Syfte: Öka kunskapen om vilka bostadskvalitéer som tillför värde för brukarna i ett flerbostadshus. Metod: Etnografisk ansats, dokumentanalys, kvalitativ innehållsanalys, intervjuer med brukare och inredningsarkitekt samt observationer är metoderna som har använts i studien. Resultat: Målet med studien har varit att analysera öppna planlösningars utformning i ett flerbostadshus, baserat på perspektiv och åsikter från både arkitekt och brukare. Värdeskapande kvalitéer som brukarna ser med öppen planlösning är öppenhet och ljus. Den öppna planlösningen är en stor social yta vilket både brukare och arkitekt tycker är en viktig kvalité. Idag har köket utvecklats till en trend och statusmarkör vilket återspeglas i dess design och utformning. Konsekvenser: De studerade planlösningarna är flexibla eftersom brukarna själva kan bestämma funktion för rummen. Kök och vardagsrum möbleras och får olika funktioner beroende på brukarnas preferenser och åsikter. Vidare ska lägenheter med öppen planlösning vara socialt hållbara genom att kök och vardagsrum ska kunna skiljas av. I studien är de stora lägenheterna socialt hållbara medan de mindre saknar möjlighet för avskiljning och flexibilitet. Begränsningar: Studien går inte applicera på andra brukare för att få fram samma resultat. Studien lyfter brukarnas åsikter om sin bostad och det finns inte ett generellt giltigt svar i deras värderingar. Flerbostadshus med hyresrätter valdes för att i större mån nå brukare i olika åldrar och med olika bakgrund. / Purpose: To increase the knowledge about valuable housing qualities for residents in a housing estate. Method: An ethnographical approach was used as a method in the study along with document analysis, qualitative content analysis, interviews with residents and an interior designer along with observations. Findings: The aim of the study has been to analyse open plan solutions in a housing estate based on opinions and perspectives from residents and an interior designer. The open plan solution works as one big social area where qualities such as space and brightness are highly appreciated by both residents and the interior designer. The kitchen has through its design become a trend and a status marker. Implications: The analysed plan solutions are flexible because the residents have the opportunity to decide what function the room should have. The kitchen and living room can be furnished in different ways and through those fulfil different types of functions according to the residents’ preferences. Apartments that have open plan solutions need to be socially sustainable which can be achieved if the kitchen and living room can be divided into separate rooms. The big apartments in this study are socially sustainable but the smaller apartments are not because of the lack of flexibility. Limitations: This study cannot be applied on other residents in order to come to the same conclusion. The study focuses on the residents opinions about their home and therefore there is no generally valid answer. The reason for choosing housing estates for this study was to be able to reach residents with different backgrounds and ages.

Bakgrund: Det finns idag ett stort utbud av hållbara fonder på den svenska marknaden och intresset för att investera hållbart ökar. Dock finns det inte någon entydig definition av hållbarhet och därmed blir innebörden av ”hållbar fondförvaltning” diffus. Det har i tidigare studier inte analyserats hur begreppsproblematiken påverkar den svenska marknadens aktörer och fondutbud och det var därför av intresse att undersöka hur aktörer på fondmarknaden ser på problematiken och hur den hanteras. Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån ett institutionellt perspektiv undersöka vilka problem och möjligheter som oklarheter gällande begreppet ”hållbar fondförvaltning” skapar för svenska fondförvaltare och fondbolag i relation till dess kunder. Studien ämnar även analysera hur begreppsproblematiken samt informationsasymmetrier mellan fondförvaltare och kund påverkar fondutbud och förvaltningsstrategier i relation till hållbarhet. Genomförande: En kvalitativ metod har används för att besvara studiens syfte. Utifrån tidigare forskning gällande hållbarhet och institutionell teori utvecklades en för studien unik analysmodell som låg till grund för utformandet av intervjumallar och analys av det insamlade empirimaterialet. Totalt genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med kapitalägare, representanter från svenska fondbolag, en intresseorganisation samt tillsynsmyndighet. Slutsats: Studien visar att begreppsproblematiken på den hållbara fondmarknaden skapar stora informationsasymmetrier mellan fondförvaltare och kunder, vilket innebär