Historiskt sett har betalning gjorts med kontanter, det vill säga genom sedlar och mynt, men även också med andra betalningsmedel. I dagens samhälle är Internet däremot en stor del av människans vardagliga liv, vilket har resulterat i att många av de betalningar vi genomför idag görs genom nya moderna betalningsformer som är elektroniska.   En av de moderna betalningsformerna är betalning med elektroniska pengar. E-pengar är ett tvetydigt begrepp, inte bara på grund av att det är svårt att definiera, utan även på grund av att det kan förväxlas med andra former av betalningsmedel eller betalningsinstrument. Uppsatsen är en undersökning av vad e-pengar är, för utredning av begreppet e-pengar, har bland annat undersökning gjorts av nuvarande Lag (2011:755) om elektroniska pengar och föregående Lag (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar samt SOU 1998:14 och SOU 1998:122.   I uppsatsen utreds även förfarandet när betalning görs med e-pengar, vidare jämförs detta förfarandet med hur betalningsförfarandet går till med andra betalningsmedel eller betalningsinstrument, det vill säga kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och ”kreditpengar”). Vid utredning av de olika betalningsförfarandena, görs hänvisning till tillämplig lagstiftning för respektive betalningsmedel eller betalningsinstrument som enligt vår tolkning är tillämpbar. I de fall direkt tillämpbar lagstiftning inte funnits, görs hänvisning till analog tillämpning av lag.

Syftet med studien var att undersöka konsumenters kunskap kring och inställning till bitcoin som betalningsmedel. För att uppnå syftet konstruerades forskningsfrågan: ” Vilka faktorer påverkar acceptansen av bitcoin hos svenska konsumenter?”.För att besvara forskningsfrågan genomfördes en kvantitativ enkätundersökning med en grupp respondenter begränsad till åldersspannet 20 till 50 år. 100 personer tillfrågades varav 76 valde att delta. Frågorna i denna enkätundersökning baserades på befintlig teori och forskning kring ämnet, vilken också ligger till grund för analysen av resultatet. En regressionsanalys genomfördes på resultatets utfall, vilken påvisade en signifikant korrelation mellan svenska konsumenters acceptans av bitcoin och sysselsättning. Svårigheten låg i att hitta förklaringar till detta utfall och de potentiella sådana som diskuterats är rent spekulativa. Detta trots att resultatet styrkts av befintliga teorier. Det är därför upp till framtida forskare att svara på VARFÖR sysselsättning påverkar svenska konsumenters acceptans av bitcoin med hjälp av de riktlinjer som presenteras i uppsatsens slutsats. / The purpose of this report was to investigate consumers' knowledge and attitude towards bitcoin as a payment method. In order to achieve this purpose the following research question was formed: “What factors affect the acceptance of bitcoin amongst swedish consumers?”.To answer this research question, a quantitative survey study including a group of respondents limited to an age span of 20 to 50 years was conducted. 100 people were asked to participate, of which 76 chose to do so. The questions in this survey were based on existing theory and research in this field, which was also used as a basis for the analysis of the result. A regression analysis was performed on the outcome of the result, which indicated a significant correlation between swedish consumers acceptance of bitcoin and occupation. The difficulty lay within finding potential explanations to this outcome and the ones that have been discussed are based on pure speculation. This in spite of the outcome being strengthened by existing theory. It is therefore up to future researchers to answer WHY occupation affect swedish consumers acceptance of bitcoin, using the guidelines presented in the conclusion of this essay.

