Bakgrund: Turismindustrins utveckling har genererat i konsekvenser inom ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Isla de Holbox är en naturskyddad ö i Mexiko som har potential till ökning av turismbesökare, vilket kan leda till ohållbara nivåer. Inställningen människor har till miljön anses vara en av de mest inflytelserika faktorer i att förutsäga miljömässigt ansvarsfullt beteende. Det har framkommit att människors miljöhänsyn och miljövänliga beteende påverkas avsevärt av deras skilda livsstilar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka turisternas semesterbeteende och medvetenhet ur ett hållbart miljöperspektiv. Metod: Studien baserades på en enkätundersökning med 50 respondenter under tidsperioden 23-30 mars 2016 på ön Isla de Holbox, Mexiko. Resultat: Studien visade att respondenterna är miljömedvetna men att alla inte är miljövänliga i sitt beteende, både i sitt vardagsliv som på sin semester. Slutsats: Miljövänligt beteende och miljömedvetenhet kan skilja sig mellan individer. Det har framkommit i studien att det är en ekonomisk kostnadsfråga att agera mer miljövänligt. / <p> Språkutveckling i matematik</p>

De senaste decennierna har miljöfrågor blivit mer och mer aktuella och kommuner i Sverige har idag ett ansvar att arbeta för hållbarhet och med miljöaspekter. Detta försvåras av att begreppet hållbar utveckling är vagt och därmed är öppet för tolkningar om var tyngdpunkten ska ligga när det gäller de sociala, ekonomiska och ekologiska aspekterna. Inom en kommun sker arbete inom många olika verksamhetsområden och ofta finns övergripande styrdokument, till exempel miljöpolicys eller visioner som gäller miljöpåverkan och som syftar till att miljöhänsyn ständigt ska finnas närvarande i all verksamhet. En vanlig arbetsform inom kommunal verksamhet är i dag att arbeta i projekt, vilket gör att projektledare då har möjlighet att inom ramen för projektet kunna påverka miljöaspekter. En del projekt har som uttalat syfte att ha en positiv miljöpåverkan, men den här studiens inriktning är projekt där miljökopplingen inte vid en första anblick är så uppenbar. Studiens teoretiska ramverk utgår från teorier och modeller om hållbar utveckling i projekt, men handlar också om vilka faktorer individer påverkas av när det gäller vad som hindrar eller möjliggör för dem att bete sig på ett miljövänligt sätt. Studien använder sig av kvalitativ metod och utgår från tre olika kommuner där sex projektledare har intervjuats om deras upplevelser av hinder och möjligheter för att ta in miljöaspekter i sina projekt. Flera av respondenterna upplevde att det fanns goda möjligheter för att ta in miljöaspekter i projekt. De visade själva en positiv attityd och upplevde att det generellt fanns god vilja för miljöarbete, både hos politiker, ledning och medarbetare, samtidigt var detta svårare att koppla till projekt för en del respondenter, då det inte alltid framgick tydligt i styrdokument och arbetsuppdrag och hälften av respondenterna upplevde inga förväntningar på att ta in miljöaspekter i det aktuella projektet. De hinder som framkom var projektets ekonomiska ramar, brist på detaljerad miljökunskap, brist på kommunikation men också att det fanns motsättningar, vilket också kunde påverka att andra, både inom projektgrupp, i verksamheten eller bland kommuninvånarna har olika syn på vad som bör prioriteras. Även projektets förutsättningar kunde innebära både hinder och möjligheter för att ta in miljöaspekter i projekt. Inom den dagliga verksamheten fanns inom vissa områden rutiner och vanor etablerade av miljöskäl, men när det gällde hur miljöaspekter skulle tas in i projekt var förutsättningarna sämre. I studien redovisas också förslag på hur utvecklingsområden som skulle kunna förbättra förutsättningarna för kommunala projektledare att ta in miljöaspekter i sina projekt och som kan göra att en del hinder kan övervinnas. Enligt respondenterna är dessa mer kunskap, utbildning och stöd, fler konkreta hjälpmedel men också mer diskussion kring miljöfrågor för att de ska kunna få högre prioritet. / Over the recent decades environmental issues has become increasingly more relevant and municipalities in Sweden carry the responsibility to strive for the attainment of sustainability and environmental aspects. This work is however obstructed by the difficulty to define the term sustainable development which leads to a hesitancy of which aspect to focus on when it comes to social, economic and environmental aspects. Within a municipality, work is often performed within several branches and there are often regulating documents, environmental policies or visions which aim for the environmental aspect to always be included. Projects are common within municipality work, which means that project managers have an opportunity to influence the environmental