Denna studies syfte är att finna sätt att producera musikinspelningar som passar lyssnare med cochleaimplantat. Frågeställningen är: Vilka perceptuella egenskaper hos cochleaimplantat bör man som musikproducent tänka på för att kunna anpassa musikinspelningar för människor med CI?För att finna de perceptuella egenskaper som cochleaimplantat, CI, har vid musiklyssning gjordes en litteraturstudie av det som skrivits kopplat till musiklyssning med CI.Resultaten visar att inspelningarna bör mixas i mono och att melodierna i musiken bör innehålla toner med stora intervall. Grundtonen i komplexa toner bör höras, och övertonerna bör kontrolleras, så att övertonsserierna inte blir alltför långa och går för högt i frekvensspektrumet. Det dynamiska omfånget i inspelningen bör inte vara alltför stort, och frekvensomfånget bör hålla sig runt 200-5000 Hz. Syntetisk rumssimulering, som t.ex. reverb, bör inte heller användas. Vidare presenteras en idé till hur man skulle kunna styra implantaten direkt elektroniskt, för att skapa musik.

Denna studies syfte har varit att utifrån föräldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemål som funnits när det gäller verksamhetens innehåll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemål har föräldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehåll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos föräldrar och assistenter angående assistentens roll och ansvar kring tal och språkutveckling hos barn med CI samt vilken påverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och språkutveckling? Den metod som har använts för att kunna undersöka dessa frågor är en kvalitativ intervjumetod med föräldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrån vårt transkriberade material. Det resultat som framkom från intervjuerna var att föräldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en påverkan på tal och språkutveckling för barnet med CI. Assistenternas roll och ansvar angående barnet med CI är av betydelse för att få teckenspråk och talad svenska parallellt i barnets vardag. Det fanns en positiv inställning från föräldrar och assistenter till att ha en integrerad förskoleavdelning inom detta undersökningsområde. I resultatet blev det tydligt att tvåspråkighet, miljö och barns identitet var av betydelse för barn med CI i deras kognitiva, emotionella och sociokulturella utveckling.

<p>Dövhet definieras olika inom olika discipliner. Enligt det medicinska perspektivet är dövhet en avvikelse som bör behandlas, medan det kulturella perspektivet ser döva som en språklig och kulturell minoritet. I Sverige har döva länge kämpat för att få teckenspråket erkänt som språk, undervisning på teckenspråk och rätt till fri tolkservice. I och med att detta erkänts som rättigheter har Sverige länge ansetts ligga i spetsen gällande dövas rättigheter. Samtidigt opereras så gott som alla döva barn i Sverige med cochleaimplantat som gör det möjligt att uppfatta ljud. Med anledning av cochleaimplantatets utbredning har jag valt att analysera tre medicinska dokuments framställning av cochleaimplantat och dövhet med hjälp av teman hämtade från Foucault, Faircloughs kritiska diskursanalys och Boréus begrepp om diskursiv diskriminering och social praktik. Jag har utgått från <em>att diskriminering av dövas kulturella perspektiv förekommer i dessa dokument och har därför haft som ambition att undersöka <em>hur. Mitt syfte har varit tvådelat, då jag dels valt att undersöka hur diskursen växt fram genom en grundlig litteraturgenomgång, och dels hur den kommer till uttryck i tre samtida medicinska dokument. I litteraturgenomgången går jag igenom dövas historia och tidigare forskning om diskursiv diskriminering av döva. Jag går också igenom bakgrunden till cochleaimplantatets utbredning och olika sätt att se på det. </em></em></p><p>Jag har analyserat tre texter, varav en kan sägas vara riktad internt inom det medicinska fältet och två även till en bredare publik av lekmän. I alla tre texterna beskrivs dövhet som "funktionsnedsättning" och sammankopplas med sämre "livskvalitet", "lidande" och