Den traditionella detaljhandel har utsatts för en ökad konkurrens från e-handelsföretag och måste idag kunna erbjuda liknande förutsättningar för att behålla sina kunder. Idag är digitala betalningsmedel en allt mer förekommande betalningsmetod i affärer. Modehandeln är idag en av de växande branscherna där digitala betalningsmedel tar mer och mer plats. Tidigare forskning har studerat hur kundacceptansen är gentemot digitala betalningsmedel. Men det finns en bristfällighet i tidigare studier ur ett företagsperspektiv. Därav har denna studie valt att studera vilka faktorer som påverkar användaracceptansen till digitala betalningsmedel ur ett företagsperspektiv. Men även om butikers användaracceptans till ny teknologi och digitala betalningsmedel basers på samma faktorer som för konsumenterna. Studien är begränsad till att enbart studera fysiska butiker på två köpcenter. Studien har använda sig av två modeller som har varit centrala inom tidigare forskning. Den första modellen är Technology acceptance model är har varit en central modell vid analys av kundacceptans av ny teknologi. Den andra modellen är Technology-Organization-Environment och har varit central vid studier angående hur acceptansen av ny teknologi är ur ett företagsperspektiv. För att kunna besvara problemformuleringen har först en kartläggning utförts, av vilka digitala betalningsmedel som finns på marknaden. Intervjuer på de två utvalda köpcentrena, Emporia och Nova lund, har även utförts. Intervjufrågorna som har ställts är baserade på den egenskapade modellen i uppsatsen. Slutligen har uppsatsen kommit fram till att den egenskapade modellen är applicerbar. Variablerna bestämmelser ovanifrån, användarvänlighet och befintlig teknik är de avgörande faktorerna vid företags användaracceptans till digitala betalningsmedel.

<p>Vår uppsats handlar om ett Sverige som idag håller på att förvandlas till ett kreditkortssamhälle. Detta kreditkortsfenomen har vuxit fram utifrån en rad historiska händelser som exempelvis Kreugerkraschen 1933 och 1950-talets kreditransoneringsåtgärder till avregleringen av kreditmarknaden på 1980-talet och dagens överskuldsättning som kostar samhället mellan 30-50 miljarder kronor varje år. Vi har mot denna bakgrund gjort en studie av människors attityd till att använda kreditkort för privatkonsumtion och ställt det i relation till deras beteende. Vi har påvisat skillnader i attityd och beteende mellan kön, ålder, inkomstklass, sysselsättning och utbildningsnivå. För att undersöka detta, valde vi att genomföra en kvantitativ enkätstudie där vi frågade 190 personer i Umeå om deras attityd till att använda kreditkort och hur deras användning av kreditkort såg ut. Som grund för vår enkätstudie har vi ställt samman ett teoretiskt ramverk som består bland annat av en rad socialpsykologiska teorier om attityd och beteende, en nobelprisbelönad hypotes om utjämning av konsumtion över tid och en teori om självkontroll. Vi har kommit fram till att människors attityd till kreditkort oftast avspeglas i deras beteende. Vår undersökning visar även att män har en mer positiv attityd till kreditkort samt en högre användningsgrad. I motsats till andra undersökningar har vi påvisat att den yngre generationen har den mest negativa attityden till kreditkort vilket även återspeglades i deras kreditkortsanvändning. Mest positiva var medel– och höginkomsttagarna mellan 36 till 55 år. Vår undersökning kom även fram till att människor upplever att det blivit en mer accepterad attityd till att använda kreditkort där enkelheten att skaffa ett kreditkort sågs som den största orsaken till detta.</p>

