Hållbarhet är något som idag är ett allmänt begrepp, det är något som många i sina vardagliga liv har anammat vad det gäller att till exempel handla ekologiska varor och sopsortera. Men hur tänker vi när det kommer till resande, har vi samma krav på att turismindustrin ska vara hållbar och ekologisk som vi har på det vardagliga utbudet? I denna kandidatuppsats har vi valt att titta på hållbarhet och ekoturism i Sverige. Syftet med uppsatsen är att titta på hur olika företag arbetar med hållbar utveckling vad det gäller turism och hur de ser på den utveckling som har skett de senaste åren. Vi vill även i denna uppsats titta på hur hållbar utvecklingen och ekoturismen har etablerat sig inom turismindustrin. Vi har tittat på mindre företag för att se hur de arbetar med detta och hur de uppfattar trenden kring hållbarhet och ekoturism. De företag som har deltagit i våra undersökningar och intervjuer arbetar på olika sätt vad när de kommer till hållbarhet, men det företagen har gemensamt är att de tror på en hållbar framtid gällande turismen och dess påverkan på miljön. I Agenda 21 och i Brundtland kommissionen kan vi se att den hållbara utvecklingen är beroende av hur regeringen, samhället och befolkningen agerar vad det gäller den påverkan som sker på miljön. Genom att gemensamt arbeta för en hållbar utveckling kan miljöpåverkan minska. Vi kan i vår undersökning se att de är just detta de företag som har deltagit i vår undersökning arbetar för, de vill minska miljöpåverkan vad det gäller turismen. Genom att turista på naturens villkor skulle påfrestningarna minska och naturens skulle bevaras för framtida generationer och deras behov. Gällande utvecklingen av ekoturismen kan företagen inte se någon utveckling under de senaste åren, men de är hoppfulla och tror att en utveckling kommer att ske. Detta då företagen tror att medvetenheten kommer att öka hos kunderna.

Varje år slänger vi i Sverige flera ton ätbar mat för att den inte har det rätta utseendet eller för att bäst-före-datumet närmar sig. Det är varken ekologiskt eller ekonomiskt hållbart. Maten skulle kunna användas till något bättre. Genom att koka chutney på frukt och grönt, som butikerna annars skulle slänga, får maten en andra chans. Projektet Fallguld är ett samarbete mellan kooperativet Macken, Växjö Kommun, Sveriges Lantbruksuniversitet, Coop Oxtorget och ICA Maxi Växjö. Jag har tagit fram den grafiska identiteten åt projektet i form av logotyp, etiketter och marknadsföring samt undersökt hur man ger värde åt något som anses vara värdelöst. / Every year in Sweden we throw away tons of edible food. It is neither ecologically nor economically sustainable. The food could be used for something better. By making chutney from the fruit and vegetables which shops otherwise would throw away, the food gets a second chance. The “Fallguld” project is a collaboration between the co- operative organisation Macken, Växjö Municipality, the Swedish University of Agricultural Sciences, Coop Oxtorget and ICA Maxi Växjö. 
 I have developed the graphic identity for the project including logotype, labels and marketing, and examined how to give value to something that is considered worthless. / Chutneyprojektet Fallguld

Title: A leader's path towards sustainable development in the construction industry: A study on the potential of ethical and sustainable leadership in relation to a greener construction industry.  Subject: Business Administration, Bachelor's thesis 15 credits Author: Nohayla Amezeane & Amina Qaderi  Keywords: Sustainability, ecological sustainability, ethical leadership, sustainable leadership, construction industry  Problem statement: How does a leader work sustainably and ethically towards sustainable goals in the construction industry?  Purpose: The purpose of this study is to investigate the way a leader works towards the sustainable goals in the construction industry. Through the collected empirical material, we develop a framework. This includes the importance of ethical leadership and sustainable leadership for sustainable development. In this study, we want to clarify what the combination of these can contribute to the construction industry in order to more effectively realize the vision of achieving sustainable goals.  Methods: The study was mostly inspired by and used an inductive research approach but also related to an abductive research approach. Furthermore, in this study we have chosen to conduct a qualitative study where six respondents from different companies have been interviewed. All respondents represent managers with human resources responsibilities from the construction industry who have been working with sustainability for at least 2 years. A literature review has been conducted by collecting theories from previous research studies from the databases Halmstad University Library and Google Scholar.  Conclusion: The results of the study show that a leader can work sustainably and ethically towards sustainability by having respect towards his/her employees, supporting them, demonstrating assertiveness, communicating, giving rewards and recognition for good actions. We would also like to point out that the study does not exclude all characteristics that fall outside the grey zone, as the analysis also demonstrated that some situations require a single characteristic from each leadership theory.