att förvaltares möjligheter att påvisa kvalitet försvåras. Då det är svårt för kunder att avgöra kvalitetsskillnader finns det utrymme för strategiskt beteende på marknaden och för att minska problematiken kring informationsasymmetrier krävs det att det institutionella ramverket utvecklas. / Background: There is currently a large supply of sustainable funds on the Swedish fund market and a growing interest for sustainable investing. However there is no consensus regarding the definition of sustainability and therefore the term “sustainable fund management” becomes vague. The effects that this conceptual problem has on the Swedish fund management and fund markets have not been analysed in previous studies, therefore it was interesting to examine how market participants perceive and handle the problem. Aim: The purpose of this study is to, from an institutional perspective, examine which problems and opportunities that uncertainties regarding the concept “Sustainable fund management” create for Swedish fund fiduciaries and fund management companies in relation to its clients. In addition, the paper aims to analyse how conceptual problems and information asymmetries between fund fiduciaries and clients affect fund offerings and investment strategies in relation to sustainability. Completion: To fulfil the aim of this study a qualitative method has been applied. A unique model has been created to construct the interview template and to analyse the empirical findings. The model was based on previous research regarding sustainability and institutional theory. In total, ten semi structured interviews were conducted with asset owners, representatives from Swedish fund management companies, one sustainable investment association and Sweden’s financial supervisory authority. Conclusion: The study shows that the conceptual problem on the sustainable fund market creates large information asymmetries between fund fiduciaries and customers. Therefore proving fund quality becomes more complex for fund fiduciaries. Due to the fact that it is hard for customers to determine differences in quality, there is room for strategic behaviour. In order to decrease the problems regarding information asymmetries, the institutional framework needs to be developed.

Malmö Stad har under en längre tidsperiod haft ambitionen att bli en framgångsrik cykelstad med målsättningen att åstadkomma en cykelfrämjande infrastruktur och sålunda uppnå hållbara trafik- och mobilitetsmål. I denna studie ämnar vi att skapa förståelse för hur Malmö Stad prioriterar cykeln som transportmedel i trafikplaneringen av infrastruktur med hänsyn till en hållbar mobilitet och trafikplanering i den centrala staden samt i dess periferi. Målet är att förstå hur och på vilket sätt Malmö Stad kan uppnå sina hållbara trafik- och mobilitetsmål med hjälp av cykelpolicyn. Med avsikt att kunna besvara studiens syfte och frågeställning har vi använt en kvalitativ forskningsansats, mer specifikt en dokumentanalys av tre stycken policydokument; Cykelprogram för Malmö Stad 2012-2019, Malmö Stads trafik- och mobilitetsplan och Översiktsplan för Malmö. Ur dessa policydokument framgår Malmö Stads målsättning och vision om att cykeln skall få en ökad prioritet i planeringen för en hållbar cykelinfrastruktur. Utöver de ovannämnda policydokumenten har vi även utgått från en teoretisk grund som används i den övergripande analytiska diskussionen. Dessa avser Kaufmanns, Bergmans & Joyes (2004) inriktning på mobilitet, Koglins (2015) redogörelser för vélomobility, Scheepers et al. (2016) ställningstaganden för tillgänglighet, Dahlström Westerlunds & Karlssons (2013) definition på framkomlighet, Rietvelds & Daniels (2004) teori om säkerhet och slutligen geografisk exkludering som Lucas & Musso (2014) och Dargay (2002) redogör för. Studiens resultat visar att Malmö Stad motiverar cykelns prioritet i centrala och halvt centrala delområden som beaktas ha störst potential att uppnå en hållbar färdmedelsfördelning som utmärks vara av högsta målprioritet i trafik- och mobilitetsplanen. Samtidigt framgår det att periferiska delområden förblir oprioriterade när det gäller planeringen av cykelinfrastruktur i Malmö. Detta verkar sålunda grunda sig i aktuell trafikpolitik och ekonomisk budget. / The City of Malmö has for a long period of time ensured that the ambition to become a successful bicycle city continuously remains in the bicycle planning, with the aim to achieve a bicycle infrastructure and sustainable traffic and mobility goals. The aim of this study is to achieve an understanding for the bicycle priorities in the City of Malmö as a means of transport in the traffic planning of infrastructure, with account to sustainable