<p>The intention of the study is to investigate pedagogues understanding of physical activities in preschool. Should special activities be planned in order to stimulate children´s progress in motor skills? I also want to find out if pedagogues found the acitivities in preschool curriculum which says that the aim is to develop children´s body perception and teaching children how to care for their own health. I have interviewed seven pedagogues and focus of the question lied within motor skills and the joy of movement among preschool children. The result shows that pedagogues regard it to be important to stimulate motor activities and to encourage joy of movement in preschool. However the interviewed pedagogues believe that children can be supported in their development both through planned and more spontaneous activities. It is only a few of the pedagogues that make a connection between well developed motor skills in preschool children and the children´s future health.</p><p>Keywords: Preschool pedagogues, motor activity, planned activity and joy of movement</p>

The intention of the study is to investigate pedagogues understanding of physical activities in preschool. Should special activities be planned in order to stimulate children´s progress in motor skills? I also want to find out if pedagogues found the acitivities in preschool curriculum which says that the aim is to develop children´s body perception and teaching children how to care for their own health. I have interviewed seven pedagogues and focus of the question lied within motor skills and the joy of movement among preschool children. The result shows that pedagogues regard it to be important to stimulate motor activities and to encourage joy of movement in preschool. However the interviewed pedagogues believe that children can be supported in their development both through planned and more spontaneous activities. It is only a few of the pedagogues that make a connection between well developed motor skills in preschool children and the children´s future health. Keywords: Preschool pedagogues, motor activity, planned activity and joy of movement

Syftet med denna fenomenografiska studie var att undersöka barns uppfattningar av fenomenet rörelseglädje och vilken innebörd rörelseglädje har för dem. Ur ett hälsoperspektiv är det viktigt att människan är fysiskt aktiv. Forskningen (Engström, 2005) visar att en viktig motivationsfaktor för att vara i rörelse är att det upplevs som meningsfullt och roligt. Genom kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod har 8 barn berättat om sina uppfattningar av fenomenet rörelseglädje. Barnen som intervjuats behöver öka sin fysiska aktivitet och har ingått i ett hälsoprojekt på högskolan i Halmstad. Studenter inom lärarprogrammet har planerat, organiserat och genomfört de fysiska aktiviteterna för barnen vid 8 tillfällen. Genom en kvalitativ analys har barnens uppfattningar kategoriserats och tolkats. Barnen berättade om olika aktiviteter och upplevelser som kopplades till rörelseglädje och resultatet visade variationer av barnens uppfattningar. Rörelseglädje genom fysisk aktivitet innebar en känsla som barnen blev glada av. Slutsatsen är att det är varje enskild individs upplevelser av fysiska aktiviteter som har betydelse för individens uppfattning av fenomenet rörelseglädje.

Syftet med studien var att öka förståelsen för hur lärare planerar och genomför sina lektioner med innehållet bollsporter. Enligt läroplanen Skolverket (2016) skall undervisningen främja alla elevers utveckling och lärande därför är det av intresse att ta reda på vad som avgör innehållet i ämnet idrott och hälsa. Studien bygger på observationer av två idrottslärares lektioner samt intervjuer med lärarna och 24 elever. Resultatet visar att en av lärarna värnar om traditionella bollsporter i undervisningen medan den andra inte använder sig av detta utan styr mer mot bollekar som ska fånga fler elever än bara de som är aktiva på fritiden. Eleverna har olika uppfattningar men uppskattar oftast det traditionella innehållet.

Den fysiska inaktiviteten ökar och därmed förekomsten av hälsorisker diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar som är nutidens största folkhälsosjukdomar. Undersökningar visar att alla elever inte deltar i idrottsundervisningen fullt ut samt att ursäkterna för detta ökar. Mycket tyder på att ämnet och dess lärare marginaliseras i skolan då allmänheten saknar förståelse för dess syfte och målsättning. Tidigare forskning visar även att elevers förväntningar inte alltid överensstämmer med undervisningen vilket gör att denna inte blir meningsfull för dessa. Denna studie syftar till att undersöka faktorer som påverkar rörelseglädje genom fokusgruppssamtal med föräldrar till barn i Hälsoprojektet, där rörelseglädje har dokumenterats. Samtalen har analyserats och tolkats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tyder på att ledare, självförtroende och möjligheter till inflytande påverkar rörelseglädjen vilket i studien varit kopplat till situation och miljö.