aspect within their respective project. Some projects have a clear purpose to attain an environmental effect, though the purpose of this study is to examine projects where the environmental aspect is not clearly stated. The theoretical framework in this study is based on theories about sustainable development within projects, as well as the factors affecting individuals when it comes to behaving in a fashion that is environmentally plausible.This study make use of a qualitative method and was conducted in three municipalities with six project managers interviewed about their experiences of obstacles and possibilities to work with environmental aspects within their projects. Several of the respondents had good experiences of working with environmental aspects in their projects. These respondents showed a positive attitude and had the general conception that there was a positive attitude towards environmental aspects among politicians, the management and co-workers alike. For some respondents though, this was not the case. They had difficulties connecting environmental aspects to their projects. Partly because there were no clear instructions in the regulating documents or assignments, but also because they perceived no expectations of such. Obstacles that were observed were uncovered economical hindrance, lack of detailed environmental knowledge and lack of communication. There were also issues of disagreement within the project staff, the branch or between the residents of the municipality of what to prioritize. Even the prerequisites of the project would sometime be a hindrance, as well as promotive, to the environmental aspects. Within the daily work there were routines and habits established because of environmental reasons, though when it came to how environmental aspects were to be included in projects the conditions were worse. This study also suggest development areas that could improve the conditions for project managers within municipalities to include environmental aspects. According to the respondents these are knowledge, education and support, concrete support as well as more discussions concerning environmental issues with the purpose of increasing their priority.

Abstract The extraction and usage of energy give rise to immense environmental problems which helps to accelerate climate change. Energy is an important resource for the community and there are a variety of different types of energy sources available, that are either classified as renewable or non-renewable energy sources. The usage of renewable energy sources cause less environmental impact than the usage of non-renewable energy, which in turn means that the energy’s strain on the environment is strongly affected by the type of energy source used. The aim of the study is to describe to what extent attitudes towards renewable energy are affected by whether the individual is male or female, by examining the hypothesis regarding how women have a closer connection to nature and to a larger extent shows on an pro-environmentally friendly behavior than men, and if it also can be detected on issues related to renewable energy and thus imply that women have a friendlier approach towards renewable energy than men. A number of ecofeminist believe that women have a stronger bond with the nature through her embodiment as a woman and by her maternal role, which according to previous research also leads to the fact that women shows on a more extensive environmental behavior.Through a qualitative research method in the form of semi-structured interviews has three female and three male respondents been asked questions with regards to the environment, individual responsibility and energy. All of the respondents have an understanding of the environmental problems that exist and what they are caused by, and that individual responsibility is of great significance for a reduced environmental impact, which enabled further evaluation of all respondents' views on renewable energy. Differences and similarities can be seen between women's and men's attitude towards renewable energy, but in the end, the similarities are too great and the differences too vague in order to be able to verify that women’s closer connection to the nature and their pro-environmental behavior means that they have a more positive attitude towards renewable energy than men. There is therefore no basis in my study to claim that attitudes towards renewable energy are affected by whether the individual is female or male. / Sammanfattning Utvinningen och användningen av energi ger upphov till stora miljöproblem och bidrar till att påskynda klimatförändringen. Energi är en viktig resurs för samhället och det finns en mängd olika typer av energikällor att tillgå, som antingen kategoriseras som förnybara eller icke-förnybara