traffic and mobility planning in the central city and in the periphery. With the intention to answer the purpose and question at issue of this study, we have used a qualitative research approach, more specifically a document analysis of three policy documents; Cykelprogram för Malmö Stad 2012-2019, Malmö Stads trafik- och mobilitetsplan och Översiktsplan för Malmö. From these policy documents it is easy to conclude that the goals and vision of Malmö City show that the bicycle will have an increased priority in planning for a sustainable city and bicycle infrastructure. In addition to the above-mentioned policy documents, we have also used a theoretical basis in the overall analytical discussion. We used Kaufmanns, Bergmans & Joyes (2004) alignment on mobility, Koglins (2015) statements regarding vélomobility, Scheepers et al. (2016) standpoints regarding accessibility, Dahlström Westerlunds & Karlssons (2013) definition of passability, Rietvelds & Daniels (2004) theory about safety and finally geographical exclusion which Lucas & Musso (2014) and Dargay (2002) discloses. The result of this study show that the City of Malmö motivates the bicycle's priority in central and semi-central sub-areas that are considered to have the greatest potential to achieve a sustainable traffic distribution. In the overall traffic and mobility plan this is characterized as the main goal. At the same time, it appears that the peripheral sub-areas remain un-prioritized when it comes to the planning of bicycle infrastructure in Malmö. This seems to be based on the current politics in regards to traffic, mobility and economic budget.

Den ökande efterfrågan på laddbara bilar medför även en ökad efterfrågan på vissa metaller som krävs i framställande av tillhörande batterier. Efterfrågan på metaller som litium och kobolt ökar drastiskt. Samtidigt associeras utvinning av litium och kobolt med ett flertal hållbarhetsproblem som främst påverkar redan sårbara människor. För att minska de ohållbara konsekvenserna av råvaruextraktion är en möjlighet att öka andelen återvunnet material i nyproduktionen av litiumjonbatterier. Visserligen är återvinning en viktig komponent i batteritillverkningen, men det är ej totalt okomplicerat att skifta produktionen från nyutvunnen metall till återvunnen. Dessa svårigheter kan härledas till elbilsmarknadens exponentiella ökning i omfång vilket kräver mer metall för produktion än vad som kan mötas av återvunnet material.  Denna studie utvecklar och presenterar matematiska modeller i Microsoft Excel som uppskattar beräknad efterfrågan av nybruten litium och kobolt från år 2022 till 2050 i litium- jonbatterifabriken Northvolt Ett i Skellefteå. Modellerna baseras på antaganden från tidigare studier vilka tolkas i en litteraturgenomgång. Flertalet alternativa scenarion i återvinningsandelar, metallintensitet per energilagringsenhet och framtida batteriteknologi är samtliga konsistenta med litteraturgenomgången och brukas i beräkningarna. Resultaten visar att det, oavsett återvinningsandel och metallintensifiering, finns ett kontinuerligt behov av nyextraktion av litium för att möta efterfrågan vid Northvolt Ett under hela tidsperioden. Nybrytning av kobolt är enligt modelleringen som längst nödvändigt till år 2048. Dessutom, om högre återvinning kan uppnås, eller till och med en utfasning av kobolt i batteriproduktionen, kan behovet av brytning av kobolt för batteriproduktion vid Northvolt Ett nollställas redan 2030. Resultaten visar enhälligt att åtgärder som metallintensifiering och återvinning ej är tillräckligt för att undvika beroende av ny brytning av litium för batteriproduktion, men har motsatt effekt för behovet av nybruten kobolt. / The rising demand for chargeable vehicles entails a rising demand for certain metals needed in the manufacturing of the vehicles’ appurtenant batteries. The demand for metals such as lithium and cobalt are growing drastically. At the same time, the extraction of lithium and cobalt is associated with numerous sustainability issues that primarily affect the already vulnerable. To diminish the unsustainable consequences of primary commodity extraction; recycling is seen as a way of decreasing primary metal in lithium-ion battery production in favour of recycled materials. Admittedly, recycling is an important component of the battery industry. However, there are difficulties in substituting primary metal for recycling. These difficulties come down to the exponential growth of the electric vehicle market which demands more metal for production than can be met by batteries recycled at the end of life. As well as providing secondary commodities for battery production it is important that end of life electric vehicle batteries are recycled in order to prevent harmful pollution caused by landfill.  