No description available.

Bakgrund: Riksbanken har haft sedelmonopol sedan 1897, vilket har inneburit att de sedan dess har haft ensamrätt att ge ut pengar. Den teknologiska utvecklingen och den ökade användningen av internet har lett till att virtuella samfund har utvecklats och i vissa fall har dessa samhällen skapat sin egen valuta. Bitcoin är världens första helt decentraliserade valuta och baserades i början av sin existens på teknisk nyfikenhet för en handfull hobbyister. Under de senaste åren har efterfrågan på bitcoins ökat vilket i sin tur har lett till att kursen stigit explosivartat.Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analysera de transaktionskostnader som kan uppstå när Bitcoin används som betalningsmedel, samt jämföra dessa kostnader med de transaktionskostnader som är förenade med användandet av traditionella betalningsmedel. Genomförande: Studien har genomförts genom en blandning av ett kvalitativt och ett kvantitativt tillvägagångssätt samt genom en bearbetning av transaktionskostnadsteorin inom ramen för ny institutionell teori. Empirin består av tre delar där studien inleds med en litteraturstudie för att läsaren ska få en inblick i vad Bitcoin är och hur valutan fungerar. Därefter presenteras det kvalitativa angreppssättet i form av semistrukturerade intervjuer och avslutningsvis presenteras studiens kvantitativa angreppsätt i form av en enkätstudie för att kartlägga användandet av bitcoin.Slutsats: Studien visar att transaktionskostnaderna för Bitcoin är högre än för traditionella betalningsmedel i och med att valutan i dagsläget är beroende av den traditionella infrastrukturen för betalningar samt att dess användare därutöver frånsäger sig det skyddsnät som traditionella betalningsmedel omfattas av. För att Bitcoin ska bli ett etablerat betalningsmedel krävs det att de grundläggande funktionerna för pengar uppfylls. Något som studien visar är bristfälligt i nuläge / Background: The Swedish central bank has had a currency monopoly since 1897, which has meant that they since then have had exclusive right to issue money. Technological advances and the increasing use of the Internet has led to an evolvement of virtual communities and in some cases these communities created their own currency. Bitcoin is the worlds first fully decentralized currency. In the beginning the currency was based on technological curiosity to a handful of hobbyists. In recent years demand for bitcoins has increased, which has led to a dramatic price increase.Aim: The purpose of this thesis is to identify and analyze the transaction costs that may arise when Bitcoin is used as means of payment, and to compare these costs with the transaction costs associated with the use of traditional means of payment. Completion: The study was conducted through a mixture of qualitative and quantitative approaches as well as a processing of the transaction cost theory in the context of new institutional theory. The empirical material consists of three parts in which the study begins with a literature review for the reader to get a glimpse of what Bitcoin is and how the currency works. The qualitative approach is in the form of semi-structured interviews and finally the study's quantitative approach is presented in the form of a questionnaire to survey the use of bitcoin.Conclusion: The study shows that Bitcoins transaction costs are higher than conventional means of payments when account is taken to the fact that the currency is dependent on the current financial structure. The user furthermore disclaims the safety net that traditional means of payments offer. For Bitcoin to become an established means of payment it requires that the basic functions of money are fulfilled which the study shows is inadequate.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Bitcoins egenskaper och funktioner samt diskutera dess eventuella påverkan på dagens ekonomiska system. Den forskning som publicerats på ämnet undersöker främst tekniska och säkerhetsmässiga detaljer, det är därför intressant att analysera ur en ekonomisk synvinkel. Genom att använda makroekonomisk teori ska jag försöka klargöra om Bitcoin kan konkurrera med dagens valutor. Bitcoins volatilitet i värde gör det tvivelaktigt, en volatilitet som inte kan kontrolleras. Bitcoin uppfyller delar av de funktioner och egenskaper som definierar en valuta enligt makroekonomisk teori, men inte lika många som fiatpengar och Bitcoin bör därför inte kunna konkurrera med dagens valutor. Fiatpengar är att föredra även i andra områden som acceptans och säkerhet. Bitcoin är bättre ur ett kostnadsperspektiv, dock under specifika omständigheter som sällan uppfylls. Bitcoin kommer därför tills vidare fungera som ett alternativ betalningssystem och valuta för personer och företag som är villiga att ta de risker som medföljer. / The aim of this thesis is to investigate Bitcoins attributes and functions and discuss its effect on today’s economic system. The academic work that been published on the subject investigate technical and safety aspects, it is therefore interesting to analyse from a macroeconomic point of view. By using macroeconomic theory I will try to clarify if Bitcoin can compete with today’s currencies. Bitcoins volatility in value makes it doubtful. Bitcoins volatility in value makes it questionable, a volatility that cannot be controlled. Bitcoin meet part of the functions and characteristics that define a currency as macroeconomic theory, but not as many as fiatmoney and should therefore not be able to compete with today's currencies. Fiatmoney is preferable also in other areas such as acceptance and security. Bitcoin is better from a cost perspective, but under specific circumstances that are rarely met. Bitcoin will therefore until further serve as an alternative payment system and currency individuals and companies that are willing to take the risks included.

Under det senaste decenniet har det skett en förändring i Sveriges betalningsmönster där kontanta betalningar nästan helt bytts ut mot elektroniska. I och med denna förändring har Riksbanken påbörjat en utredning om det finns ett behov av en centralbanksutgiven digital valuta, en så kallad e-krona. I denna uppsats analyseras e-kronans förväntade effekter på penningpolitiken och bankväsendet i Sverige. Detta studeras utifrån makroekonomiska teorier samt en kvalitativ undersökning. Studien finner att ett införande av en e-krona utan ränta kan komma att sätta ett zero lower bound på penningpolitiken i Sverige. En räntebärande e-krona kan istället ge Riksbanken möjligheter att utöva en mer kraftfull penningpolitik. Vi finner även att e-kronan kan komma att ses som ett säkert och effektivt betalningsalternativ till dagens betalningsmedel eftersom den vid en utgivning kommer att vara garanterat av Riksbanken. Därmed kan det komma att uppstå en undanträngningseffekt mot de privata bankernas affärsverksamhet vid ett införande av ekronan.

No description available.