Denna kvantitativa vinjettstudie undersökte lärares skillnader i attityder och interventionsstrategier mot fysisk-, verbal-, social- och nätmobbning. Åtta vinjetter beskrev samtliga mobbningsformer i en enkät som besvarades av 114 grundskolelärare från olika städer i Sverige. Resultatet indikerade att lärare är mer benägna att ingripa mot situationer av fysisk mobbning jämfört med situationer av nät-, verbal- och social mobbning, att lärare värderar social- och verbal mobbning som mindre allvarligt än fysisk- och nätmobbning samt att lärare upplever bristande kunskaper i att hantera situationer av social- och nätmobbning i jämförelse med situationer av fysisk- och verbal mobbning. Studiens resultat diskuteras utifrån tidigare forskning och understryker vikten av läraren i det förebyggande arbetet mot alla former av mobbning i skolan. / The present study examines teachers’ attitudes and intervention strategies toward physical-, verbal-, social- and cyber bullying. Eight vignettes described these various types of bullying in one survey that 114 teachers completed from different cities in Sweden. The results indicated that teachers were more likely to intervene towards physical bullying rather than cyber-, verbal- and social bullying.  Teachers perceived social-, and verbal bullying less serious than physical- and cyber bullying.  Teachers also felt that they lacked the knowledge on how to handle situations in forms of social- and cyber bullying rather than situations of physical- and verbal bullying. These findings are discussed based on previous research and emphasize the importance of teachers’ role in intervening and preventing all types of bullying.

Tidigare forskning visar på att sociala medier ej utnyttjas till sin fulla potential för att påverka allmänheten för att främja miljövänliga beteenden. Syftet för denna studie är att skapa kunskap om hur ideella miljöorganisationer kan sprida information via sociala medier. Kunskapen baseras på analys av tre miljöorganisationers marknadsföring på Facebook. Dessutom är syftet att analysera vilka tekniska funktioner deras Facebook inlägg utnyttjar för att skapa vägar för miljövänliga åtgärder, vilka kan främja miljövänligt beteende. Studien grundar sig i en flerfallstudie där kvalitativa intervjuer genomförts med respektive organisations sociala medieansvarig. Netnografisk undersökning har även genomförts på organisationernas Facebooksidor och 161 inlägg samlades in för analys. Resultatet visade att ideella miljöorganisationer kan med fördel publicera mindre mängd information, försöka skapa en mer visuell närvaro och dela med sig av råd och tips för att öka interaktionen till publicerade inlägg bland mottagarna. För att främja miljövänligt beteende kommuniceras mestadels information via personliga och sociala faktorer. Information som rörde personliga faktorer, och som hade störst engagemangsgrad handlade oftast om saker som att värna om miljön och tips och råd om hållbar konsumtion och aktiviteter. Sociala faktorer visade på information om vad andra gör för att värna eller engagera sig kring miljön. / Previous research shows that social media is not being fully utilized for its potential to increase environmental concerns among the general public to foster pro-environmental behavior. The purpose of this study is to create knowledge of how non-profit environmental organizations could disseminate information on social media. The knowledge is based upon three environmental organizations marketing on Facebook. The study will also analyze how published Facebook posts from the organizations can foster pro-environmental behavior. The study is based on a multiple-case study in which qualitative interviews were carried out with the organization’s social media managers. A netnographic examination of the organizations Facebook pages were also conducted and 161 posts were collected for analysis. Results showed that non-profit environmental organizations could benefit from publishing smaller amounts of information, trying to create a more visual presence and sharing advice and tips (about sustainability for example) to increase the interaction on published posts from users on social media. To foster pro-environmental behavior, information was mostly communicated through personal and social factors. The information that referred to personal factors was mostly about things that indicated to take care of the environment and tips and advice about sustainable consumption or activities. The social factors showed information about what others are doing to care about the environment or engaging in environmental activities.