sämre "språkförståelse". Cochleaimplantatet framställs som en väg till bättre livskvalitet och språkförståelse. Däremot skiljer sig texterna åt i synen på teckenspråk. I en av texterna som riktar sig till en publik utanför den medicinska expertisen presenteras teckenspråk som en "rättighet", medan det i texten som är riktad mer internt presenteras som något en person är "beroende" av. Mina generella slutsatser är att de ideologiska, sociala och politiska konsekvenserna av diskursen om cochleaimplantat är att reproduceringen av dövkultur försvåras, handikappstämpeln uppmuntras och risken för att hamna mellan två kulturer ökar.</p>

Dövhet definieras olika inom olika discipliner. Enligt det medicinska perspektivet är dövhet en avvikelse som bör behandlas, medan det kulturella perspektivet ser döva som en språklig och kulturell minoritet. I Sverige har döva länge kämpat för att få teckenspråket erkänt som språk, undervisning på teckenspråk och rätt till fri tolkservice. I och med att detta erkänts som rättigheter har Sverige länge ansetts ligga i spetsen gällande dövas rättigheter. Samtidigt opereras så gott som alla döva barn i Sverige med cochleaimplantat som gör det möjligt att uppfatta ljud. Med anledning av cochleaimplantatets utbredning har jag valt att analysera tre medicinska dokuments framställning av cochleaimplantat och dövhet med hjälp av teman hämtade från Foucault, Faircloughs kritiska diskursanalys och Boréus begrepp om diskursiv diskriminering och social praktik. Jag har utgått från att diskriminering av dövas kulturella perspektiv förekommer i dessa dokument och har därför haft som ambition att undersöka hur. Mitt syfte har varit tvådelat, då jag dels valt att undersöka hur diskursen växt fram genom en grundlig litteraturgenomgång, och dels hur den kommer till uttryck i tre samtida medicinska dokument. I litteraturgenomgången går jag igenom dövas historia och tidigare forskning om diskursiv diskriminering av döva. Jag går också igenom bakgrunden till cochleaimplantatets utbredning och olika sätt att se på det. Jag har analyserat tre texter, varav en kan sägas vara riktad internt inom det medicinska fältet och två även till en bredare publik av lekmän. I alla tre texterna beskrivs dövhet som "funktionsnedsättning" och sammankopplas med sämre "livskvalitet", "lidande" och sämre "språkförståelse". Cochleaimplantatet framställs som en väg till bättre livskvalitet och språkförståelse. Däremot skiljer sig texterna åt i synen på teckenspråk. I en av texterna som riktar sig till en publik utanför den medicinska expertisen presenteras teckenspråk som en "rättighet", medan det i texten som är riktad mer internt presenteras som något en person är "beroende" av. Mina generella slutsatser är att de ideologiska, sociala och politiska konsekvenserna av diskursen om cochleaimplantat är att reproduceringen av dövkultur försvåras, handikappstämpeln uppmuntras och risken för att hamna mellan två kulturer ökar.

Cochleaimplantat möjliggör att döva kan uppfatta ljud och utveckla talspråk. Begränsningar i den talspråkiga kommunikationen kvarstår även med ett cochleaimplantat. Inga hinder föreligger för utveckling av teckenspråk. Delaktighet i det sociala samspelet är betydande för vårt välbefinnande. Syftet var att undersöka upplevelsen av delaktighet i det sociala samspelet hos ungdomar med cochleaimplantat. Intervjuer med sju ungdomar analyserades enligt tematisk analys. Ungdomarna kommunicerade via teckenspråk och svenska. Språkutveckling och ljudupplevelse var viktiga för möjligheten till delaktighet. Bemötande hos omgivningen och motivation hos individen var av betydelse för delaktighet. Ungdomarna var i varierande grad delaktiga i samtal via tal. För teckenspråk var den egna förmågan i teckenspråk avgörande. Fanns den, förekom inga hinder för delaktighet i detta språk. Diskussion av resultaten visar att delaktighet är ett komplext begrepp. Ungdomarnas delaktighet i såväl teckenspråkiga som talspråkiga sammanhang påverkas av funktionsförmåga, aktiviteter samt faktorer hos individen och i omgivningen.