The study develops and presents mathematical models in Microsoft Excel that estimates the projected demand for primary metal between the years of 2022 and 2050 in the lithium-ion vehicle battery production plant Northvolt Ett in Skellefteå, Sweden. The models are based on assumptions from earlier work retrieved from a literature review. Several alternative scenarios in recycling rates, metal intensity per energy storage unit and battery technology in the future all consistent with the literature review are used in the calculations. The results show that regardless of recycling rates and metal intensifying rates there is a need for continuous extraction of primary lithium for electric vehicle battery production at Northvolt Ett during the entire modelled period. Nonetheless, extraction of primary cobalt will at most be needed until 2048. Additionally, if higher recycling rates are adopted or even a phase out of cobalt in production, the need for mining cobalt for battery production at Northvolt Ett could be diminished as early as 2030. The results clarify that decreasing the amount of lithium in batteries and recycling is not enough to avoid a dependence on primary sources as production rates grow, but this could however be the case for cobalt.

The field of urban planning experiences many trends, social sustainability and density being two of them. While density has been on the agenda before, it has lately become synonymous with sustainability, the social dimension included. The relationship between social sustainability and density has however been contested by many scholars claiming that the relationship is unclear due to the vagueness and that policymakers can adapt the concept in a way that favours their intentions or the dominating urban paradigm. Thus, this thesis provides a deeper understanding of the contradictions and dilemmas of social sustainability and density, and in what way this reflects contemporary trends within urban planning in the context of ‘ordinary cities’. A thematic analysis of documents and interviews was conducted to identify how themes of social sustainability and density have been motivated, as well as the relationship between the two. With private interest being influential in urban governance, economic interests tend to define the vague, and shapeable concept of social sustainability. With that we find that dimensions of social sustainability that concern attractiveness are prioritised, while values of integration, affordability, and equity are not. Our findings contribute by linking social sustainability to the idea of a good city while at the same time allowing market interest to define social values as attractiveness and in the end sellability. In that sense, the market has become an indicator of whether the area is socially sustainable or not. Thus, it is important to define social sustainability and its incorporation in the planning process. / Det finns flera trender inom samhällsplanering, två av dem är social hållbarhet och täthet. Täthet har varit på agendan tidigare, men har under senare perioder blivit synonymt med hållbarhet och inkluderat den sociala dimensionen. Förhållandet mellan social hållbarhet och täthet har dock blivit ifrågasatt av flertalet forskare, vilka menat att förhållandet är svårtolkat i och med att det innebär en påtaglig vaghet, därför har också beslutsfattare kunnat anpassa begreppet social hållbarhet efter deras intentioner eller de dominerande paradigmen inom samhällsplanering. Därmed bidrar denna uppsats med en djupare förståelse för motsättningarna och dilemman kring social hållbarhet och täthet och hur detta reflekterar samtida trender inom samhällsplaneringen i ’ordinary cities’. En tematisk analys av dokument och intervjuer gjordes för att identifiera hur sociala hållbarhets- och täthetsteman motiveras, och hur relationen dem emellan tagit form. Då privata intressen har stort inflytande inom planering tenderar ekonomiska intressen att forma det vaga begreppet social hållbarhet. I och med det fann vi att sociala hållbarhetsdimensioner som berör attraktivitet prioriteras, medan värden som integration, bostäder åt alla och rättvisa blivit åsidosatt. Våra fynd bidrar till en bredare kunskapsbild genom att koppla ihop social hållbarhet med idén om en bra stad, där samhällsplanering riskerar att låta marknadsintressen definiera sociala värden som ’attraktivitet’ och i slutändan ’säljbarhet’. På så vis har marknaden blivit en indikator på huruvida ett område är socialt hållbart eller inte. Därför är det viktigt att inom samhällsplaneringen definiera social hållbarhet och hur konceptet används.