Vår uppsats handlar om ett Sverige som idag håller på att förvandlas till ett kreditkortssamhälle. Detta kreditkortsfenomen har vuxit fram utifrån en rad historiska händelser som exempelvis Kreugerkraschen 1933 och 1950-talets kreditransoneringsåtgärder till avregleringen av kreditmarknaden på 1980-talet och dagens överskuldsättning som kostar samhället mellan 30-50 miljarder kronor varje år. Vi har mot denna bakgrund gjort en studie av människors attityd till att använda kreditkort för privatkonsumtion och ställt det i relation till deras beteende. Vi har påvisat skillnader i attityd och beteende mellan kön, ålder, inkomstklass, sysselsättning och utbildningsnivå. För att undersöka detta, valde vi att genomföra en kvantitativ enkätstudie där vi frågade 190 personer i Umeå om deras attityd till att använda kreditkort och hur deras användning av kreditkort såg ut. Som grund för vår enkätstudie har vi ställt samman ett teoretiskt ramverk som består bland annat av en rad socialpsykologiska teorier om attityd och beteende, en nobelprisbelönad hypotes om utjämning av konsumtion över tid och en teori om självkontroll. Vi har kommit fram till att människors attityd till kreditkort oftast avspeglas i deras beteende. Vår undersökning visar även att män har en mer positiv attityd till kreditkort samt en högre användningsgrad. I motsats till andra undersökningar har vi påvisat att den yngre generationen har den mest negativa attityden till kreditkort vilket även återspeglades i deras kreditkortsanvändning. Mest positiva var medel– och höginkomsttagarna mellan 36 till 55 år. Vår undersökning kom även fram till att människor upplever att det blivit en mer accepterad attityd till att använda kreditkort där enkelheten att skaffa ett kreditkort sågs som den största orsaken till detta.

Syfte: Identifiera de olika betalningsmedlen för att finna samband mellan upplevelserna av deras säkerhet, enkelhet och hur dessa aspekter påverkar valet av betalningsmedel. Metod: Kvantitativ metod Teori: Litteratur, vetenskapliga artiklar och empiriska rapporter Empiri: En enkätundersökning gjordes för datainsamling Slutsats: Undersökningen bekräftar att både upplevelsen av säkerhet och enkelhet påverkar konsumenterna i valet av betalningsmedel. Vår undersökning visar att enkelhet ör den vanli-gaste och viktigaste orsaken för en konsument i valet av betalningsmedel. Undersökningen visar även att i olika ålderskategorier skiljer sig användandet av de olika betalningsmedlen åt och den visar även på olika värderingsgrunder vad gäller säkerhet och enkelhet mellan ålders-kategorierna för valet av betalningsmedel. / Purpose: Identify the different payment methods to find a connection between the perceived safety, the ease of use and how those aspects affects the choice of pay method in a buying process. Method: Quantitative method Theory: Literature, scientific articles and empirical reports Empirical foundation: A survey was made to collect data Conclusion: The research confirms that both safety and ease of use affects consumers in the choice of pay method. Our research shows that the ease of use is the most common and im-portant reason for a consumer when choosing a pay method. The survey also shows that in different age categories the use of the various means of payment is different and also shows a difference in the valuation of qualities as safety and ease of use between age categories for the choice of payment.

