<p>Syftet med den här studien var att beskriva hur äldre människor med hörhjälpmedel upplever sin livskvalitet. Studien genomfördes som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Efter kategoriseringen av intervjumaterialet från sju äldre människor mellan 60-80 år som har hörhjälpmedel kunde urskönjas tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier: Gemenskap med underkategorier; omgivningens förståelse, utanförskap, att fungera med andra. Möjligheter med underkategorier; tacksamhet, fördelar, hjälpmedel, att fungera i vardagen. Kategorin Nackdelar skapades ur underkategorier som musik, störningar, ljudintryck, begränsningar, TV/telefon. Resultatet visade att några av de intervjuade tyckte att de fick förståelse från omgivningen medan andra menade att det var svårt för andra att sätta sig in i den hörselskadades situation. För att fungera i ett samspel med andra krävs vissa praktiska arrangemang liksom stor ansträngning av åhöraren med hörselnedsättning trots att han/hon använder hörhjälpmedel. Rädlsan för att inte höra rätt och göra bort sig kan orsaka att den hörselskadade hellre stannar hemma vilket i längden kan leda till ett utanförskap. Men resultatet visade också på stora betydande fördelar med hörhjälpmedel som möjliggör ett hörande och därmed kan leda till känsla av gemenskap och trygghet.</p>

<p>This essay is about the history of the hearing aid in Sweden, from 1930s until today. The hearing aid as an apparatus is described, and views by the users are presented. Articles and interviews have been used as source material to answer the main questions. In the essay, people who have written the articles, and the ten users being interviewed, describe how hearing aids are used in everyday life, and how users interact with people in general and how the hearing care system treats users. Another question regards how users perceive their own hearing aids from an aesthetic perspective. The articles are collected from a member-paper for people who have a hearing-loss. The articles were published between 1943 and 1960.</p><p>The result is that these users are quite comfortable with their hearing aids. This result is also contradictory to the general view of a person who has a hearing loss. The general view of a person with a hearing aid is a person with a problem. The given result shows that this general view is in conflict with how people with a hearing loss can view themselves.</p>

Syftet med den här studien var att beskriva hur äldre människor med hörhjälpmedel upplever sin livskvalitet. Studien genomfördes som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Efter kategoriseringen av intervjumaterialet från sju äldre människor mellan 60-80 år som har hörhjälpmedel kunde urskönjas tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier: Gemenskap med underkategorier; omgivningens förståelse, utanförskap, att fungera med andra. Möjligheter med underkategorier; tacksamhet, fördelar, hjälpmedel, att fungera i vardagen. Kategorin Nackdelar skapades ur underkategorier som musik, störningar, ljudintryck, begränsningar, TV/telefon. Resultatet visade att några av de intervjuade tyckte att de fick förståelse från omgivningen medan andra menade att det var svårt för andra att sätta sig in i den hörselskadades situation. För att fungera i ett samspel med andra krävs vissa praktiska arrangemang liksom stor ansträngning av åhöraren med hörselnedsättning trots att han/hon använder hörhjälpmedel. Rädlsan för att inte höra rätt och göra bort sig kan orsaka att den hörselskadade hellre stannar hemma vilket i längden kan leda till ett utanförskap. Men resultatet visade också på stora betydande fördelar med hörhjälpmedel som möjliggör ett hörande och därmed kan leda till känsla av gemenskap och trygghet.

This essay is about the history of the hearing aid in Sweden, from 1930s until today. The hearing aid as an apparatus is described, and views by the users are presented. Articles and interviews have been used as source material to answer the main questions. In the essay, people who have written the articles, and the ten users being interviewed, describe how hearing aids are used in everyday life, and how users interact with people in general and how the hearing care system treats users. Another question regards how users perceive their own hearing aids from an aesthetic perspective. The articles are collected from a member-paper for people who have a hearing-loss. The articles were published between 1943 and 1960. The result is that these users are quite comfortable with their hearing aids. This result is also contradictory to the general view of a person who has a hearing loss. The general view of a person with a hearing aid is a person with a problem. The given result shows that this general view is in conflict with how people with a hearing loss can view themselves.

