Bakgrund: Aktörer som utför logistiktjänster har fått en avgörande roll för den framtida utvecklingen av hållbar logistik. Den sociala dimensionen är i dagsläget relativt outforskad jämfört med den ekonomiska och ekologiska dimensionen trots att teorier hävdar att alla tre dimensioner är lika viktiga. De standarder som finns för ansvarstagande inom social hållbarhet finns inte som krav utan ses som en frivillig ansats för företaget. Det har tillkommit ett ökat intresse om social hållbarhet hos intressenter vilket gör det mer angeläget för företagen att visa hur de tar ansvar för den sociala hållbarheten. Social hållbarhet har även hamnat högt upp på politiska agendor: Ett nationellt lagförslag har tillkommit om att alla större företag måste införa en redovisning som presenterar icke-finansiell information om hur de arbetar med hållbarhet. Syfte: Studiens syfte är att jämföra hur 3PL leverantörer tillämpar social hållbarhet i tjänstekonceptet för att vidare analysera hur social hållbarhet kan vidareutvecklas utifrån ramverk. Metod: Denna studie har en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Studien har ett positivitiskt synsätt och en tvärsnittsdesign. I studien kommer det att genomföras en mönsterjämförelse mellan sju 3PL leverantörer: DSV, DB Schenker, Alwex, Deutsche Post DHL Group, PostNord, Bring Citymail och Alltransport. Slutsats: De sju granskade hållbarhetsredovisningarna innefattar alla ett väldigt varierande innehåll och tillvägagångsätt. Författarna menar att företagen bör förtydliga utförligt hur de faktiskt arbetar med de sociala aspekterna. Viktiga åtgärder att införa skulle vara kontinuerliga leverantörsutvärderingar samt klagomål- och rapporteringsfunktion för att förebygga att felaktigheter inträffar i företagets tjänstekoncept. Vidare bör företagen använda sig av fler ramverk såsom UN Global Compact, SA8000, ISO26000, OHSAS 18001, ISO 39001 för att säkerhetsställa att arbetet med mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden, samhällsansvar och produktansvar efterlevs på rätt sätt. Dessutom bör företagen se över hur de använder sig av GRI:s riktlinjer och om de kan utvidga användandet av detta.