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsättning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende på typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat språk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jämte pedagogiska insatser har lett till en allt bättre språklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsättning och ett minskande glapp till jämnåriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och läsförmåga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp. Barnen var mellan sju och elva år gamla. Fonologiskt, komplext och visuellt arbetsminne samt ordavkodning, nonordsavkodning och läsförståelse prövades. Resultaten visade ingen övergripande skillnad mellan grupperna gällande läsförmåga. Barn med CI presterade lägre än de andra grupperna gällande fonologiskt arbetsminne medan barn med HA presterade lägre än barnen med normal hörsel. Inga övriga signifikanta skillnader avseende visuellt eller komplext arbetsminne noterades. Starka positiva korrelationer mellan fonologiskt respektive komplext arbetsminne och de olika aspekterna av läsförmåga noterades hos såväl barn med CI som normalhörande barn men inte hos barn med hörapparat. Barn med normal hörsel uppvisade även en signifikant korrelation mellan visuellt arbetsminne och läsförståelse, något som inte observerades hos barn med CI. Studiens resultat indikerar att barn med CI eller HA i de lägre skolåldrarna uppnår samma nivå när det gäller läsutvecklingen som barn med normal hörsel Vidare indikerar resultaten på att barn med CI tar sig an läsning på liknande sätt som barn med normal hörsel.

No description available.

Die Therapie von Patienten mit fortgeschrittener sensorineuraler Schwerhörigkeit oder Taubheit mit auditorischen Implantaten ist heute Standard in der medizinischen Versorgung. Durch direkte elektrische Stimulation der noch vorhanden auditorischen Neurone wird versucht, die physiologische Informationsübertragung entlang der Hörbahn künstlich nachzubilden. Strukturierte Halbleiterelektrodenträger aus Silizium stellen dabei eine mögliche Alternative zu den herkömmlichen Kabelbündel-Elektrodenträgern heutiger Implantate dar. Durch die Möglichkeit der Abstandsverringerung zwischen Stimulationselektroden und Nervenfasern sowie durch die Möglichkeit der Erhöhung der Anzahl an Stimulationselektroden könnte die Leistungsfähigkeit heutiger Implantate verbessert werden. Ziel der vorliegenden Arbeit war es, das Wachstumsverhalten corticaler neuronaler Vorläuferzellen der Maus auf strukturierten Siliziumhalbleitern zu untersuchen und das Wachstumsverhalten näher zu charakterisieren. Zwei unterschiedliche Oberflä-chenstrukturen wurden durch den Einsatz der Elektronenstrahllithografie auf Silizi-umwafern erzeugt. Zylinder auf der Oberfläche der Halbleiter wurden als Modellstruktur gewählt, um eine erhöhte Anzahl an Elektrodenkontakten zu simulieren und die neuronale Interaktion mit diesen zu untersuchen. Daneben wurden Furchen auf Siliziumoberflächen verwendet, um die Wachstumsrichtung der neuronalen Zellen zu beeinflussen. Die durchgeführten Untersuchungen konnten zeigen, dass strukturierte Halbleiter-elektrodenträger in zukünftigen auditorischen Implantaten grundsätzlich eine Alternative zu den Kabelbündel-Elektrodenträgern heutiger Implantate sein könnten. Durch den Einsatz der Elektronenstrahllithografie konnten Siliziumwafer mit präziser Oberflächenstrukturierung hergestellt werden und deren Biokompatibilität durch Kultivierung neuronaler Zellen gezeigt werden. Die Geometrie der eingeätzten Oberflächenstruktur hatte dabei entscheidenden Einfluss auf das Wachstumsverhalten der Zellen. Während durch Furchen die Orientierung der Neurone gezielt beeinflusst werden konnte und die Neuritenlängen mit zunehmender Ätztiefe abnahmen, konnten derartige Effekte bei den untersuchten Zylindern nicht beobachtet werden. Die durchgeführten rasterelektronenmikroskopischen Untersuchungen gaben Auf-schluss über die Interaktion der Neurite mit der Oberflächenstruktur. Auf vertikalen Wachstumsstress reagierten die kortikalen neuronalen Vorläuferzellen unabhängig von der Oberflächenstruktur mit der Ausbildung von neuronalen Brücken. Der Modus der Brückenbildung war bei beiden Strukturen dabei