This essay is about conflicts between feminist theory and lived male sexuality. By interviewing four male feminist identified young activists this studie examines how these men solve potential conflicts between sexual desires and feminist ideals and how their identitiesare created with regards to feminist theory. A qualitative poststructuralist approach is used where feminst discourses set outs different ways for the men to interpret themselves as feminist subjects. The study concludes that these men distance themselves from what they find as different kinds of hegemonic masculinities, such as: activity, dominance and heterosexual masculinities. The possibilities of identification for the men in the study are: ”afemale position”, ”a non male position”, ”a refllexive or searching position” or ”a nonheterosexual position”. / Denna uppsats handlar om konflikter mellan feministiska ställningstaganden och levd manlig sexualitet hos fyra feministidentifierade män samt vilka betydelser dessa konflikter har för hur männen i studien kan identifiera sin manliga sexualitet. Genom kvalitativ postrukturalistiskt influerad metod används feministiska diskurser som fondvägg för min empiri. Studien visar hur respondenterna tar avstånd från hegemoniska maskulinitetsuttryck, exempelvis aktivitet, dominans och heterosexualitet och de vill förändra sig själva i en feministisk riktning. Deras feministiska sexuella identitet har fyra olika uttryck: ”Att beskriva sig själv som kvinnlig och uppvärdera traditionellt kvinnliga sexuella egenskaper”, ”att vara ickemanlig i sängen”, ”att reflektera över sin sexualitet” och ”att vara öppen för samkönat sexuellt umgänge”.

Against a backdrop of feminist and social scientific research on sex, female embodiment, and normality this thesis aims to discern how young women, who in adolescence have learned that their bodies are developing in ways considered ‘atypical’ for the female sex, make sense of their bodies and their situation. In focus are the ways in which the women make sense of and negotiate female embodiment; how they, particularly in stories about their interactions with others, position their embodied selves; and how norms and beliefs about sexed embodiment, heterosexual practice, and in/fertility are strengthened and challenged in the interviewees’ sense-making. The data comprise 23 in-depth interviews with women who in adolescence have learned that they do not have a uterus and a vagina, or who have learned that they do not have two X chromosomes and have no, or non-functioning, ovaries. Through narrative and thematic analysis the thesis shows how the women’s sense-making can be obstructed by norms about female embodiment, heterosexual practice, and in/fertility, expressed through medical terminology and practice and in interaction with family, friends, and peers, as described by the interviewees. Concomitantly, as the thesis demonstrates, medical terminology can be experienced and function as a resource in the women’s sense-making. Diagnostic categories enable them to put the specificities of sex development into words and raise awareness about bodily variation. Furthermore, in their stories about others’ reactions to their bodies and about their experience and management of certain medical treatments, the women question norms about female embodiment, heterosexual practice, and in/fertility that were previously taken for granted. The complexity of the women’s sense-making is demonstrated through the ways in which the interviewees, on the one hand, align with norms about female embodiment, heterosexual practice, and in/fertility, and in which they, on the other hand, succeed in challenging the same. In this ‘juggling’ of reinforcement and resistance, the thesis argues, the women are found to expand rather than dismiss beliefs about female embodiment.  Thus, the thesis contributes with deepened knowledge about what it can be like to live with these specific conditions and with problematizations of how norms about female embodiment can be enacted and questioned. / Mot bakgrund av feministisk och samhällsvetenskaplig forskning kring kön, kvinnlig kroppslighet och normalitet syftar avhandlingen till att undersöka hur unga kvinnor, som i tonåren fått reda på att deras kropp utvecklas på ett sätt som anses ”otypiskt” för det kvinnliga könet söker förstå och skapa mening kring sin kropp och situation. Framförallt undersöks dessa kvinnors meningsskapande, hur de i sina berättelser positionerar sig i relation till andra, och hur normer och föreställningar om kvinnlig kroppslighet, heterosexuell praktik och in/fertilitet förstås, förhandlas, stärks och ifrågasätts i berättelserna. Materialet som undersöks utgörs av 23 djupintervjuer med kvinnor som i tonåren fått reda på att de antingen inte har någon livmoder och vagina eller att de inte har två X kromosomer och inga eller  icke-fungerade äggstockar. Genom narrativa och tematiska analyser visar avhandlingen hur kvinnornas meningskapande formas av normer kring kvinnlig kroppslighet, heterosexuell praktik och in/fertilitet, då de uttrycks i kvinnornas berättelser om sin situation i möten med andra och i relation till medicinsk praktik. Samtidigt, visar avhandlingen, kan medicinsk terminologi, specifikt diagnoser, och praktik utgöra resurser i kvinnornas meningsskapande som möjliggör för dem att sätta ord på och sprida kunskap om kroppslig variation. I kvinnornas berättelser om andras reaktioner på deras kroppar och om deras erfarenhet och hantering av specifika medicinska behandlingar utmanas vidare normer som kvinnorna tidigare har tagit för givet. Genom analysen framträder således komplexiteten i kvinnornas meningskapande då de å ena sidan anammar förgivettagna normer om kvinnlig kroppslighet, heterosexuell praktik och infertilitet och å andra sidan utmanar de samma. I detta ”jonglerande” av anpassning till normer och motstånd mot desammasyns kvinnorna expandera snarare än avfärda föreställningar om kvinnlig kroppslighet. Avhandlingen fördjupar därmed kunskapen om hur det kan vara att leva med dess specifika tillstånd och till att problematisera hur normer om kvinnlig kroppslighet kan ta sig uttryck och ifrågasättas.