En stor bidragande faktor till klimatförändringarna uppges vara transportsektorn och sektorns utsläpp av växthusgaser. På grund av detta är det viktigt att transportsektorn arbetar för att bli mer hållbar. Generellt sett uppges företagen i samhället vara särskilt viktiga aktörer gällande hållbarhetsarbetet. Vad begreppet hållbarhet betyder råder det däremot delade meningar om, vilket vidare kan ses bidra till att förutsättningarna för företagen att kunna arbeta hållbart minskar.  Syftet med denna undersökning är att belysa hur olika transportföretag prioriterar hållbarhet och hur transportföretagen ser på sina förutsättningar att kunna prioritera hållbarhet. Studien baseras på tre olika sorters transportföretag och deras företrädares tankar och åsikter kring ämnet. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Materialet från intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys och ställs i relation till tidigare forskning och teori. De teoretiska perspektiv som ingår i studien är den nyinstitutionella teorin och förväntansteorin.  Resultatet visar att transportföretagen främst prioriterar ekonomisk hållbarhet. Detta eftersom det är denna typ av hållbarhet som anses bidra till högst tillfredställelse. Andra typer av hållbarhet, så som miljömässig hållbarhet och social hållbarhet riskerar att prioriteras bort om de konkurrerar med den ekonomiska hållbarheten. Förutsättningarna att arbeta hållbart i praktiken framställs olika bland företagen. Däremot finns det en gemensam uppfattning om att de är begränsade. / A major contributing factor to climate change is said to be the transport sector and the sector's greenhouse gas emissions. Because of this, it is important that the transport sector works to become more sustainable. In general, companies in society are said to be particularly important actors in terms of sustainability work. On the other hand, there are divided opinions about what the term sustainability means, which can also be seen as contributing to impaired conditions for companies to be able to work sustainably.  The purpose of this study is to examine how different transport companies prioritize sustainability and how transport companies view their ability to prioritize sustainability. The study is based on three different types of transport companies and their representatives' thoughts and opinions on the subject. Semi-structured interviews have been used as a data collection method. The material from the interviews has been analyzed through a qualitative content analysis and is put in relation to previous research and theory. The theoretical perspectives included in the study are the neo-institutional theory and the theory of expectations.  The results show that transport companies primarily prioritize economic sustainability. This is because it is this type of sustainability that is considered to contribute to the highest satisfaction. Other types of sustainability, such as environmental sustainability and social sustainability, run the risk of being marginalized if they compete with economic sustainability. The conditions for working sustainably in practice are presented differently among companies. However, there is a common perception that they are limited.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hållbarhetsbegreppet samt hur detta implementeras i bygget av den nya stadsdelen Storsjö Strand i Östersund. För att avgränsa studien läggs fokus på två centrala delar i kommunens klimatpåverkan, hållbar mobilitet och hållbart boende. Studien består av en kvalitativ textanalys av planeringsdokument hämtade ur olika stadier av planeringsarbetet. Textanalysen kompletteras med intervjuer med personer med olika insyn i planeringsarbetet för att skapa en djupare förståelse. I arbetet med studien har det framkommit tvivel mot innebörden av hållbarhetsbegreppet. Begreppet delas in i tre centrala beståndsdelar, ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet, som alla ska ha lika stor inverkan i beslutsfattande för att hållbarhet ska uppnås. Istället verkar det som att begreppet används som en ursäkt för att bibehålla den västerländska livsstilen. Detta trots att forskningen är överens om att densamma är ohållbar. Detta visar sig i arbetet med Storsjö Strand, där planer som lagts fram tidigt i planeringsarbete för att ge goda möjligheter till stora ekologiska vinster inte genomförs på grund av eventuella ekonomiska förluster. Till synes förnuftiga idéer som, enligt forskningen, på sikt ger vinst i samtliga tre perspektiv genomförs inte eller skjuts på framtiden.