gleich, jedoch wurden unterschiedliche Verankerungspunkte an der Siliziumoberfläche beobachtet. Darüber hinaus konnte durch Echtzeituntersuchungen an lebenden Zellen gezeigt werden, dass diese während des Wachstums ihre Lage verändern konnten und somit nicht dauerhaft mit der Oberfläche verbunden waren. Die Ergebnisse zeigen, dass die beiden untersuchten Oberflächenstrukturen grundsätzlich für den Einsatz auf zukünftigen Halbleiterelektrodenträgern geeignet sind, jedoch noch weiterführende Untersuchungen nötig sind, um diese weiter zu optimieren. / The treatment of patients with advanced sensorineural hearing loss or deafness with auditory implants is standard in health care today. Structured silicon semiconductors could be an alternative to the conventional wire-bundle-electrodes of today's implants. The possibility of reducing the distance between stimulation electrodes and nerve fibers as well as the possibility of increasing the number of stimulation electrodes could improve the performance of today's implants. Aim of the present study was to investigate the growth behavior of cortical neuronal precursor cells of the mouse on structured silicon semiconductors and to characterize the growth behavior. Two different surface structures were created on silicon semiconductors through the use of electron beam lithography. Cylinders on the surface of the semiconductors were chosen as model structure for an increased number of electrode contacts. In addition, grooves on Silicon surfaces were used to influence the direction of the axonal outgrowth. The investigations showed that structured semiconductors basically could be an alternative to the cable-bundle-electrodes of today's implants. The geometry of the surface structure had decisive influence on the growth behavior of cells. While the orientation of the neurons could be influenced by grooves and the axon lengths with etching depth declined, such effects were not observed at the cylinders. Investigations on the scanning electron microscope showed the interaction of the axons with the surface structure. The neuronal precursor cells responded to vertical growth stress regardless of the surface structure with the formation of neural bridges. The mode of bridging was basically equal on both surfaces, but different anchor points on the silicon surface were observed. In real time studies on living cells the dynamic of neuronal growth was investigated. The Observation shoes, that neurons could change their position during growth and that they were not permanently connected to the surface. The results shows that the two observed semiconductor surfaces are generally suitable for the use in auditory implants. Further investigations should follow to optimize the surface structures for future implants.

<p>De dövas kamp för en egen kultur har formats till att de har teckenspråket som sitt första språk och svenska skriftspråket som sitt andra språk. Idag har många döva och hörselskadade Cochleaimplantat (CI) i tidig ålder. Det har varit hårt debatterat under en period. Syftet i föreliggande studie var att undersöka attityden hos döva/gravt hörselskadade ungdomars inställning till Cochleaimplantat. 21 ungdomar mellan 14-18 år har besvarat en enkät och fem intervjuer har genomförts, tre med döva ungdomar utan CI (varav en hade haft CI tidigare) och två intervjuer med ungdomar med CI.</p><p> </p><p>Följande frågor har studerats i föreliggande studie:</p><ul><li>Vilka för- respektive nackdelar finns med Cochleaimplantat enligt ungdomarna?</li><li>Hur upplever döva/gravt hörselskadade ungdomarna det är att vara döv/gravt hörselskadad idag med eller utan Cochleaimplantat?</li><li>Hur tänker döva/gravt hörselskadade ungdomar om dövkulturens framtid?</li></ul><p> </p><p>Ungdomarna med CI ser inga större nackdelar med CI. Samtliga av deras familjer är hörande. De anser att det är bra att höra ljud och att de får mer tillgång till de hörandes värld genom CI. Några nackdelar är när implantatet går sönder då kan det förekomma en lång reparationstid. Andra ungdomar med CI har svårt när det blir tekniska problem med CI. Ungdomarna utan CI ser sig inte ha något behov av att operera in CI, det är endast några som har haft funderingar kring det. I deras familjer förekommer det i några fall andra personer som är döva.