Bakgrund: Riksbanken har haft sedelmonopol sedan 1897, vilket har inneburit att de sedan dess har haft ensamrätt att ge ut pengar. Den teknologiska utvecklingen och den ökade användningen av internet har lett till att virtuella samfund har utvecklats och i vissa fall har dessa samhällen skapat sin egen valuta. Bitcoin är världens första helt decentraliserade valuta och baserades i början av sin existens på teknisk nyfikenhet för en handfull hobbyister. Under de senaste åren har efterfrågan på bitcoins ökat vilket i sin tur har lett till att kursen stigit explosivartat.Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analysera de transaktionskostnader som kan uppstå när Bitcoin används som betalningsmedel, samt jämföra dessa kostnader med de transaktionskostnader som är förenade med användandet av traditionella betalningsmedel. Genomförande: Studien har genomförts genom en blandning av ett kvalitativt och ett kvantitativt tillvägagångssätt samt genom en bearbetning av transaktionskostnadsteorin inom ramen för ny institutionell teori. Empirin består av tre delar där studien inleds med en litteraturstudie för att läsaren ska få en inblick i vad Bitcoin är och hur valutan fungerar. Därefter presenteras det kvalitativa angreppssättet i form av semistrukturerade intervjuer och avslutningsvis presenteras studiens kvantitativa angreppsätt i form av en enkätstudie för att kartlägga användandet av bitcoin.Slutsats: Studien visar att transaktionskostnaderna för Bitcoin är högre än för traditionella betalningsmedel i och med att valutan i dagsläget är beroende av den traditionella infrastrukturen för betalningar samt att dess användare därutöver frånsäger sig det skyddsnät som traditionella betalningsmedel omfattas av. För att Bitcoin ska bli ett etablerat betalningsmedel krävs det att de grundläggande funktionerna för pengar uppfylls. Något som studien visar är bristfälligt i nuläge / Background: The Swedish central bank has had a currency monopoly since 1897, which has meant that they since then have had exclusive right to issue money. Technological advances and the increasing use of the Internet has led to an evolvement of virtual communities and in some cases these communities created their own currency. Bitcoin is the worlds first fully decentralized currency. In the beginning the currency was based on technological curiosity to a handful of hobbyists. In recent years demand for bitcoins has increased, which has led to a dramatic price increase.Aim: The purpose of this thesis is to identify and analyze the transaction costs that may arise when Bitcoin is used as means of payment, and to compare these costs with the transaction costs associated with the use of traditional means of payment. Completion: The study was conducted through a mixture of qualitative and quantitative approaches as well as a processing of the transaction cost theory in the context of new institutional theory. The empirical material consists of three parts in which the study begins with a literature review for the reader to get a glimpse of what Bitcoin is and how the currency works. The qualitative approach is in the form of semi-structured interviews and finally the study's quantitative approach is presented in the form of a questionnaire to survey the use of bitcoin.Conclusion: The study shows that Bitcoins transaction costs are higher than conventional means of payments when account is taken to the fact that the currency is dependent on the current financial structure. The user furthermore disclaims the safety net that traditional means of payments offer. For Bitcoin to become an established means of payment it requires that the basic functions of money are fulfilled which the study shows is inadequate.

<p>Marknaden för betalningsmedel har de senaste 40 åren förändrats genom att det har tillkommit en rad alternativ till kontanter. Vissa menar att kontanter inte längre behövs och att samhället skulle tjäna på ett minskat kontantanvändande. Trots de substitut som finns används kontanter fortfarande i stor utsträckning. Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka och analysera de faktorer som påverkar val av betalningsmedel för privatpersoner och handlare vid betalningstillfället. Vi ger också förslag på hur samhället skulle kunna minska mängden kontanter utifrån de faktorer som vi funnit påverkar.</p><p>Vårt underlag för studien utgörs av två enkätundersökningar genomförda i Vadstena, en riktad till privatpersoner och en riktad till handlare. Enkäterna har utformats utefter tidigare forskning, bakgrund och teori. Teorin i uppsatsen förklarar för- och nackdelar med kort och kontanter, hur prissättningen för betalningsmedel är utformat samt motstånd mot förändring och two-sided markets.</p><p>Vår data användes för att finna samband mellan kortbetalning och olika faktorer som påverkar valet av betalningsmedel. Genom statistisk analys i form av korrelation fann vi att ålder, utbildningsbakgrund och storleken på betalningsbeloppet påverkar privatpersoners val av betalningsmedel. Vidare fann vi att handlare föredrog kontantbetalning då det gällde småbelopp. Studien visade att handlares uppfattning kring betalningsmedel påverkar deras kunders val av kort eller kontanter vid betalningstillfället.</p><p>För att kontantbetalning ska ersättas av kortbetalning i större utsträckning än idag bör prissättningen av de båda betalningsmedlen ses över. Handlarnas motstånd mot kortbetalning kan ändras genom sänkta transaktionsavgifter vid småbelopp. För att få privatpersoner att använda mindre kontanter skulle avgiftsbelagda kontantuttag vara en väg att gå.</p>

