Elever med hörselnedsättning uppnår generellt inte lika höga betyg som hörande elever. Forskningen kring hur elever med hörselnedsättning tillägnar sig kunskap via språket är eftersatt. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur man arbetar för att främja språkutvecklingen hos eleverna i en hörselklass. Följande frågor studeras i undersökningen: Vilka potentiella områden för språkutveckling finns det? Vilka faktorer försvårar eller förhindrar språkutvecklingen? Hur anpassas den språkliga, fysiska och pedagogiska miljön för att främja språkutvecklingen? I studien deltog eleverna i en hörselklass i årskurs sju. Data samlades in med hjälp av observationer, en elevenkät samt en lärarintervju och analyserades tematiskt. Resultaten visade att elevernas språkutveckling främjas då lärarna använder stödtecken. Språkbruk som utgår från elevernas intressesfär och uppgifter av kommunikativ karaktär, påverkar elevernas språkutveckling positivt. Den hörseltekniska utrustningen förbättrar elevernas möjligheter att göra sig hörda i klassrummet men begränsar möjligheterna att utveckla den dialogiska kompetensen. Genom att lärarna tar god tid på sig att introducera begrepp, förankra kunskap hos eleverna samt avlastar deras arbetsminne, stöttas eleverna i utarbetandet av de egna inlärningsstrategierna och lyssnandestrategierna. Eftersom elever med hörselnedsättning utgör en minoritet förbises ofta deras språkliga behov. En nyckel till elevernas framgång i skolan, visade sig vara att se deras verkliga behov för att kunna utvecklas språkligt och att stötta eleverna att komma vidare i denna utveckling, utifrån individens förutsättningar. / Pupils with impaired hearing do not reach as high marks as pupils with no hearing-impairment. The research about how pupils with impaired hearing assimilate knowledge through their language are, to a certain degree, neglected. The purpose of this search is to examine possible ways to promote the language development in a class of impaired hearing pupils. The following questions were in focus: Which were the main domains for language development in the class? Which were the aggravating circumstances for the language development? Which were the possible ways to adjust the linguistic-, physical- and pedagogical settings in order to promote the language development? The participants in this study were adolescents, in a class for impaired hearing pupils. Data was collected by observations, a questionnaire, and an interview with one of the teachers. Data was divided into topics. The language development was promoted when the teachers reinforced the spoken language with signs borrowed from the sign language. Linguistic usage based on the interests of the pupils and exercises promoting communication will affect the language development, as will be seen from the results. The hearing loop and the hearing aids will improve the pupils ability to be heard in the classroom, but it will also limit their ability to develop capacity of taking part in dialogues. By introducing knowledge slow and gentle, by anchoring the knowledge, and by relieving the pressure on the pupils working memory, the pupils will be supported in the preparation of their own learning strategies. / Datum för presentation: 2011-01-14

Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsättning i grundskolan. En kvalitativstudie ur några pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school)Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Specialpedagogik, Malmö högskola.Syftet med arbetet är att är att belysa hur några pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsättning. Studien utgår från litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt fem pedagoger från årskurs F-9 har intervjuats.Sammanfattningsvis visar resultatet att de flesta pedagoger gör sitt bästa för att arbeta och utveckla sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsättning. För att eleverna ska kunna ta till sig teoretiska kunskaper på bästa sätt och vara delaktiga i den sociala samhörigheten i lärandesituationen måste pedagogerna först bygga upp trygghet och arbetsro i klassrumsmiljön. Det ska finnas en tydlig struktur och god ljudmiljö i lärmiljön som gör att elever med hörselnedsättning är trygga i kommunikationen med pedagogen och klasskamraterna. Pedagogen ska ha hörselkunskap och använda sig av pedagogiska, kommunikativa arbetssätt och metoder och tekniska hjälpmedel, för att underlätta skolarbetet för dessa elever. För att på bästa sätt inkludera elever med hörselnedsättning och uppnå en helhetssyn på eleven och dess behov i lärande situationen krävs även samverkan mellan pedagogisk personal och föräldrar, samt att special-och hörselpedagog arbetar som ett pedagogiskt stöd för elever, pedagoger och föräldrar.