This thesis applies a historical approach to critical planning research to deepen the understanding of the ways in which the planning process of Stockholm Royal Seaport can be viewed as ideological. The Seaport is understood as a case study, in which sustainability is understood as a bearer of neoliberal ideology and a depoliticised concept. This study concludes more research is needed, and not the least more critical planning research which applies a historical lens to compare this case with other similar seaport projects to broaden the understanding of how planning processes and the ideology within them take shape over time. / Denna uppsats applicerar ett historiskt perspektiv till kritisk urbanforskning i syfte att fördjupa kunskapen om på vilka sätt planeringsprocessen av Norra Djurgårdsstaden kan förstås som ideologisk. Norra Djurgårdsstaden är använd som en fallstudie, där hållbarhet tolkas som en bärare av neoliberal ideologi och därmed ett depolitiserat koncept. Den här studien konstaterar att mer forskning behövs, inte minst kritisk urbanforskning som applicerar en historisk lins för att jämföra denna fallstudie med liknande sjöstäder för att öka förståelsen av hur planeringsprocesser och dess underliggande ideologi tar form över tid.

Due to the textile industry’s polluting impact on aquatic environments the Sweden Textile Water Initiative (STWI) was established. This Sida funded collaboration between SIWI (Stockholm International Water Institute), Swedish fashion brands and their suppliers received international recognition for their success in achieving tangible environmental results after implementing sustainability measures at the suppliers. However, the financing from Sida was only for a limited period of time and the projects lost momentum when the money ran out. Moreover, claims have been made that monetary savings which suppliers made from more efficient resource use has been subject to profit theft from the brands by reducing their order prices. Furthermore, the brands genuine desire to achieve sustainability in the supply chain is questioned by modest supplier nominations. Previous research shows problems in value chain management and how both intentional and unintentional actions affect power dynamics and other factors in the value chain. This research contributes to the sustainable supply chain management (SSCM) literature by including a Swedish partnership perspective. In addition, new research is continuously needed in sustainability and textile value chains as conditions in the industry change rapidly (such as increased environmental awareness, and not least the covid-19 pandemic).  The purpose of this thesis is to answer the research question; "Is there a pattern of economic benefits for sustainability efforts in the textile supply chain being unfairly distributed between stakeholders in international partnerships?" This is achieved by conducting a case study of the Sweden Textile Water Initiative (STWI), including a supplier survey, semi-structured interviews with brands and supplier representatives, as well as a literature study.  The results showed that no coherent definition of "fair" had been established within a STWI context, and although suppliers were the only ones to receive direct financial profits, brands still indicated that this was not necessarily unfair. Furthermore, it was discovered that order quantities had decreased, but that motivations for decrease could be due to a number of reasons; restructuring in business model, changed consumer behavior/demand, and order placement with other suppliers. Regarding the order price, the majority of suppliers considered that these had decreased, while brands unanimously claimed they had increased. Contradictions in the respondents' answers does not necessarily render their experiences untrue, as they rarely have direct financial transactions due to the structure of the value chain. Another result showed that the brands modest number of nominated suppliers was largely due to hesitation from suppliers to join the partnership, as well as brands focusing on strategic placement, and being more oriented towards where the projects will have the largest impact. Finally, the results led to a number of suggestions on how improved partnerships can be achieved.  