Thesis (Ph.D.)--University of Tulsa, 1993. / Includes bibliographical references (leaves 161-179).

Thesis (Ph. D.)--University of Hong Kong, 2007. / Also available online.

Thesis (Ph. D.)--University of Hong Kong, 2007. / Title proper from title frame. Also available in printed format.

This study diagnoses performance in a mature manufacturing company based on an inquiry into contextual ambidexterity. Previous research has shown that creating a high performance context is founded upon the constructs of performance management and social support; however, this research has been conducted in fast evolving, relatively young companies such as software design firms. To date, no research has shown if a well established manufacturing firm can create a context with high levels of performance management and social support establishing a high performance environment and therefore be contextually ambidextrous. The presented contextual ambidexterity inquiry considers social support based upon four specific types of support, namely emotional, appraisal, informational, and instrumental support. Within social support, the concepts of trust and burnout are also vital in establishing the proper culture to achieve high performance. Further, performance management is founded upon human capital management established in a suitable corporate culture. In this study, this approach to a contextual ambidexterity inquiry is applied within the context of a U.S. based division of a global manufacturing company based on a survey, participant observation, and individual interviews. The research contributes to both the academic and practitioner environments with a greater understanding of the antecedents of high performance in an environment outside that of a young, fast evolving software firms. Further, it is shown that a high performance context may exist within organizations that are vastly different from those previously studied. In addition, this study offers an approach to a contextual ambidexterity inquiry with refined definitions and measures based on established constructs as well as new constructs. The implications of these additions to our understanding of contextual ambidexterity to both academia and practice are discussed and several avenues of future research are proposed.

Thesis submitted to the Division of Arts. / Thesis (D.I.T.)--Murdoch University, 2007. Includes bibliographical references (p. 230-237).

Thesis (D. Phil. (Organisational Behaviour))--University of Pretoria, 2004. / Includes bibliographical references (leaves 183-204).

Denna studie syftar till att undersöka och analysera enhetschefer inom offentlig vård ochomsorg och deras upplevelse gällande covid-19 pandemins inverkan på tillitsbaserat ledarskap.Covid-19 pandemin innebar en risksituation för samhällets grundläggande funktioner, hälsa ochfrihet vilket definierar covid-19 som en samhällskris. Det finns en hel del forskning på hur enkris kan påverka ett ledarskap men det finns en begränsad mängd forskning på hur justtillitsbaserat ledarskap kan påverkas av en kris.Semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta enhetschefer inom vård och omsorg som varverksamma inom särskilt boende och hemtjänst. Enhetschefer i denna kontext avser förstalinjens chefer. Intervjuerna har analyserats tematiskt varav två huvudteman togs fram.Förhållningssätt och förutsättningar till tillitsbaserad styrning och möjligheter för utförandeav arbetsuppgifter. Vår teoretiska utgångspunkt har i huvudsak varit tillitsbaserat ledarskap,KASAM (känsla av sammanhang) och Top-down/bottom-up.De mest framträdande resultaten är att informanternas förhållningssätt till tillitsbaseratledarskap inte har ändrats nämnvärt under covid- 19 pandemin. Däremot har förutsättningarnaför att leda tillitsbaserat förändrats i och med ständigt förändrade ramar utifrån nya direktiv.Chefernas dagliga arbete har påverkats och nya frågor och prioriteringar har uppstått till följdav covid-19 pandemin. Slutsatserna vi drar är att en pandemi inte behöver påverka inställningentill tillitsbaserat ledarskap. Däremot kan en pandemi påverka möjligheterna ochförutsättningarna att leda utifrån filosofin. Vidare kan arbetsuppgifterna påverkas av ändradeförutsättningar