<p>The project has been performed in a close collaboration with Hörsam who works in the field of hearing technology. In a first meeting with the company, the Project group was showed a few existing storage boxes for hearing aids. The company thought they were unnecessarily large with plenty of unused space and wanted a new, smarter solution to be developed.</p><p>The project began with user studies in which audiologists, maintenance technicians, future users and others were interviewed. The purpose was to obtain their views on today's storage boxes and to find out how well the users maintained their hearing aids. It proved to be a large lack of knowledge regarding the management of hearing aids within the users. As a result, new ways to clean their hearing aids were found. The group decided, therefore, to include extra batteries and cleaning articles in the storage box. It would give the user a sense of security, knowing they have everything they need in one place.</p><p>If earwax or moisture gets stuck in the sound channels to the hearing aid, the sound will disappear completely or partially. It is similarly, if the batteries run out. Hearing aid batteries last only about two weeks after activation and they are very small and difficult to handle for people with stiff joints. In the current situation, there are a variety of cleaning articles with different designs. Each hearing aid manufacturers have basically their own kit. Despite this, it is the same tools that are recommended by all. This is a brush, a loop, a cloth, a long needle and an air blower. In some cases the use of a rod with a magnet helps to facilitate replacement of batteries. The batteries are magnetic and therefore easily stuck on the rod, which help the user to handle the batteries. </p><p>After several suggestions of solutions the result became a storage box that the group has chose to call Skötsam. It has a soft and handy shape that offers the user a good grip. Skötsam is fitted for both those who only have one hearing aid and for those who have one to each ear. In the battery compartment there is space for at least two extra batteries, depending on its size. The different cleaning articles are located in a smart and clever way, while all functions are easy to use. In a comparison with today's storage boxes Skötsam have seven new features. It has been tested by future users with successful results. Even audiologists and technicians and others who have tried Skötsam are very satisfied with the result. All the requests and demands set out during the project have been met.</p>

The project has been performed in a close collaboration with Hörsam who works in the field of hearing technology. In a first meeting with the company, the Project group was showed a few existing storage boxes for hearing aids. The company thought they were unnecessarily large with plenty of unused space and wanted a new, smarter solution to be developed. The project began with user studies in which audiologists, maintenance technicians, future users and others were interviewed. The purpose was to obtain their views on today's storage boxes and to find out how well the users maintained their hearing aids. It proved to be a large lack of knowledge regarding the management of hearing aids within the users. As a result, new ways to clean their hearing aids were found. The group decided, therefore, to include extra batteries and cleaning articles in the storage box. It would give the user a sense of security, knowing they have everything they need in one place. If earwax or moisture gets stuck in the sound channels to the hearing aid, the sound will disappear completely or partially. It is similarly, if the batteries run out. Hearing aid batteries last only about two weeks after activation and they are very small and difficult to handle for people with stiff joints. In the current situation, there are a variety of cleaning articles with different designs. Each hearing aid manufacturers have basically their own kit. Despite this, it is the same tools that are recommended by all. This is a brush, a loop, a cloth, a long needle and an air blower. In some cases the use of a rod with a magnet helps to facilitate replacement of batteries. The batteries are magnetic and therefore easily stuck on the rod, which help the user to handle the batteries. After several suggestions of solutions the result became a storage box that the group has chose to call Skötsam. It has a soft and handy shape that offers the user a good grip. Skötsam is fitted for both those who only have one hearing aid and for those who have one to each ear. In the battery compartment there is space for at least two extra batteries, depending on its size. The different cleaning articles are located in a smart and clever way, while all functions are easy to use. In a comparison with today's storage boxes Skötsam have seven new features. It has been tested by future users with successful results. Even audiologists and technicians and others who have tried Skötsam are very satisfied with the result. All the requests and demands set out during the project have been met.

A number of studies have been made to examine several aspects of voice production in individuals with different types of hearing impairments. Most of the studies were made to explore the impact that hearing aids have for people with severe or congenital hearing impairment. So far it has been confirmed that there are changes regarding voice production in these individuals. A group that has not been investigated regarding voice production to a larger extent are hearing aid users with an acquired hearing impairment. In the present study the voice production of seven individuals, four men and three women, with a moderate acquired hearing impairment is examined. The individuals had an age span ranging from 55-71 years and had used hearing-aids for one year at the most. The participants were recorded as they completed three different tasks; reading aloud, spontaneous speech and production of sustained vowels. These tasks were performed twice; with and without hearing aids. An acoustic analysis of the recordings was performed in order to examine possible changes in mean fundamental frequency and vocal effort. Analysis on an individual level shows that throughout the different tasks, no participant demonstrated constant, audible differences regarding both fundamental frequency and vocal effort. However there were noticeable changes for a few participants in some of the tasks. Since the differences for most of the participants were negligible and inconsistent, no impact of the hearing aids or compensatory strategies was seen.