The plethora of factors that affect the complex structure of the industry also leaves many opportunities to explore cause-effect relationships. Further research needs include mapping market-, upstream- and downstream- pressure on suppliers, definitions of justice and risk responsibility, driving forces leading to relocation of production countries and comparisons of environmental legislation related to textile production. / Till följd av den förorenande miljöpåverkan som textilproduktion har på vattendrag bildades partnerskapet Sweden Textile Water Initiative (STWI). Detta Sida-finansierade samarbete mellan SIWI (Stockholm International Water Institute), svenska modeföretag och deras leverantö rer erhöll internationellt erkännande för sin framgång med att nå konkreta miljöresultat efter implementering av hållbarhetsåtgärder hos leverantörerna. Finansieringen från Sida pågick dock endast under en begränsad tidsperiod och projekten förlorade momentum när pengarna tog slut. Dessutom har påståenden gjorts om att de monetära besparingar som leverantörer gjort genom effektivare resursanvändning har hamnat hos modeföretagen genom sänkta orderpriser. Vidare ifrågasätts modeföretagen genuina vilja att uppnå hållbarhet i leverantörskedjan av sparsamma leverantörsnomineringar till partnerskapet, då det indikerar vilja att vara delaktiga, utan transparens kring den egna värdekedjan. Tidigare forskning visar på problematik i värdekedjeledning samt hur både avsiktliga och oavsiktliga handlingar påverkar maktdynamik och andra faktorer i värdekedjan. Detta arbete avser att bidra till den större SSCM-litteraturen med ett partneskapsperspektiv mellan aktörerna i värdekejdan istället för topstyrt från varumärken. Dessutom behövs kontinuerligt ny intersektionell forskning inom textil värdekedjor eftersom förhållandena i branschen ändras snabbt (såsom ökad miljömedvetenhet och inte minst covid-19-pandemin).  Syftet med detta examensarbete är att besvara forskningsfrågan; “Finns det ett mönster av att ekonomiska vinster från hållbarhets-insatser i textil värdekedjan fördelas på ett orättvist sätt mellan intressenter i internationella partnerskap?”. Detta görs genom att utföra en fallstudie av Sweden Textile Water Initiative (STWI), inkluderande enkät till leverantörer, semi-strukturerade intervjuer med mode- företag och leverantörs representanter samt en litteraturstudie.  Resultaten påvisade att det saknades en gemensamt definierad tolkning av “orättvist” inom STWI och trots att leverantörer var de enda som erhöll direkt ekonomisk vinst indikerade ändå modeföretag att detta inte nödvändigtvis var orättvist. Vidare upptäcktes att orderkvantiteter hade minskat men att detta kunde bero på ett antal anledningar; omstrukturering i affärsmodell, förändrat konsumentbeteende/efterfrågan och orderplacering hos andra leverantörer, medan genomförande av STWI inte ansågs vara en betydande anledning. Gällande orderpris så ansåg majoriteten av leverantörer att dessa hade sjunkit medan modeföretag enhälligt hävdade att de hade ökat. Att det finns motsättningar i svaren betyder inte nödvändigtvis att deras erfarenheter är osanna, eftersom dessa aktörer sällan har direkta ekonomiska transaktioner till följd av värdekedjans struktur. Ett annat resultat visade att modeföretags låga antal nominerade leverantörer till stor del berodde på tveksamhet från leverantörer att medverka i partnerskapet samt att fokusering på leverantörer där åtgärder skulle ge störst nytta. Slutligen ledde resultaten till ett antal förslag på hur förbättrade partnerskap kan uppnås.  Överflödet av faktorer som påverkar den komplexa strukturen i textilindustrin lämnar många möjligheter att utforska orsakssamband. Ytterligare forskningsbehov inkluderar kartläggning av marknad-, uppströms- och nedströms tryck på leverantörer, definitioner av rättvisa och riskansvar, drivkrafter som leder till omlokalisering av produktionsländer och jämförelser av miljölagstiftning relaterad till textilproduktion.

