Hållbarhet är något som idag är ett allmänt begrepp, det är något som många i sina vardagliga liv har anammat vad det gäller att till exempel handla ekologiska varor och sopsortera. Men hur tänker vi när det kommer till resande, har vi samma krav på att turismindustrin ska vara hållbar och ekologisk som vi har på det vardagliga utbudet? I denna kandidatuppsats har vi valt att titta på hållbarhet och ekoturism i Sverige. Syftet med uppsatsen är att titta på hur olika företag arbetar med hållbar utveckling vad det gäller turism och hur de ser på den utveckling som har skett de senaste åren. Vi vill även i denna uppsats titta på hur hållbar utvecklingen och ekoturismen har etablerat sig inom turismindustrin. Vi har tittat på mindre företag för att se hur de arbetar med detta och hur de uppfattar trenden kring hållbarhet och ekoturism. De företag som har deltagit i våra undersökningar och intervjuer arbetar på olika sätt vad när de kommer till hållbarhet, men det företagen har gemensamt är att de tror på en hållbar framtid gällande turismen och dess påverkan på miljön. I Agenda 21 och i Brundtland kommissionen kan vi se att den hållbara utvecklingen är beroende av hur regeringen, samhället och befolkningen agerar vad det gäller den påverkan som sker på miljön. Genom att gemensamt arbeta för en hållbar utveckling kan miljöpåverkan minska. Vi kan i vår undersökning se att de är just detta de företag som har deltagit i vår undersökning arbetar för, de vill minska miljöpåverkan vad det gäller turismen. Genom att turista på naturens villkor skulle påfrestningarna minska och naturens skulle bevaras för framtida generationer och deras behov. Gällande utvecklingen av ekoturismen kan företagen inte se någon utveckling under de senaste åren, men de är hoppfulla och tror att en utveckling kommer att ske. Detta då företagen tror att medvetenheten kommer att öka hos kunderna.

En hållbar turismutveckling är ett ämne som länge har diskuterats inom forskningen. Ekoturism är en av de alternativa formerna av turism som har studerats som en möjlighet till en framtida hållbar turism. Men frågan är om ekoturism verkligen kan vara hållbar om dess turister inte är djupt engagerade i miljöfrågorna.   Studien som har en deduktiv ansats kommer att behandla ekoturister och deras sätt att agera utifrån deras motiv och värderingar kring den ekologiska hållbarhetaspekten. Genom en enkätundersökning har en population av svenska ekoturister fått besvara frågor som berör deras värderingar och motiv kring hållbarhet på resan. Utifrån de resultat som den empiriska undersökningen gav fick vi en bild av både mer och mindre ekologiskt hållbara tendenser bland respondenterna. Tendenserna är situationsberoende vilket innebär att samma ekoturist, beroende på situation, kan agera mer eller mindre hållbart.

Vi har i vår uppsats valt att undersöka ekoturism och dess ekonomiska möjligheter i ett mindre landskap med ett stort utbud av naturturism. Syftet med studien var att ta reda på hur mindre företag i landskapet Dalsland kan gynnas ekonomiskt genom dess natur. Vidare ville vi undersöka besökares villighet att betala för sig och huruvida naturen ska gå att tjäna pengar på eller om det är något som bör vara gratis för alla. Eftersom Dalsland i nuläget tar en avgift för turister att övernatta i naturen som riktar sig åt kanotturism, ville vi ta reda på vilka möjligheter som finns för andra aktiviteter inom naturturism som bland annat cykelturism och vandringsturism. I den teoretiska bakgrunden har begrepp som ekoturism, naturturism och besökares villighet att betala för sig i naturen förklarats. Studien har genomförts kvalitativt med personliga intervjuer, med bland annat personer som driver egna ekoturismföretag, där resultatet sammanställts efter olika teman. Detta har sedan analyserats ihop med teorin för att komma fram till de slutsatser som redovisas i det sista kapitlet. I studien har även sekundärdata använts då vi fått tillgång till en enkätundersökning som gjorts i området vi valt att skriva om. Resultatet av studien visar att naturturismens principer i Dalsland är densamma som ekoturism. Om Dalsland skulle marknadsföra sin naturturism mer som ekoturism samt öka medvetenheten kring besökarnas påverkan på naturen, skulle naturturism och ekoturism i Dalsland kunna utvecklas och bli bättre.

