Antalet elever med hörselnedsättning som placeras i hörande skolor istället för i hörselklass eller specialskola ökar. Skillnaderna mellan skolformerna är att specialskolan och hörselklasserna erbjuder anpassade lärmiljöer och skolpersonal med särskild kompetens i frågor som rör hörselnedsättning och dess konsekvenser för individen. Denna kompetens är inte självklar i de hörande skolorna och inget nationellt övergripande ansvar finns för att se över denna elevgrupps förutsättningar till lärande och delaktighet i skolorna, vilket i praktiken innebär att skolgången för dessa elever inte alls är jämlik eller likvärdig. Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om hur lärare i hörande skolor uppfattar arbetet med att undervisa en elev med hörselnedsättning i sin klass och vilka utvecklingsområden samt framgångsfaktorer som finns. Datainsamlingen har skett med kvalitativ semistrukturerad intervjumetod av sex högstadielärare och en gymnasielärare från spridda delar av Sverige. Resultaten och analysen av intervjuerna visar att det finns ett flertal utvecklingsområden för skolorna att arbeta med för att denna elevgrupp ska få en utbildning som ger dem lika förutsättningar till kunskapsutveckling och identitetsutveckling som sina klasskamrater i enlighet med vad skollagen förskriver. Resultaten visar också på ett antal framgångsfaktorer som när de tillämpas möjliggör till delaktighet och lärande i undervisningen oavsett hörselfunktion. / The number of hard of hearing students with a school placement in mainstream schools instead of a placement in special schools or in a class adapted for hard of hearing students are increasing. The differences between the school forms depend on how the auditive environment is adapted to improve the opportunities to hear and how. The special schools and the classes adapted for hard of hearing students do also offer teachers with specialist competence regarding hearing loss and its consequences for the individual. This competence is not given in the mainstream schools and furthermore, there is no national overall responsibility with an aim to review how schools provide this group of students with opportunities for learning and participation, which indicates that the schooling of these students is not equal or equivalent at all. The purpose of this study is to contribute with knowledge in how teachers in mainstream schools perceive the work of teaching these students and make visible developmental areas but also factors that enhance the learning and participation in the classrooms. The method used for this study is qualitative through semistructured interviews with six junior high school teachers and one high school teacher from different parts of Sweden. The results and the analysis of the interviews show that there are a number of development areas for the schools to work with in order for this group of students to receive an education that gives them the same conditions for knowledge development and identity development as their classmates in accordance with the School Education Act. The results also show a number of success factors that, when applied, enable participation and learning in teaching, regardless of hearing function.