Idag står transportsektorn för cirka 30 % av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Elbilen ses som en hållbar lösning då den skulle minska utsläppen från Sveriges transportsektor. Hållbarhet handlar dock inte bara om koldioxidutsläpp. Syftet med projektet är därför att ge en kritisk bild av ett framtida elektrifierat samhälle med fokus på elbilen. Arbetet syftar också till att undersöka vad som krävs för att elektrifiera den svenska personbilsflottan och om detta skulle leda till ett mer hållbart samhälle. De metoder som använts är litteraturstudie, workshop och en modifierad version av två befintliga Backcasting-metoder. De huvudsakliga resultaten är att elektrifiering av personbilsflottan i Sverige, utan vidare åtgärder, leder till att koldioxidutsläppen minskar. Elbilen är också avgasfri vilket gör att även partiklar och skadliga ämnen från avgaserna minskar. Dock finns en risk att problem som giftutsläpp samt dåliga arbetsvillkor vid framtagning av råvaror till elbilsbatterier förvärras när efterfrågan på råvarorna ökar. För de problem och aspekter som inte blir bättre har redan ett antal åtgärder börjat vidtas för att göra personbilsflottan mer hållbar. Dock är det svårt att säga hur stor inverkan åtgärderna har på problemen och fler åtgärder behöver vidtas för att hela produktionskedjan ska bli hållbar. Slutsatsen som dras i arbetet är att elbilen i sig inte leder till ett hållbart samhälle men att om en kombination av fler åtgärder vidtas finns potential att elbilen kan bidra till ett mer hållbart samhälle. / Today, the transport sector accounts for approximately 30 % of Sweden's total CO2-emissions. The battery electric vehicle is seen as a sustainable solution as it would reduce emissions from Sweden’s transport sector. However, sustainability is not just about CO2-emissions. The aim of the project is therefore to give a critical picture of a future electrified society with focus on the battery electric vehicle. The work also aims to investigate what is required to electrify the Swedish passenger car fleet and whether this would lead to a more sustainable society. The methods used in the report are literature study, workshop and a modified version of two existing Backcasting methods. The main results are that electrification of the passenger car fleet in Sweden, without further action, leads to a reduction in CO2-emissions. The battery electric vehicle is also exhaust-free, which means that particles and harmful substances from the exhaust gases are also reduced. However, there is a risk that problems such as toxic emissions and poor working conditions in the production of raw materials for electric vehicle batteries will worsen as demand for raw materials increases.  For the problems and aspects that are not getting better, a number of measures have already begun to be taken to make the passenger car fleet more sustainable. However, it is difficult to say how much impact the measures have on the problems and more measures need to be taken to make the entire production chain sustainable. The conclusion drawn from the work is that the battery electric vehicle itself does not lead to a sustainable society, but if measures are taken, there is the potential that the battery electric vehicle can contribute to a more sustainable society.