Sammanfattning Titel: Sverige som dykdestination Författare: David Nilsson, Danny Selvåg & Johan Öhrling Kurs: Turismvetenskap III Institution:Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i Kalmar Handledare: Hans Wessblad Problem: Den svenska dykturismen är relativt outvecklad. Trots detta tillhör Sverige de länder i världen som har flest dykare per capita. Dykdestinationer runt om i Sverige måste se till de förutsättningar som finns för att skapa destinationer eller dykplatser som dykare vill besöka. Svenska dykares egenskaper och motivation till dykning är inte undersökt som vi ser det då vi enbart har stött på undersökningar om dykare i andra länder. Den svenska dykarens attityd mot dykning är intressant att se till för att skapa en undersökning om förutsättningarna för dykturismen framväxt i Sverige. Metod: Vi har genomfört en deduktiv undersökning då vi utgår från insamlad teori och sedan testar den på vår empiri. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ studie då vi vill mäta erfarenheter till dykning i större drag. Vår empiri är insamlad genom en enkät som spreds mot två grupper. Enkäten var utformad via Google Docs och korstabuleringen genomfördes med programmet SPSS. Resultat: Sverige har idag goda förutsättningar till dykturism. Vår undersökning har visat på att Sverige har ett stort antal dykare som är engagerade i sin hobby. Sveriges geografiska plats gör att det finns nackdelar som kallare vatten och mindre djurliv men vårt resultat har visat på unika förutsättningar i form av vrakturism. Den största möjligheten att utveckla dykturism ligger i att se till sina starka punkter och nischa sig för att skapa en konkurrenskraftig dykdestination. Intresset bland våra respondenter har visat på ett stort intresse och medvetenhet till ekoturism. Detta ser vi ser som en förutsättning för Sverige då det kan arbeta för att minska miljöpåverkningen och skapa eko eller miljövänliga dykresor samt dykmöjligheter. Nyckelord: Dykning, Sverige, Turism, Dykturism, Dykturister samt ekoturism

No description available.

There are several man-made environmental problems in today’s society. Tourism gives a lot of people serenity, creates jobs and better social circumstances but also has a dark side, a dark side that is harming our environment. Mass tourism creates large amounts of harmful gasses through transportation of tourists, littering ends up in pollution and acidification and the list goes on. Ecotourism has during the latter part of the last decade been marketed as a counter pool to the harmful kind of tourism and offers connectedness to nature. This essay maps knowledge, habits and reasons of ecotourism with consumers above age 18 in Sweden and answers the question if there is a link between people with environmental awareness in their everyday life and ecotourism. Data is collected through a survey. The results show that the knowledge of ecotourism is neither high nor low, the knowledge is at midpoint and higher with ecologists. A lot of people are drawn to the concept itself. There is clear evidence that people who act with environmental awareness are more likely to choose ecotourism than other people. What links these together is ecologism, but also economic anthropocentric reasons as well as wanting to do something different. The most likely person to be an eco-tourist is a female student between the ages of 26-45.