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger ser på utevistelse och dess lärande samt hur de använder utevistelse i sitt pedagogiska arbete. Frågeställningarna som ställdes var: Hur ser pedagoger på utevistelse och lärande? Hur använder de utevistelse i sitt pedagogiska arbete? Begreppen arbetet utgick ifrån för att kunna svara på frågeställningarna var barns rörelseglädje och miljödidaktik. För att ta reda på detta användes enkätundersökning som metod. Enkätundersökningarna skickades ut till de förskolor i en viss kommun, som förskolecheferna godkände. Resultatet från enkäterna som skickades ut visade på att det var en blandning mellan de båda begreppen som användes i denna undersökning.  De flesta gångerna förskolorna gick till lekparken eller skogen var både planerade och oplanerade, då pedagogerna ansåg att barnen behöver båda. / The purpose with this study was to see how preschool-teachers see on the time outdoors and the learning it leads to, and also how they use the time outdoors in their educational work. The questions were as following: How do preschool-teachers look upon the time outdoors and learning? How do preschool-teachers use the time outdoors in their educational work? The concepts of children’s joy of movement and environmental didactics were assumed to answer the questions in this study. To answer these questions survey were used as a method. The survey was sent out to most of the preschools in a municipality. The results of the surveys that came back showed that it’s a mixture of the both concepts that were used in this study and that the most times at the playground or in the woods were both planned and unplanned, because the teacher’s assumes that the children needs both.

Utifrån ämnet rörelseglädje i förskolan och ett citat från läroplanen för förskolan genomfördes en kvalitativ studie. Det syfte studien utgick ifrån var följande: Syftet med denna kvalitativa studie var att skapa kunskap om vad rörelseglädje i förskolan innebär. Undersökningen tog utgångspunkt i förskollärares uppfattningar och tankar om begreppet rörelseglädje. Detta kopplas till hur det beskrivs i läroplanen för förskolan enligt följande citat: “Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva.” (Lpfö 2018, s. 5). I studien användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. De som intervjuades är utbildade förskollärare från förskolor i två olika kommuner. Alla intervjuer skedde digitalt och innan intervjuerna skrev deltagarna under en samtyckesblankett för insamling och behandling av personuppgifter. I resultatdelen presenteras de svar respondenterna gett angående vad rörelseglädje kan innebära, vad som kan hindra barn från att känna rörelseglädje och hur de arbetar med rörelseglädje. Exempel på vad rörelseglädje kan innebära enligt respondenterna var just att känna glädje och lycka vid rörelse. Faktorer som kan bidra till rörelseglädje är bland annat att vistas utomhus, gärna i skogen, röra sig till musik eller göra olika typer av hinder/balansbanor. Barnens självkänsla visade sig vara en viktig del i rörelseglädjen, att de känner att de vågar och kan använda sin kropp motoriskt. Resultatet analyserades, diskuterades och kopplades till tidigare forskning, vilket textens sista delar visar.

Endast 2 av 10 barn når idag upp till den dagliga rekommenderade dosen av fysisk aktivitet (Generation Pep 2021), vilket är en alarmerande siffra som förskolan kan vara med och förändra. En anledning till att barn vill röra på sig är för att uppleva glädje och motivation (Osnes, Skaug &amp; Eid Kaarby 2012, s. 28) och studiens syfte är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till och arbetar med att barn skall uppleva rörelseglädje i förskolan. Den genomförda studien är en kvalitativ skriftlig intervju och riktar sig till förskollärare inom förskolans verksamhet. Studiens data är insamlad från 14 förskollärare från tre förskolor i en kommun belägen i Västra Götaland, Sverige. Av resultatet framgår att de vanligaste arbetssätten som lyfts är att vara en god förebild, att vara medaktör, skapa lustfyllda aktiviteter, att tillåta rörelse samt att på olika sätt ge barnen trygghet i rörelsen. Arbetssätten skiljer sig åt huruvida de är spontana eller planerade. De spontana beskrivs som stunder där barnen agerar utifrån sin egen intuition och där glädjen kommer från det otvungna. De planerade är där förskollärarna har möjlighet att påverka barnets utveckling, dels utifrån läroplanen, dels rent motoriskt. De strategier som går att utläsa för att få in rörelse i barns vardag är att utgå från en rörelsepolicy, uppmuntra och uppmana barnen till rörelse, varva stillasittande aktiviteter med fysiska samt att skapa målstyrda rörelseaktiviteter. Resultatet visar dels på bristande kunskaper och engagemang inom området för målinriktade rörelseaktiviteter, dels att förskollärare ofta agerar som medaktörer och att det förekommer olika former av rörelse i förskolans vardagliga verksamhet. Slutligen visar resultatet att rörelseglädje finns i förskolan, och att olika arbetssätt och kompetenser kan bidra till att barnen upplever rörelsen som mer eller mindre glädjefylld.