</p><p> </p><p>Ungdomarna utan CI anser att de som har implantat är svikare mot dövkulturen. En rädsla för att teckenspråket ska dö ut finns. Föräldrar som fattat beslut om att operera in implantat på barn i tidig ålder fattar ett avgörande över barnets egen vilja medan några ungdomar utan CI menar att CI är fult och att det syns. Ett ingrepp i hjärnan kan också väcka en rädsla.</p><p> </p><p>Alla ungdomarna i föreliggande studie har de flesta kamrater både med eller utan CI. De anser sig trivas i sin vardag och umgås med varandra i skolan. På fritiden träffas de med jämna mellanrum på ett teckenspråkscafé. Andra fritidsaktiviteter har de tillsammans med hörande och då är ofta en teckenspråkstolk närvarande.</p><p> </p><p>Samtliga ungdomar tänker fortsätta studera i framtiden. Flertalet kommer söka till riksgymnasiet i Örebro. I Örebro finns ett stort programutbud för döva och gravt hörselskadade. Undantagsvis tror någon deltagande om denne hade haft CI skulle han/hon ha kunnat söka en mer avancerad utbildning, medan några anser att de söker till den utbildning de har tänkt sig vare sig det finns en anpassning eller inte till dövhet och hörselnedsättning.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Cochleaimplantat (CI) är en av de största medicinska innovationer som gjorts under de senaste 20 åren. Med hjälp av ett sådant kan barn med grav hörselnedsättning eller dövhet få möjlighet att höra och utveckla ett talat språk. Många barn med CI uppnår dock inte den förväntade språknivån. Orsakerna till detta är ännu inte fullt förstådda och vidare forskning är därför nödvändig. I föreliggande studie deltog 9 barn i åldrarna 6;7 – 12;4 år med CI. Syftet med denna studie var att undersöka kognitiv och språklig förmåga med fokus på arbetsminne och receptivt lexikon hos barn med CI. I detta syfte användes utvalda delar ur det datorbaserade testbatteriet SIPS (Sound Information Processing System) samt PPVT (Peabody Picture Vocabulary Test). Testresultaten analyserades på grupp- och individnivå. Dessutom jämfördes testresultaten med resultat från en kontrollgrupp normalhörande barn.</p><p>Barnen med CI presterade lägre än kontrollgruppen på gruppnivå. Enskilda individer presterade dock i nivå med barnen i kontrollgruppen vilket innebär att det är möjligt för barn med CI att uppnå goda resultat på de undersökta aspekterna. Resultaten i studien indikerar också att sen implantation inte alltid behöver vara ett hinder för god språklig utveckling. Samband mellan arbetsminne och lexikon påvisades hos barnen med CI samt hos kontrollgruppen. Inget samband kunde påvisas mellan undersökta bakgrundsvariabler och testresultat.</p> / <p>Cochlear implants (CI) are one of the most important medical innovations in the last 20 years. A CI can enable hearing and spoken language in children with severe hearing impairment or deafness. However, many children with CIs do not reach the expected level of language. The reasons for this are not yet fully understood and further research is therefore necessary. In the present study 9 children, 6;7-12;4 years old with CIs participated. The purpose of this study was to investigate cognitive and language abilities with focus on working memory and receptive lexicon in children with CI. For this purpose selected parts of the computer based test battery SIPS (Sound Information Processing System) and PPVT (Peabody Picture Vocabulary Test) were used. The test results were analysed on group level and on individual level. In addition the results were compared to results from a control group of children with normal hearing.</p><p>The children with CIs achieved lower results than the control group did, measured on a group level. A few individuals though performed at the same level as the children in the control group which implies that it is possible for children with CIs to reach good results on the examined aspects. The results of this study also indicate that late implantation is not necessarily an obstacle for good language development. Correlations between working memory and lexicon were found both in the children with CIs and in the control group. No correlation between the investigated demographic factors and test results was found.</p>