Titel: ”Klockren på uttrycket tillitsbaserad chef” – En kvalitativ studie om medarbetares upplevelse av en tillitsbaserad styrning och ledning samt dess implementering. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Johanna Gullstrand och Martina Jelincic. Handledare: Emilia Kvarnström. Datum: 2024 – maj. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att ur ett medarbetarperspektiv undersöka upplevelsen av en tillitsbaserad styrning och ledning samt dess implementering på en svensk, statlig arbetsplats. Metod: En kvalitativ metod applicerades där semistrukturerade intervjuer genomfördes tillsammans med åtta respondenter från två olika verksamhetsområden inom Statens servicecenter. Materialet har transkriberats samt kodats och analyserats i enlighet med en reflexiv tematisk analys. Resultatet presenteras i en sammanvävd empiri och analys. Resultat och slutsats: Den tillitsbaserade styrningen och ledningen har generellt inte resulterat i stora skillnader för respondenterna, flera av dem menar att de alltid har arbetat efter dessa principer. Därtill skiljer sig graden av utbildning och implementering beroende på vilket verksamhetsområde respondenterna tillhör. Examensarbetets bidrag: Examensarbetet belyser vikten av att implementera ett nytt styrsätt kräver fullt fokus på uppgiften då flera andra pågående processer kan påverka implementeringens kraft. Därtill grundar sig tillitsbaserad styrning och ledning på diverse principer, där denna studie visar på vikten att ha en balans mellan frihet under ansvar och ett verksamhetsnära stöd. Förslag till fortsatt forskning: Tillitsbaserad styrning och ledning utgår från att lita på personerna en arbetar med, men alla personer går inte att lita på; det belyser en forskare och respondent. Det skulle därmed vara intressant att, ur ett chefsperspektiv, undersöka hur en styrning som baseras på tillit bör hanteras om alla inte förtjänar samma tillit. / Title: “Perfect for the expression trust-based manager” – A qualitative study on employees’ experience of a trust-based management and its implementation. Level: Bachelor’s degree thesis in Business Administration. Author: Johanna Gullstrand and Martina Jelincic. Supervisor: Emilia Kvarnström. Date: 2024 – May. Aim: The purpose of this thesis is to examine the experience of trust-based management and its implementation in a Swedish government workplace from an employee perspective. Method: A qualitative method has been applied where semi-structured interviews were conducted with eight participants from two different business areas within Statens servicecenter. The material has been transcribed, coded, and analyzed in accordance with a reflexive thematic analysis. The results are presented in a combined empirical analysis. Results and conclusions: The trust-based management has generally not resulted in major differences for the participants, several of them say that they have always worked according to these principles. In addition, the level of education and implementation differs depending on the area of operation to which the participants belong. Contribution of the thesis: The thesis highlights the importance of implementing a new management approach requires full focus on the task as several other ongoing processes can affect the power of the implementation. In addition, trust-based management is based on various principles, where this study shows the importance of having a balance between freedom with responsibility and operational support. Suggestions for future research: Trust-based management is based on trusting the people you work with, but some people cannot be trusted, as one researcher and respondent highlights. It would therefore be interesting to examine, from a managerial perspective, how trust-based management should be handled if not everyone deserves the same trust.

Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas vid blivande Linnéuniversitetet stöd för fusionen av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Vidare undersöktes bland annat vilken effekt olika faktorer som information, möjligheten att delta samt tilliten till högsta ledningen hade på stödet för fusionen. En enkätundersökning gjordes med ett slumpmässigt urval med 185 deltagare varav 95 var från Växjö universitet och 90 från Högskolan i Kalmar. Enkäten var baserad på fem mätinstrument: a) Leader-Member Exchange, b) information, deltagande och tillit till högsta ledningen, c) öppenhet för jobbförändringar, d) individens uppfattning av sin egen kunskapsbredd och e) motstånd mot förändring. Resultatet visade att motstånd mot förändring hade negativa samband med information, deltagande och tillit till högsta ledningen. Det visade även att det fanns ett negativt samband mellan motstånd mot förändring och individens syn på sin egen kunskapsbredd på de anställda vid blivande Linnéuniversitetet. Samt att personalen vid Högskolan i Kalmar generellt uppvisade ett större stöd för fusionen. / The aim of this study was to examine employees of the prospective Linnaeus University support for the merger of Växjö University and University College of Kalmar. It was further examined including the impact of various factors such as information, the ability to participate and trust in management had the support of the merger. A survey was made with a random sample of 185 participants of which 95 were from Växjö University and 90 from the University College of Kalmar. The survey was based on five instruments: leader-member exchange, change process characteristics, openness to job changes, role-breadth self-efficacy and resistance to change. The result showed that resistance to change had a negative relation to information, participation and trust in management. It also showed that there was a negative correlation between resistance to change and individual approach to its own range of knowledge on the staff of the future Linnaeus University. And the staff of the University College of Kalmar in general showed greater support for the merger.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas vid blivande Linnéuniversitetet stöd för fusionen av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Vidare undersöktes bland annat vilken effekt olika faktorer som information, möjligheten att delta samt tilliten till högsta ledningen hade på stödet för fusionen. En enkätundersökning gjordes med ett slumpmässigt urval med 185 deltagare varav 95 var från Växjö universitet och 90 från Högskolan i Kalmar. Enkäten var baserad på fem mätinstrument: a) Leader-Member Exchange, b) information, deltagande och tillit till högsta ledningen, c) öppenhet för jobbförändringar, d) individens uppfattning av sin egen kunskapsbredd<em> </em>och e) motstånd mot förändring. Resultatet visade att motstånd mot förändring hade negativa samband med information, deltagande och tillit till högsta ledningen. Det visade även att det fanns ett negativt samband mellan motstånd mot förändring och individens syn på sin egen kunskapsbredd på de anställda vid blivande Linnéuniversitetet. Samt att personalen vid Högskolan i Kalmar generellt uppvisade ett större stöd för fusionen.</p> / <p>The aim of this study was to examine employees of the prospective Linnaeus University support for the merger of Växjö University and University College of Kalmar. It was further examined including the impact of various factors such as information, the ability to participate and trust in management had the support of the merger. A survey was made with a random sample of 185 participants of which 95 were from Växjö University and 90 from the University College of Kalmar. The survey was based on five instruments: leader-member exchange, change process characteristics, openness to job changes, role-breadth self-efficacy and resistance to change. The result showed that resistance to change had a negative relation to information, participation and trust in management. It also showed that there was a negative correlation between resistance to change and individual approach to its own range of knowledge on the staff of the future Linnaeus University. And the staff of the University College of Kalmar in general showed greater support for the merger.</p>