Idén till denna undersökning väcktes tidigare under vår utbildning när vi skrev ett arbete som handlade om den fysiska aktiviteten i förskolan. Vi ansåg det intressant att undersöka i vilken utsträckning den fysiska aktiviteten sker samt hur förskollärare ser på fysisk aktivitet för att främja hälsa och välbefinnande hos barnen.  Studiens syfte är att undersöka några förskollärares resonemang om och erfarenheter av planerad fysisk aktivitet kopplat till hälsa och välbefinnande i förskolan. Studien har gjorts utifrån en kvalitativ undersökning genom selfreports. Vi valde ut KASAM som teori eftersom vi ansåg den vara intressant att koppla vårt arbete till samt som vi tyckte passade bra för att undersöka vad barnen upplever genom fysisk aktivitet. Resultatet visar att de olika förskolorna bedriver en liknande undervisning i ämnet fysisk aktivitet kopplat till hälsa och välbefinnande. Gemensamt för de olika förskolorna är att de till stor del mest använder sig av spontan undervisning i ämnet fysisk aktivitet men det sker också planerad, om än inte i samma utsträckning. Resultatet visar också att förskollärarna anser att fysisk aktivitet är en viktig och betydelsefull del i förskolans undervisning. Slutsatser vi har kunnat dra är att ämnet är stort och innefattar många olika delar vilket kan uppfattas som svårt att undervisa i och behöver delas upp och anpassas utefter barngrupper för att skapa en förståelse till barnen som ska leda till livslångt lärande samt välmående. Genom att förskolan arbetar med målmedveten fysisk aktivitet ges det möjligheter till att arbeta mot ett hälsofrämjande och socialt hållbart perspektiv där barnen får en medvetenhet om betydelse av hälsa.

Undervisningen i fritidshemmet ska bidra till att eleverna förstår hur fysisk aktivitet kan påverka deras hälsa och välbefinnande. I fritidshemmet ska eleverna ges förutsättning för att utveckla rörelseglädje och fysisk aktivitet och vi vill med denna studie få en inblick i hur elever i fritidshem upplever rörelse och fysisk aktivitet under sin vistelse i fritidshemmet. Syfte Studiens syfte är att undersöka och belysa hur eleverna upplever begreppet ”rörelseglädje” samt de förutsättningar som ges för barns fysiska aktivitet i fritidshemmet. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är: • Vad uppfattar eleverna som rörelseglädje i fritidshemmet? • Hur uppfattar eleverna att skolmiljön påverkar upplevelsen av rörelseglädje i fritidshemmet? Metod Genom semistrukturerade intervjuer med enskilda elever har denna kvalitativa studie försökt att undersöka och belysa hur eleverna upplever begreppet rörelseglädje samt de förutsättningar som ges för barns fysiska aktivitet i fritidshemmet. Semistrukturerade intervjuer har gjorts på tre olika skolor i södra Sverige med sammanlagt 18 elever. Resultat Resultatet av hur eleverna upplever begreppet rörelseglädje samt de förutsättningar som ges för elevers fysiska aktivitet inom fritidshemmet visar att det sociala samspelet och skolgårdsmiljön har betydelse. Eleverna uttrycker att lekar, kompisar och material samt skolgårdsmiljön har betydelse för deras upplevelse av rörelse.