Bakgrund: Aktörer som utför logistiktjänster har fått en avgörande roll för den framtida utvecklingen av hållbar logistik. Den sociala dimensionen är i dagsläget relativt outforskad jämfört med den ekonomiska och ekologiska dimensionen trots att teorier hävdar att alla tre dimensioner är lika viktiga. De standarder som finns för ansvarstagande inom social hållbarhet finns inte som krav utan ses som en frivillig ansats för företaget. Det har tillkommit ett ökat intresse om social hållbarhet hos intressenter vilket gör det mer angeläget för företagen att visa hur de tar ansvar för den sociala hållbarheten. Social hållbarhet har även hamnat högt upp på politiska agendor: Ett nationellt lagförslag har tillkommit om att alla större företag måste införa en redovisning som presenterar icke-finansiell information om hur de arbetar med hållbarhet. Syfte: Studiens syfte är att jämföra hur 3PL leverantörer tillämpar social hållbarhet i tjänstekonceptet för att vidare analysera hur social hållbarhet kan vidareutvecklas utifrån ramverk. Metod: Denna studie har en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Studien har ett positivitiskt synsätt och en tvärsnittsdesign. I studien kommer det att genomföras en mönsterjämförelse mellan sju 3PL leverantörer: DSV, DB Schenker, Alwex, Deutsche Post DHL Group, PostNord, Bring Citymail och Alltransport. Slutsats: De sju granskade hållbarhetsredovisningarna innefattar alla ett väldigt varierande innehåll och tillvägagångsätt. Författarna menar att företagen bör förtydliga utförligt hur de faktiskt arbetar med de sociala aspekterna. Viktiga åtgärder att införa skulle vara kontinuerliga leverantörsutvärderingar samt klagomål- och rapporteringsfunktion för att förebygga att felaktigheter inträffar i företagets tjänstekoncept. Vidare bör företagen använda sig av fler ramverk såsom UN Global Compact, SA8000, ISO26000, OHSAS 18001, ISO 39001 för att säkerhetsställa att arbetet med mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden, samhällsansvar och produktansvar efterlevs på rätt sätt. Dessutom bör företagen se över hur de använder sig av GRI:s riktlinjer och om de kan utvidga användandet av detta.

Globalisering och klimatförändringar har bidragit till en ökad medvetenhet och krav på handling hos dagens företag. Samhällsförändringarna har lett till att hållbarhetsarbete idag är en naturlig del av verksamheten inom många företag men kommunikationen av detta har tidigare till stor del varit frivillig. I december 2016 trädde en lagförändring i kraft gällande krav på hållbarhetsrapportering för stora företag som uppfyller minst ett av tre gränssnitt: över 250 anställda, 175 Mkr i balansomslutning och 350 Mkr i nettoomsättning. Tidigare studier inom liknande områden indikerar att ledningens engagemang är en förutsättning för att möjliggöra en intern hållbar förändring, vilket gör det intressant att undersöka påverkan av lagen utifrån ett ledningsperspektiv. Studiens syfte är således att undersöka hur lagförändringen har påverkat företagsledningens hållbarhetsarbete. En kvalitativ studie genomfördes genom intervjuer med företagsrepresentanter från tre företag från olika branscher, både på lednings- samt på verksamhetsnivå. Analysen baseras på en teori om fem nyckelfaktorer för en effektiv ledare inom hållbarhet: goal clarity, role clarity, relevant knowledge, relevant competencies & resources och self-esteem. Resultatet tyder på att de faktorer som påverkas i högst grad av lagförändringen är self-esteem och relevant knowledge, medan goal clarity och relevant competencies & resources påverkas till viss del. Role clarity förefaller vara oförändrat.