energikällor. Förnybara energikällor ger upphov till mindre miljöpåverkan än icke förnybara energikällor, vilket i sin tur innebär att energins belastning på miljön starkt påverkas av vilken typ av energikällas om används. Syftet med undersökningen är att redogöra för i vilken utsträckning attityden gentemot förnybar energi påverkas av om individen är kvinna eller man, genom att undersöka om hypotesen som handlar om att kvinnor har en närmare koppling till naturen och visar på ett miljövänligare beteende än män också kan påvisas vid frågor som rör förnybar energi och således innebära att kvinnor är mer vänligt inställda till förnybar energi än män. En rad ekofeminister menar att kvinnor har ett starkare band till naturen genom sitt förkroppsligande som kvinna och genom sin modersroll, vilket enligt tidigare forskning också leder till att kvinnor visar på ett mer omfattande miljövänligt beteende. Genom en kvalitativ forskningsmetod i form av semi-strukturerade intervjuer med tre kvinnliga respektive tre manliga respondenter har frågor kring miljö, individuellt ansvar och energi ställts. Samtliga respondenter har en förståelse för vilka miljöproblem som finns och vad de orsakas av samt att ett individuellt ansvarstagande får stor betydelse för en minskad miljöpåverkan, vilket möjliggjort för en fortsatt utvärdering av samtliga respondenters syn på förnybar energi. Skillnader och likheter kan utläsas mellan kvinnornas och männens attityd gentemot förnybar energi, men i slutändan är likheterna alltför stora och skillnaderna alltför vaga för att kunna verifiera att kvinnors närmare koppling till naturen och att deras miljövänliga beteende medför att de har en positivare attityd gentemot förnybar energi än män. Därmed finns det inte någon grund i min undersökning för att hävda att attityden gentemot förnybar energi påverkas av om individen är kvinna eller man.

Tidigare forskning visar på att sociala medier ej utnyttjas till sin fulla potential för att påverka allmänheten för att främja miljövänliga beteenden. Syftet för denna studie är att skapa kunskap om hur ideella miljöorganisationer kan sprida information via sociala medier. Kunskapen baseras på analys av tre miljöorganisationers marknadsföring på Facebook. Dessutom är syftet att analysera vilka tekniska funktioner deras Facebook inlägg utnyttjar för att skapa vägar för miljövänliga åtgärder, vilka kan främja miljövänligt beteende. Studien grundar sig i en flerfallstudie där kvalitativa intervjuer genomförts med respektive organisations sociala medieansvarig. Netnografisk undersökning har även genomförts på organisationernas Facebooksidor och 161 inlägg samlades in för analys. Resultatet visade att ideella miljöorganisationer kan med fördel publicera mindre mängd information, försöka skapa en mer visuell närvaro och dela med sig av råd och tips för att öka interaktionen till publicerade inlägg bland mottagarna. För att främja miljövänligt beteende kommuniceras mestadels information via personliga och sociala faktorer. Information som rörde personliga faktorer, och som hade störst engagemangsgrad handlade oftast om saker som att värna om miljön och tips och råd om hållbar konsumtion och aktiviteter. Sociala faktorer visade på information om vad andra gör för att värna eller engagera sig kring miljön. / Previous research shows that social media is not being fully utilized for its potential to increase environmental concerns among the general public to foster pro-environmental behavior. The purpose of this study is to create knowledge of how non-profit environmental organizations could disseminate information on social media. The knowledge is based upon three environmental organizations marketing on Facebook. The study will also analyze how published Facebook posts from the organizations can foster pro-environmental behavior. The study is based on a multiple-case study in which qualitative interviews were carried out with the organization’s social media managers. A netnographic examination of the organizations Facebook pages were also conducted and 161 posts were collected for analysis. Results showed that non-profit environmental organizations could benefit from publishing smaller amounts of information, trying to create a more visual presence and sharing advice and tips (about sustainability for example) to increase the interaction on published posts from users on social media. To foster pro-environmental behavior, information was mostly communicated through personal and social factors. The information that referred to personal factors was mostly about things that indicated to take care of the environment and tips and advice about sustainable consumption or activities. The social factors showed information about what others are doing to care about the environment or engaging in environmental activities.

