Den globala turismen har ökat enormt de senaste åren och behovet av hållbar destinationsutveckling har ökat tillsammans med turismen. Med en bättre kunskap om hur destinationen kan påverkas, både positivt och negativt av turismen, har det blivit allt viktigare att ha en hållbar plan om hur destinationen ska bevaras och fortsätta vara tillgänglig för turism. Syftet med studien var att undersöka effekter av hållbar utveckling i Skåne då Tourism in Skåne har gått ut med att de vill att Skåne ska bli Sveriges mest hållbara destination. Några av Skånes kommuner har toppat listor över Sveriges mest hållbara kommuner och bland dessa hittar man Helsingborg och Malmö. Därav finns det ett underliggande syfte att undersöka hur Helsingborg och Malmö arbetar med hållbar utveckling idag och vad hållbar utveckling har för betydelse för besökare och lokalbefolkning vid de två destinationerna. För att kunna besvara syftet och frågeställningen har kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkätundersökningar genomförts. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av resultaten från intervjuerna, enkätundersökningen och tidigare forskning inom området hållbar utveckling. Hållbar utveckling medför en rad olika effekter, både positiva och negativa, på de två destinationerna Helsingborg och Malmö. De negativa effekterna är svåra att upptäcka och destinationerna vill inte gärna berätta om negativa effekter som uppstår vid utveckling av sin destination. I Helsingborg och Malmö har man börjat arbeta med hållbar utveckling för att det är en självklarhet och som destination blir man inte unik för att man arbetar med hållbar utveckling eftersom alla andra arbetar med det och det kan ses som en negativ effekt. En annan är att det finns en okunskap, förvirring och osäkerhet bland människorna när man pratar om hållbar utveckling. De positiva effekterna av hållbar utveckling är väldigt tydliga att upptäcka, som destination är det självklart att man vill visa och berätta om det. Arbetar man med hållbar utveckling är det viktigt att hållbarheten genomsyrar allt man gör och som åskådare av hållbarhetsarbetet upplever man också att det finns många positiva effekter. För dem är det viktigt att man arbetar med hållbar utveckling, att det syns och man lägger märke till arbetet som sker i sin hemstad. För att lyckas är det viktigt att hålla fast vid sin strategi och kontinuerligt arbeta tillsammans med alla aktörer på destinationen.

Forskningsfråga Hur arbetar Destination Kalmar med hållbarhetsfrågor när de utvecklar Kalmar som destination? Syfte Att beskriva hur Destination Kalmar arbetar med hållbarhetsfrågor när de utvecklar Kalmar som en destination. Metodik Uppsatsen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod med ett deduktivt inslag. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts i form av semi-strukturerade intervjuer samt innehållsanalyser. Slutsats Vi drar slutsatsen att Destination Kalmar som en Destination Management Organisation (DMO) arbetar utifrån samarbete med näringslivet och lokala intressen. Dessutom arbetar de med relevanta planeringsprocesser för att utveckla Kalmar som en hållbar destination.

Hållbar destinationsutveckling ses idag som en viktig motor för regional tillväxt och utveckling. Trots detta råder en osäkerhet om vad det innebär i praktiken och det saknas en tydlig vägledning för hur destinationer kan utvecklas utan bekostnad på samhällsutvecklingen och den befintliga omgivningen. Genom en diskursanalys av material inhämtad via plandokument och en intervju har vi undersökt hållbarhetsaspekter samt drivkrafter och motsättningar i samband med etableringen av semesterresorten Lalandia i Motala kommun. Vi finner att avvägningar mellan ekonomiska, ekologiska och sociala värden görs till förmån för den ekonomiska tillväxt som är en stark drivkraft i etableringen av Lalandia. Studien talar därmed för att tillväxtdiskursen dominerar i projektet, vilket föranletts av kommunens starka ekonomiska intresse i projektet. Resultaten påvisar även att vad som bedöms hållbart respektive ohållbart beror på den enskilda aktörens tolkning av begreppet hållbarhet, vilket bekräftar vad som återfunnits i tidigare forskningsstudier. / Sustainable destination development is regarded as an important engine for regional growth and development. Despite this, there is an uncertainty about what it means in practice and there is no clear guidance to how destinations can be developed without expense at the development of society and the existing environment. Through a discourse analysis of material obtained via planning documents and an interview, we have investigated sustainability aspects as well as the driving forces and contradictions in the establishment of Lalandia, a holiday destination, in Motala municipality. We find that trade-offs between economical, ecological and social values are made in favor of economic growth, which is a strong driving force in the establishment of Lalandia. The study thus indicate that the growth discourse dominates in the project, which is a result of the municipality's strong economic interest in the project.The results also show that what is considered sustainable or unsustainable depends on the individual actor's interpretation of the concept of sustainability, which confirms what has been found in previous research studies.