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsättning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende på typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat språk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jämte pedagogiska insatser har lett till en allt bättre språklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsättning och ett minskande glapp till jämnåriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och läsförmåga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp. Barnen var mellan sju och elva år gamla. Fonologiskt, komplext och visuellt arbetsminne samt ordavkodning, nonordsavkodning och läsförståelse prövades. Resultaten visade ingen övergripande skillnad mellan grupperna gällande läsförmåga. Barn med CI presterade lägre än de andra grupperna gällande fonologiskt arbetsminne medan barn med HA presterade lägre än barnen med normal hörsel. Inga övriga signifikanta skillnader avseende visuellt eller komplext arbetsminne noterades. Starka positiva korrelationer mellan fonologiskt respektive komplext arbetsminne och de olika aspekterna av läsförmåga noterades hos såväl barn med CI som normalhörande barn men inte hos barn med hörapparat. Barn med normal hörsel uppvisade även en signifikant korrelation mellan visuellt arbetsminne och läsförståelse, något som inte observerades hos barn med CI. Studiens resultat indikerar att barn med CI eller HA i de lägre skolåldrarna uppnår samma nivå när det gäller läsutvecklingen som barn med normal hörsel Vidare indikerar resultaten på att barn med CI tar sig an läsning på liknande sätt som barn med normal hörsel.

<p>Sammanfattning</p><p>Åldrandet kan innebära ökade svårigheter att klara det dagliga livet. Kroppen genomgår fysiska förändringar som kan orsaka ökade funktionshinder, bland annat i kommunikationssituationer. Med stigande ålder följer en naturlig degeneration av hörselsystemet och presbyacusis (åldershörselnedsättning) drabbar många äldre. Demens tillhör inte det naturliga åldrandet, men risken att drabbas av Alzheimers sjukdom (den vanligaste demensformen), ökar med stigande ålder. Den kognitiva förmågan påverkas exempelvis genom minnesstörningar och tal- och språksvårigheter, vilket innebär att den drabbade får kommunikationssvårigheter. Syftet med vår uppsats var att undersöka om forskningen funnit samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning, samt om hörselrehabilitering har någon betydelse för den äldre som drabbas av hörselnedsättning och Alzheimers sjukdom. Denna undersökning genomfördes som en litteraturstudie för att ta reda på kunskapsläget. Resultatet uppvisade ett visst biologiskt samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning i det centrala hörselsystemet, men ej i det perifera hörselsystemet. Alzheimerdrabbade patienter med hörselnedsättning blev hjälpta av hörapparatanpassning, vilket upplevdes av både patient och dess omgivning. Denna litteraturstudie uppmuntrar till vidare forskning kring hörselrehabiliteringens betydelse för personer med Alzheimers sjukdom och med hörselnedsättning samt kring samband mellan dessa två diagnoser, då forskning kring dessa frågeställningar var mycket begränsad.</p>

Sammanfattning Åldrandet kan innebära ökade svårigheter att klara det dagliga livet. Kroppen genomgår fysiska förändringar som kan orsaka ökade funktionshinder, bland annat i kommunikationssituationer. Med stigande ålder följer en naturlig degeneration av hörselsystemet och presbyacusis (åldershörselnedsättning) drabbar många äldre. Demens tillhör inte det naturliga åldrandet, men risken att drabbas av Alzheimers sjukdom (den vanligaste demensformen), ökar med stigande ålder. Den kognitiva förmågan påverkas exempelvis genom minnesstörningar och tal- och språksvårigheter, vilket innebär att den drabbade får kommunikationssvårigheter. Syftet med vår uppsats var att undersöka om forskningen funnit samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning, samt om hörselrehabilitering har någon betydelse för den äldre som drabbas av hörselnedsättning och Alzheimers sjukdom. Denna undersökning genomfördes som en litteraturstudie för att ta reda på kunskapsläget. Resultatet uppvisade ett visst biologiskt samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning i det centrala hörselsystemet, men ej i det perifera hörselsystemet. Alzheimerdrabbade patienter med hörselnedsättning blev hjälpta av hörapparatanpassning, vilket upplevdes av både patient och dess omgivning. Denna litteraturstudie uppmuntrar till vidare forskning kring hörselrehabiliteringens betydelse för personer med Alzheimers sjukdom och med hörselnedsättning samt kring samband mellan dessa två diagnoser, då forskning kring dessa frågeställningar var mycket begränsad.