Tourism in the Arctic and Antarctic is increasing rapidly. In both Polar Regions, the cruise tourism is predominant. Several of the tour operators arrange trips under the banner of ecotourism, meaning that the trips should be ecologically sustainable. To ensure ecotourism standards there are different types of certifications; for cruise travels in the Arctic there is AECO (the Association of Arctic Expedition Cruise Operators) certification, and for travels to the Antarctic IAATO (the International Association of Antarctic Tour Operators). Promoters of ecotourism argue that these trips are important because they create support for conservation work among tourists making them “polar ambassadors”. But no journey, however “sustainably” operated, is without environmental consequences. In this project, the objective was to investigate whether ecotourism is worth its price for nature, by seeking answers to the following questions. 1)      Do the certifications fill their purpose or are they used as a form of “greenwashing”? 2)      Do the tourists become polar ambassadors? 3)      What are the environmental and natural effects of tourism in the Arctic? 4)      Is the ecotourism as operated today sustainable or are further developments necessary?   The project was partly carried out by participation in an “expedition” to the Arctic organized by a tour operator certified by AECO, during which my fellow travellers were asked to answer a couple of questionnaires. The results show that the industry is confident that it promotes conservation work, that the tourists become polar ambassadors, and that there are no visible negative ecological impacts. My observations and the questionnaires do not show that the participants automatically become polar ambassadors. However, the trip seems to affect the perceptions of first-time traveller to the Arctic, and the visitors learned new facts about the region and its wildlife. My observations during the trip also show that ecotourism-certifications do not seem to affect the travel agents work on site to any great extent and in some places land degradation is obvious. My conclusions are that ecotourism certifications have the potential to become an important tool in creating more sustainable travel, but much work remains to achieve this. Very little research has been conducted on the benefits vs. costs to the polar environment of ecotourism. Generally, much more research is needed to ensure sustainable tourism. / Turismen i Arktis och Antarktis ökar i snabb takt. I båda polarområdena är kryssningsturismen helt dominerande. Flera av företagen som arrangerar resor i regionerna bedriver ekoturism, alltså resor som ska vara ekologiskt hållbara. Det finns olika typer av ekoturismcertifieringar, för kryssningsresor i Arktis finns AECOs (the Association of Arctic Expedition Cruise Operators) märkning, och i Antarktis IAATO (the International Association of Antarctic Tour Operators). Förespråkare av ekoturism hävdar att dessa resor spelar en viktig roll i bevarandearbetet, därför att de skapar ett engagemang hos turisterna som de sedan tar med sig hem. Men inget resande, hur ekologiskt man än försöker bedriva det, är utan miljökonsekvenser. I detta projekt har ambitionen varit att undersöka om ekoturismen är värd sitt pris för naturen, genom att söka svar på följande frågor.   1)      Fyller certifieringarna sitt syfte eller leder de till ”greenwashing”? 2)      Blir turister polarambassadörer? 3)      Vilka är effekterna för miljö och natur av turismen i Arktis? 4)      Är ekoturismen hållbar?   Resultaten visar att branschen är övertygad om att den är positiv för bevarandearbetet, att polarambassadörer verkligen skapas, och att de synbara ekologiska konsekvenserna är obefintliga. Mina observationer under deltagande i en expeditionskryssningsresa till Svalbard, arrangerad av ett svenskt ekoturismföretag med medlemskap i AECO, visar inte entydigt på att människor blir polarambassadörer. Däremot verkar en resa påverka förstagångsresenärens uppfattning om Arktis, och besökarna lärde sig nya saker om regionen och dess djurliv. Observationerna under resan visar också att ekocertifieringar inte verkar påverka researrangörens arbete på plats i någon större utsträckning, och att markförslitningen på vissa platser är påtaglig. De slutsatser som kan dras av arbetet är att ekoturismcertifieringar har en potential att bli ett viktigt verktyg i arbetet för ett mera hållbart resande, men det kvarstår mycket arbete för att detta skall uppnås. Väldigt lite forskning har bedrivits om ekoturismens värde och kostnader för naturen i polarområden. Mycket mer forskning behövs för att säkerställa långsiktigt hållbar turism.

Bakgrund: Turismindustrins utveckling har genererat i konsekvenser inom ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Isla de Holbox är en naturskyddad ö i Mexiko som har potential till ökning av turismbesökare, vilket kan leda till ohållbara nivåer. Inställningen människor har till miljön anses vara en av de mest inflytelserika faktorer i att förutsäga miljömässigt ansvarsfullt beteende. Det har framkommit att människors miljöhänsyn och miljövänliga beteende påverkas avsevärt av deras skilda livsstilar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka turisternas semesterbeteende och medvetenhet ur ett hållbart miljöperspektiv. Metod: Studien baserades på en enkätundersökning med 50 respondenter under tidsperioden 23-30 mars 2016 på ön Isla de Holbox, Mexiko. Resultat: Studien visade att respondenterna är miljömedvetna men att alla inte är miljövänliga i sitt beteende, både i sitt vardagsliv som på sin semester. Slutsats: Miljövänligt beteende och miljömedvetenhet kan skilja sig mellan individer. Det har framkommit i studien att det är en ekonomisk kostnadsfråga att agera mer miljövänligt. / <p> Språkutveckling i matematik</p>

No description available.

The purpose of this report has been to answer the following questions: - To what degree do visitors in Kiruna, take their environmental impact into caution when travelling? - In what way does ecotourism have an impact on the local ecosystems? - What does the future look like in terms of sustainable tourism in Kiruna?This report initially starts by explaining the meaning of ”Sustainability” and the subject is then being placed in relation to tourism. A web-based survey was sent to people who visited Kiruna during the winter 2015/2016. The visitors answered questions regarding their choices of transportation, accommodation and activities during their stay. A survey did also take place among the tourism companies within Kiruna. The participants answered questions regarding sustainable tourism. The results shows that the environment is not being prioritized in any further extent. However, European travelers and travelers from outside of Europe tend to prioritize their environmental impact in a higher grade than Swedish travelers. The interest in sustainable tourism among companies in Kiruna was shown to be high. However, in the present time, it is not being practiced in a large scale. When it comes to sustainability, the companies are requesting better marketing and information from the municipality. Even though the interest of participating in sustainable tourism has shown to be low among the visitors, a bright future can still be seen in the area.