Hållbar destinationsutveckling är en viktig del för att skapa en stark och konkurrenskraftig turistdestination. Allt fler destinationer arbetar med hållbara projekt och för att mäta utvecklingen används olika typer av indikatorer. Med ökat intresse för hållbarhet har även antalet certifieringar blivit fler och ett verktyg för destinationer att arbeta gemensamt med hållbarhetens olika dimensioner. Genom att tillämpa internationellt antagna destinationskriterier likt Global Sustainable Tourism Council (GSTC-D) som anknyter till Agenda 2030 ökar chansen för igenkänning och medvetenhet om innebörden hos besökare och aktörer på en alltmer internationell marknad. Destinationsorganisationen spelar en avgörande roll som samarbetskoordinator mellan både offentliga och privata verksamheter inom besöksnäringens komplexa aktörssystem, vilket är viktigt för hållbarhetsarbetet på destinationen. Flera svenska destinationer arbetar med GSTC-Ds kriterier eller olika typer av hållbara verktyg, medan det i Östersund pågår ett hållbarhetsprojekt inom besöksnäringen som i stället valt att fokusera på att skapa best practice och CSR-initiativ. Uppsatsen är en fallstudie av Östersund med syfte att utforska hur hållbarhetsarbetet och samverkan kan förbättras med hjälp av hållbara verktyg. Kvalitativa intervjuer med strategiskt utvalda intressenter inom fem verksamhetskategorier genomfördes för att identifiera möjligheter och utmaningar för destinationen kopplat till de utvalda verktygen. Resultatet tyder på att hållbara verktyg har potential att förbättra utveckling och arbete med hållbarhet på destinationsnivå, samt att det finns en positiv inställning inom näringslivet även om det finns flertalet utmaningar med samverkan och förtroende för att strategier och policys leder till konkreta handlingar. / <p>2022-06-01</p>

Sustainable Destination Development implies reaching the 17 SDGs at a destination level. Climate crisis is arguably the primary challenge faced by destinations today. It is now commonly accepted that the crisis is primarily caused due to the burning of fossil fuels while converting it into energy. Therefore, decarbonization of the energy sector appears to be a viable way to eliminate the crisis. This ensued the installation of unprecedented amounts of renewable energy facilities in the last two decades, especially in Europe. As such onshore wind power is at the forefront of this trend and is projected to be the primary renewable source of electricity in Europe in foreseeable future. However, substituting fossil fuels by the renewable energy sources such as onshore wind power requires vast land areas, and as argued by many, may undermine biodiversity conservation – an equally urgent matter to be addressed by destinations. This is because land-use change is identified as the foremost cause of the biodiversity loss globally. Thus, this study was aimed to elucidate the ‘green-green paradox’ (i.e., jeopardizing biodiversity while combating climate crisis) using a qualitative research methodology. The main research questions were intended to reveal current best practices of dealing with the challenge, identify main barriers, and suggest solutions for a better practice in the future. Data was collected through semi-structured expert interviews, and the results were reported using thematic analysis. The study found that the current best practise of addressing the biodiversity challenge is via the Mitigation Hierarchy framework – a regulatory tool intended at safeguarding biodiversity while developing infrastructure projects. Simultaneously, the weak implementation of the hierarchy in practice was identified as the primary barrier for harmonious wind power – biodiversity relationship. The huge knowledge gap in understanding the depth of impacts, lack of uniform methodologies to measure and account for them, and the lack of collaboration and communication between stakeholders were identified as the main factors that impede operationalization of the framework. A need for more stricter and better implemented regulations was an important emergent theme throughout the results that was deemed to potentially be the defining factor in addressing the mentioned impediments.