Syftet med denna studie är att undersöka hur investerare värderar svenska företags CSR-rapportering. Agent-principalteorin och legitimitetsteorin används för att ställa studiens hypoteser om hur dessa samband kommer se ut. CSR-rapporteringen undersöks genom en innehållsanalys av års - och hållbarhetsredovisningar från företag på Nasdaq Stockholms Large Cap-lista. Varje rapport tilldelas en poäng, baserad på hur många gånger hållbarhetsrelaterade ord förekommer, som sedan används i en regressionsmodell tillsammans med andra variabler för att studera effekten på aktievärdering. Till skillnad från tidigare internationella studier finner denna undersökning ett signifikant negativt samband mellan CSR-rapportering och aktievärdering. Studien undersöker också om ovan nämnda samband påverkas av huruvida ett företag tillhör en miljökänslig bransch, och finner där ett insignifikant resultat.

Studiens syfte är att undersöka hur strategiskt IKEA arbetar med CSR, genom att studera hur de hanterar samhällets förväntade krav för att uppnå legitimitet. Metoden var kvalitativ och genomfördes som en innehållsanalys, baserad på sekundärdata. Denna bestod av sammanlagt sex rapporter, varav tre av dessa var IKEAs hållbarhetsrapporter från 2010, 2013 och 2016. De tre resterande var granskande rapporter från EU-parlamentet, SVTs Uppdrag Granskning och Svenska Dagbladet. Studien utgick från Porter och Kramers teori om strategisk CSR, Carrolls CSR-pyramid och nyinstitutionell teori. Resultatet av den insamlade datan visade att IKEA arbetar med CSR genom egna, konkretiserade mål som är kärnan i hållbarhetsarbetet och att de förhåller sig till ett flertal organisationers riktlinjer för hur CSR ska tillämpas. En viktig komponent i hållbarhetsrapporterna är IWAY, IKEAs uppförandekod för samarbetet med leverantörer. Vidare visade analysen att företaget har identifierat de områden väl där de har en störst påverkan på samhället och att CSR arbetet är bra integrerat i verksamheten. De har i viss mån uppnått ett strategiskt CSR arbete, främst gällande bomullsutvinningen och IWAY. Ett område IKEA kan utvecklas inom är att se vilka möjligheter det finns i den omgivande miljöns påverkan på företaget. I syfte att uppnå legitimitet måste IKEA förhålla sig till samhällets normer, som ställer högre krav än det som förväntas i ren legal och ekonomisk mening, Detta innebär att företaget har blivit tvunget att agera responsivt eller löskoppla.

In recent years, increased urbanization and urban development have resulted in new demands emerging for building sustainable cities. Previous studies have shown that the public transportation system plays a key role in the development of sustainable cities, as it is crucial for mobility and counteracting climate change. Thus, this paper examines how sustainability has been considered by city planners while developing the public transportation system during the expansion of the southern parts of Uppsala. Accordingly, ecological, social and economic sustainability indicators were identified and studied. In addition, citizen participation during the planning process was also studied as a part of the social sustainability aspect. The study was based on two interviews with planners at Uppsala Kommun and Region Uppsala. It was found that GHG emissions, air and noise pollution, use of innovative technology, efficient material usage, preservation of open land and natural areas were parts of the ecological sustainability measures in the development. Economical sustainability composed of state fundings and subsidies, fare revenue, budget deficit and investment cost-efficiency. Regarding social sustainability, the planners considered availability, travel time, attracting new users, attention to elderly, young and low-income and safety. Transparency in decision-making and involving the public were found to be important factors regarding citizen participation.