to be made. There were factors that both consciously and unconsciously influenced the pediatric nurses in their decision not to report a concern.Conclusion: There were few pediatric nurses who always reported a concern when they identified signs of abuse against children with disabilities, and several factors influenced the decision. When the pediatric nurses misinterpreted or did not identify signs of violence, or when the situationen was seen from the parents' perspective rather than the child's it may indicate a lack of a child perspective.

Att få ett barn med funktionsnedsättning kan påverka livet på många olika sätt eller inte alls. Föräldrarnas liv påverkas olika mycket och på olika sätt av ett intensivt föräldraskap. Något som både kan påverka och begränsa föräldrarnas möjlighet till delaktighet i aktiviteter i vardagen. Syftet var att undersöka hur föräldrar till barn med funktionsnedsättning upplever delaktighet i aktiviteter i vardagen och sin föräldraroll när barnet har flyttat hemifrån. Metoden som används var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie samt analys utifrån Kristenssons (2014) sex steg. I Resultatet framkom två huvudkategorier och fyra underkategorier som belyser aspekter av föräldrarnas upplevelse av delaktighet i aktiviteter i vardagen och föräldraroll efter att barnet flyttat hemifrån; Aktiviteter i vardagen samt Föräldrarollen. Underkategorier: Möjlighet till att prioritera aktiviteter, Möta barnet i aktiviteter i vardagen, Förespråka barnets rättigheter samt Oro inför framtiden. Konklusionen är att den här studien kan bidra med en utökad förståelse för hur föräldrarna upplever delaktighet i aktiviteter i vardagen och föräldrarollen efter att barnet flyttat hemifrån. Fortsatt forskning inom området tas upp.

<p>Families of children with disabilities often have many different contacts with professional representing different principals. This places high demands on their professional work together to meet the needs of families and use resources efficiently. The method used is a literature review which aims to describe what is needed to achieve good collaboration between different professions around families with children with disabilities, and that from an organizational perspective to examine why there are often gaps in collaboration and how this affects the parents' life situation.</p><p>The theories in this study originated from organizational and sociological theories. The most central concept in this study is collaboration from an organizational perspective. The results show that the interaction is problematic, due to that collaborative organizations often have rules which are incompatible and a lack of accountability on who is liable makes impairment in the interaction. Lack of cooperation affects parents' life situation in that they always have to fight for their rights and they often feel that they face a lack of knowledge from the professional. In order to achieve a successful interaction is required, inter alia, an open mind and that the collaborative professions feel they have an equal status.</p>

Families of children with disabilities often have many different contacts with professional representing different principals. This places high demands on their professional work together to meet the needs of families and use resources efficiently. The method used is a literature review which aims to describe what is needed to achieve good collaboration between different professions around families with children with disabilities, and that from an organizational perspective to examine why there are often gaps in collaboration and how this affects the parents' life situation. The theories in this study originated from organizational and sociological theories. The most central concept in this study is collaboration from an organizational perspective. The results show that the interaction is problematic, due to that collaborative organizations often have rules which are incompatible and a lack of accountability on who is liable makes impairment in the interaction. Lack of cooperation affects parents' life situation in that they always have to fight for their rights and they often feel that they face a lack of knowledge from the professional. In order to achieve a successful interaction is required, inter alia, an open mind and that the collaborative professions feel they have an equal status.

Att vara förälder till barn med funktionsnedsättning kräver mycket tid och engagemang, vilket kan påverka föräldrarnas möjlighet till delaktighet i aktivitet. Delaktighet i aktivitet är en premiss för att uppnå en meningsfull vardag och hälsa. Syftet med studien är att undersöka upplevelse av delaktighet i vardagsaktiviteter hos föräldrar som har hemmaboende barn med funktionsnedsättning, vilka har eller har haft stöd i form av personlig assistans. För att undersöka föräldrarnas upplevelse av delaktighet i vardagsaktiviteter användes en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer med sju deltagare. Fyra huvudkategorier med varierande antal underkategorier framkom, vilka belyser olika aspekter som föräldrarna beskriver påverkar deras delaktighet i vardagsaktiviteter: omvårdnad dominerar vardagen, upplevelse av bristande kontroll i vardagen, strategier möjliggör vardagen och stöd i vardagen. Framtida forskning föreslås inom specifika aktivitetsområden.