I detta arbete undersöks attityder, motivation och tankar kring miljövänligt beteende på arbetsplatsen bland anställda inom skola och omsorg i tre Dalslandskommuner. Två av dessa har infört en arbetsprocess som låter de anställda, tillsammans i arbetslaget, sätta sina egna mål för miljövänliga arbetsrutiner på arbetsplatsen. Inspiration till studien kommer från Self-Determination Theory (Ryan &amp; Deci 2000) och Value-belief-norm Theory (Stern 2000). Data samlades in och analyserades med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvantitativa data från 169 frågeformulär som behandlade motivation och attityder användes främst som bakgrundsdata till fem stycken intervjuer. Resultaten visar att dessa offentliganställda är medvetna av konsekvenserna av sitt agerande. De är beredda att ta ansvar och har god motivation till att arbeta på ett ansvarsfullt sätt ur miljösynpunkt. Intervjuerna visade på en mer komplex situation där respondenterna gav uttryck för fem förutsättningar som främjar eller hindrar miljövänligt beteende. Dessa resultat diskuteras i relation till Theory of Planned Behavior (Ajzen 1991). De främsta hindren mot miljövänligt beteende upptäcktes inom faktorer som styr faktisk förmåga att utföra beteendet (Actual Behavioral Contro), och till viss mån uppfattad förmåga at utföra beteendet (Perceived Behavioral Control), som Ajzen beskriver dem i sin teori. De tydligaste var okunskap om vilka specifika ageranden man skulle företa sig, vilka ageranden som var bättre än andra, ekonomiska begränsningar och budget processer, men framför allt; fysiska faktorer som direkt hämmar beteenden.

Consumption is a major contributor to environmental harm, and also one area where the Swedish performance is in urgent need of improvement. While it is well known that changes are needed on all societal levels for sustainability to be realized, it is unclear whether the population is aware of which changes that refers to, since the impacts from individual consumption remain high. Previous research has identified psychological, cultural, social, and economic determinants as barriers to change, however, removing those barriers will not be sufficient if it results in changes entailing only marginal environmental benefits. The question that initiated this research is whether common people in Sweden can identify which changes are efficient enough to provide visible results, or if the current environmental discourse generates misperceptions, hindering concrete change. Meeting the objective to contribute to the identification of obstacles to sustainability by studying the perception of pro-environmental consumption among potential adopters, a qualitative interview-based case study was conducted on students at Linnaeus University in Växjö, Sweden. The research followed an abductive approach, whereby primarily the Diffusion of Innovations theory was used for structure and interpretation. The findings reveal several barriers to sustainability associated with individual perceptions, including perceptions of the concept of pro-environmental consumption as complex, a perceived lack of trustworthy information from authorities, a perceived abundance of misleading information from profit-driven actors, as well as some controversy on where to place responsibility. Alongside this, misperceptions of environmental impacts from consumption were revealed, whereby accurate perceptions and environmental education were somewhat correlated. While highlighting an unrecognized but concrete issue, this research involves a small sample, suggesting that further research is required.

Gamification är ett nytt innovativt sätt att uppmuntra till hållbart beteende genom att ta tillvara gamifications förmåga att påverka individers motivation och engagemang. Därför är det intressant att undersöka möjligheterna gamification har att användas av turistdestinationer som ett verktyg för att motivera besökare till ett mer hållbart beteende. Studien är inriktad främst på miljömässig hållbarhet, studien har en hermeneutisk utgångspunkt och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer med turistdestinationer. Studien syftar till att öka kunskapsområdet inom ämnet gamification som ett verktyg för hållbar turism. Studiens teoretiska ramverk är turistdestinationer och digital utveckling, gamification och turistupplevelser, eco-gamification, turisters miljövänliga beteende och hållbar turism.Studien behandlar sambandet mellan gamification, miljömässig hållbar utveckling, turistdestinationer och turistbeteende. Studien är uppdelad i tre faser; fas 1 är en förstudie i form av en kvantitativ enkätundersökning, fas 2 är en kvalitativ förstudie för fördjupad förförståelse och den tredje fasen innefattar datainsamling genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Teman som framkom från den tematiska analysen av empirin är som följande: (1) gamification kan skapa nya innovativa turistupplevelser; (2) potentialen för gamification att användas som ett verktyg för miljömässig hållbar turism; (3) hur destinationer kan påverka turisters miljömedvetna beteende; (4) gamification medför negativa effekter och utmaningar i utvecklingen av turistupplevelser.Studiens resultat visar att samtliga destinationerna ser gamification som ett intressant verktyg för miljömässig hållbar turism, ett par av de intervjuade destinationerna använder, eller har använt, gamification som ett sätt att öka turisters miljömedvetna beteende. Tävlingar, lära