Bakgrund och problemdiskussion: Den offentliga upphandlingen kan med väl genomtänkta krav på varor och tjänster bli en stark drivkraft och en föregångare för hållbar utveckling. Trots en svag och oklar lagstiftning inom området finns det idag stora möjligheter att ställa krav både på socialt ansvarstagande och miljöhänsyn i samband med offentliga upphandlingar. Syfte: Syftet är att undersöka hur Värnamo kommun gör för att inkludera hållbarhet med inriktning på miljö i sina avtal med utvalda livsmedelsleverantörer. Vidare undersöks hur Värnamo kommun säkerställer att upphandlade varor och tjänster lever upp till avtalad kvalitet samt hur det faktiska tillvägagångssättet stämmer överens med den teori som finns. Metod: Uppsatsen är av kvalitativ art och har utförts genom en fallstudie. Utgångspunkten är ett positivistiskt synsätt och uppsatsen använder sig av ett deduktivt angreppssätt. Slutsats: I Värnamo kommun finns det en tillsatt kompetensgrupp som arbetar enbart med upphandling av livsmedel, denna grupp har kunskap och kännedom om hur marknaden och upphandlingsprocessen ser ut. Vid upphandling läggs i princip allt fokus kring avtalet, både när det gäller vilka krav som ställs och vad som ska följas upp. Trots att det inte är enkelt för offentliga verksamheter att göra inköp och kvalitetssäkringar enligt teorin finns det delar av teorin som redan idag uppfylls och det finns också en bas för vidare utveckling. Kvalitetssäkring sker i störst utsträckning innan avtalet signeras, vilket ur en tidsaspekt är en liten del av processen. Enligt teorin skall kvalitetssäkring ske kontinuerligt flera gånger per år. Det blir tydligt att teorin lämpar sig bättre för privat sektor eftersom det inom den offentliga sektorn finns mindre incitament för att hjälpas åt att utvecklas då nästa upphandling kan innebära att samarbetet ha nått vägs ände. / Background: Public procurement can with well thought through demands on goods and services become a strong driving force for sustainable development. Even with a weak and uncertain legislation within the field there are grand opportunities to demand both social responsibility and environmental accountability in public procurement. Purpose: The purpose of this study is to examine how Värnamo municipality do to include sustainability with focus on the environment in their agreements with chosen grocery suppliers. Further it is investigated how Värnamo municipality make sure their procured goods and services are to terms with agreed standard, and if the actual approach is in line with theory on the subject. Method: The essay is of qualitative nature and has been performed in the way of a case study. The standpoint of the essay is a positivistic point of view and is performed with a deductive approach. Conclusion: In Värnamo municipality there is an appointed group with special competence that is working solely with the procurement of groceries, this group have knowledge about how the market and the procurement process works. In the time of procurement nearly all the focus is in the documented agreements, both regarding demands put and what is to be followed up. Even though it is not simple for a government controlled business to make procurements and quality assurances according to theory there are parts of theory that today are fulfilled and there is a foundation for further development. Quality assurance is by the most part done before the agreement is signed, which compared to the entire process is a small portion. According to theory quality assurance should happen multiple times yearly. It is apparent that theory is better suited for the private sector since in the public sector there are fewer incentives to help the other party improve where the next procurement can mean the cooperation has come to an end.

FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) publicerade i Augusti 2021 en rapport som har uppmärksammats som en “kod röd” för mänskligheten i kampen mot klimatförändringar. Tidigare forskning visar att klimat- och miljöevent kan ge en avvikelseavkastning för hållbara investeringar. Dock saknas en liknande studie på den svenska aktiemarknaden och vi undersöker i denna studie om publiceringen av IPCC-rapporten 2021 hade en påverkan på avkastningen på Stockholmsbörsen. Vi genomför en eventstudie för att se marknadsreaktionerna för hela börsen, samt för aktier med höga respektive låga ENV-score (miljöbetyg). Inga signifikanta resultat kunde observeras och tolkningen görs att den svenska aktiemarknaden inte reagerade på publiceringen av IPCC-rapporten. / The United Nations Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) released a report on climate change in August of 2021. The report has been seen as a "code red" for humanity's fight against climate change. Previous research shows that climate and environmental events can result in abnormal stock returns for sustainable investments. However, a similar study is missing for the Swedish market and in this study we investigate if the publication of the report from IPCC 2021 had an impact on the return on the Stockholm Stock Exchange. We conduct an event study to see the stock market reactions for the entire stock exchange, as well as for sustainable and less sustainable stocks. No significant results could be observed and we therefore conclude that the Swedish stock market did not react to the release of the IPCC report.