Marknaden för betalningsmedel har de senaste 40 åren förändrats genom att det har tillkommit en rad alternativ till kontanter. Vissa menar att kontanter inte längre behövs och att samhället skulle tjäna på ett minskat kontantanvändande. Trots de substitut som finns används kontanter fortfarande i stor utsträckning. Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka och analysera de faktorer som påverkar val av betalningsmedel för privatpersoner och handlare vid betalningstillfället. Vi ger också förslag på hur samhället skulle kunna minska mängden kontanter utifrån de faktorer som vi funnit påverkar. Vårt underlag för studien utgörs av två enkätundersökningar genomförda i Vadstena, en riktad till privatpersoner och en riktad till handlare. Enkäterna har utformats utefter tidigare forskning, bakgrund och teori. Teorin i uppsatsen förklarar för- och nackdelar med kort och kontanter, hur prissättningen för betalningsmedel är utformat samt motstånd mot förändring och two-sided markets. Vår data användes för att finna samband mellan kortbetalning och olika faktorer som påverkar valet av betalningsmedel. Genom statistisk analys i form av korrelation fann vi att ålder, utbildningsbakgrund och storleken på betalningsbeloppet påverkar privatpersoners val av betalningsmedel. Vidare fann vi att handlare föredrog kontantbetalning då det gällde småbelopp. Studien visade att handlares uppfattning kring betalningsmedel påverkar deras kunders val av kort eller kontanter vid betalningstillfället. För att kontantbetalning ska ersättas av kortbetalning i större utsträckning än idag bör prissättningen av de båda betalningsmedlen ses över. Handlarnas motstånd mot kortbetalning kan ändras genom sänkta transaktionsavgifter vid småbelopp. För att få privatpersoner att använda mindre kontanter skulle avgiftsbelagda kontantuttag vara en väg att gå.

Den här studien undersöker om det finns ett samband mellan betalningsmedel och utfall vid företagsförvärv. För att försöka mäta denna kvantitativa studie utfördes ett antal intervjuer för att få fram parametrar, specifikt tidsaspekten och hur ett lyckat förvärv definieras, detta eftersom det finns en avsaknad av standarder inom förvärvsutvärderingar. Slutligen användes fem år som utvärderingsperiod och tillväxten i rörelseresultat beräknat från den senaste årsredovisningen innan förvärvet och den femte årsredovisningen efter förvärvet. Informationen som analyserades var hämtad från databasen Zephyr där förvärven genomförda av svenska företag mellan åren 2002 och 2007 togs med, vilket blev 134 stycken. Resultatet visade att det inte finns ett samband mellan betalningsmedlet och utfallet för förvärvet. Resultatet visade även att en stor del av förvärven med aktier var utförda om förvärvsobjektet hade ett negativt rörelseresultat. Detta indikerar att aktier är använda när det finns en uppfattad risk från förvärvaren, då representerar aktier alltså en riskdiversifiering. Under studien insåg vi att det inte är tillräckligt att endast studera siffror för att göra en rättvis bedömning av utfallet, utan istället bör en djupare analys på företagen och detaljerna runt förvärvet göras för en korrekt utvärdering. / This study researches the possibility of therebeing a link between the means of payment and the outcome of an M&amp;A. To tryand measure this quantitative study we performed a series of interviews to tryand get the parameters to measure, specifically the time aspect and definingwhat a successful takeover is. This since there is a lack of standardsregarding M&amp;A evaluations. We ended up using the parameters of a five yearevaluation-period and the growth in operating income calculated from the latestannual report pre-takeover and the fifth report post-takeover. The informationwe proceeded to analyze was attained from the company database Zephyr where wetook all the completed acquisitions performed by Swedish companies between theyears 2002 and 2007, which amounted to 134 observations. The results showedthat there is no connection between the means of payment and the outcome of theM&amp;A. Also we observed that a great portion of the acquisitions with shareswas performed if the target company held a negative operating income.Suggesting that shares are used when there is a perceived risk from theacquirer, and shares represent a risk diversification. Also realized duringthis study is that in order to evaluate a single performed acquisition, justlooking at numbers isn’t enough to give a fair assessment of the outcome.Instead a deeper look at the companies and the specifics surrounding the dealswould give a better foundation to evaluate the takeover.