sig något nytt och utvecklas anser destinationerna är de viktigaste drivkrafterna för att delta i en gamifierad aktivitet, men både inre och yttre motivation är viktigt att ha i beaktande. / Gamification is a new innovative way to encourage sustainable behavior by using gamification's ability to influence individuals motivation and commitment. Therefore, it is interesting to investigate the possibilities gamification has for being used by tourist destinations as a tool to motivate visitors to a more sustainable behavior. The study is focused primarily on environmental sustainability, the study has a hermeneutic research model and data collection has taken place through semi-structured interviews with tourist destinations. The study aims to increase the knowledge area within the subject of gamification as a tool for sustainable tourism. The study's theoretical framework is tourist destinations and digital development, gamification and tourist experiences, eco-gamification, tourists environmentally friendly behavior and sustainable tourism. The study deals with the connection between gamification, environmentally sustainable development, tourist destinations and tourist behaviour. The study is divided into three phases; phase 1 is a pre-study in the form of a quantitative survey, phase 2 is a qualitative pre-study for in-depth pre-understanding and the third phase includes data collection through qualitative semi-structured interviews. The themes that emerged from the thematic analysis of the empirical work are: (1) gamification can create new innovative tourist experiences; (2) the potential for gamification to be used as a tool for environmentally sustainable tourism; (3) how destinations can influence the environmentally conscious behavior of tourists; (4) negative effects and challenges of gamification in the development of tourist experiences. The results of the study show that all the destinations see gamification as an interesting tool for environmentally sustainable tourism. A couple of the interviewed destinations use, or have used, gamification as a way to increase the environmentally conscious behavior of tourists. Competitions, learning something new and progress are considered by the destinations to be the most important motivators for participating in a gamified activity. Both intrinsic and extrinsic motivators are important to take into account in the development of gamification. / <p>2024-05-29</p>

The following study presents the results from one focus group discussion and eight individual interviews investigating how sustainable investments impact climate change. The demand for sustainable investments is currently growing, but there is a lack of research conducted within the area. We therefore aim to fill an academic knowledge gap surrounding the understanding of sustainable investments. To achieve this, we to identified the concepts defining sustainable investment practices and simultaneously identified the predominant factors for investors when making them. To assess the practice characteristics, we compared it with traditional investments. The informants were investors and professionals with occupations connected to sustainable investments. Furthermore, the study has the theoretical frameworks of the ecological modernization theory and value-belief-norm theory for assessing and analyzing study results. The results and conclusion of the study were that there is no universal definition of sustainable investments, causing distrust and concerns regarding the practice. Therefore, definitive conclusion about what sustainable investments can achieve for the climate is challenging to assess. Informants' willingness to invest in sustainable investments was connected to their values and knowledge. Results show a knowledge gap between individual's understanding of investments climate impact due to lack of accessible information for some investors. Finally, regulations concerning sustainable investments came into force during the time of the study. / I uppsatsen presenterar vi resultaten från en fokusgrupp och åtta intervjuer där vi studerat hur hållbara investeringar påverkar klimatförändringarna. Efterfrågan på hållbara investeringar växer men för närvarande saknas det forskning inom området. Vi strävar därför efter att fylla ett akademiskt kunskapshål kring förståelsen om hållbara investeringar. För att uppnå det ville vi identifiera begreppen som definierar “hållbara investeringar” och hitta de avgörande faktorerna för investerare när de väljer att investera hållbart. För att bedöma hållbara investeringar jämförde vi dess egenskaper med traditionella investeringar. Informanterna var investerare och yrkesverksamma med yrken kopplade till hållbara investeringar, vidare bygger studien på teorierna om ekologisk modernisering och value-belief-norm theory. Resultaten och slutsatsen från studien visar att det inte finns någon universell definition av en hållbar investering, något som orsakar misstro och oro angående praxis. Det är därför svårt att dra en absolut slutsats om vad hållbara investeringar kan uppnå för klimatet. Informanternas vilja att investera i hållbara investeringar baserades på deras värderingar och kunskap. Det fanns även kunskapsluckor mellan individerna angående investeringarnas påverkan på klimatet på grund av brist på tillgänglig information för vissa investerare. Slutligen trädde regler om hållbara investeringar i kraft under studietiden.