Flextid är väl implementerat i många organisationskulturer. I studien studeras hur flextid, som en institution, påverkar legitimiteten för en organisation med utgångspunkt i en institutionell teoretisk referensram. Institutionell teori beskriver hur regler, normer och värdering utgör påtryckningar på organisationers handlingar. En kvalitativ fallstudie med intervjustudie och dokumentstudie har genomförts för att skapa en förståelse för flextidens påverkan till legitimitet för organisationen. Slutsatsen visar att det finns en stark normativ källa till legitimitet vid tillämpning av flextid. Den grad av legitimitet flextid ger beror på vem eller vilka grupper, i eller utanför, organisationen som värderar. / Flextime is well implemented in many organizational cultures . In the study investigates how flexible hours, as an institution , affect the legitimacy of an organization based on an institutional theoretical framework. Institutional theory describes how the rules, standards and norms pressure on organizations' actions. The study is a qualitative case study with interview and document study to create an understanding of flextimes' future impact of legitimacy for the organization. The conclusion shows that there is a strong normative source of legitimacy as a result of flextime . The level of legitimacy flextime gives depends on who or what groups, inside or outside the organization that assesses.

Den svenska idrottsrörelsen är en stor del av samhället med långa anor som en ideell institution med traditionellt betingade uppdrag härrörande till fostran för ungdomen i såväl tävling som demokrati och föreningsliv. Samtidigt, som en del av samhället, är idrottsrörelsen utsatt för förändringsprocesser drivna av samhället, exempelvis professionalisering och individualisering, som kan försvåra ledarskapet och uppdraget inom rörelsen. En strategi för att motverka eller hantera dessa effekter är utbildning och ledarskap. Denna studie belyste åtta nationella idrottsförbunds, fyra individuellt inriktade idrotter och fyra lagidrotter, grundläggande tränarutbildningar med särskilt fokus på innehåll, struktur, upplägg och mål med utbildningen relaterat till ledarskap. Särskilt fokus lades på innehåll, säkerställande av inlärning samt syn på och utmaningar med ledarskap som de olika förbunden tog upp. Detta analyserades sedan med hjälp av institutionell teori. Genom semistrukturerade intervjuer och en dokumentanalys konstaterades att innehållet på utbildningar inte varierade nämnvärt mellan olika förbund och att fördelningen mellan idrottsspecifika kunskaper och mer generella ämnen numera är relativt lika. Dessutom var strukturerna på utbildningarna och förmedlingsmetoderna även det liknande mellan idrotterna. En tydlig förändring i utbildningarna under senare år belystes från informanternas sida, med ett tydligare fokus på ledarskap. Detta ökade fokus härrörde både från det organisatoriska fältet, dess uppdrag, och dess aktörer men även från förbunden själva. Detta relaterades sedan till olika utmaningar som idrotten ställts inför såsom ökade krav på resultat, utbildade tränare och en mer professionellt inriktad verksamhet och problematik relaterad till att behålla individer inom idrotten men även till att det ideella ledarskapet blivit mer ifrågasatt. Samtidigt identifierades en förändring i själva tränarna, med en annan typ av ledarskap och ett generationsskifte inom idrotten som kan komma att påverka ledarskapet inom idrotten. Idrottsrörelsen står inför många utmaningar och har börjat förändra sina utbildningssystem därefter.

Syfte: Syftet med denna forskningsstudie är att förklara om företag som är noterade på Stockholmsbörsen bidrar till nedskrivning av goodwill. Detta kommer att försöka förklaras utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Teoretisk referensram: Forskningsstudien utgås utifrån agentteorin, positiva redovisnings teorin och den institutionella teorin. Utifrån de valda teorierna formas hypoteser utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Metod: Forskningsstudiens är en dokumentstudie som har utgångspunkt som tillämpar en deduktiv ansats. Vidare har forskningsstudie tillämpat en kvantitativ ansats och hämtar insamlad data utifrån företag på Stockholmsbörsen.Analys: Forskningsstudiens analys använder sig av statistiska tabeller för att analysera företagens insamlade data. Här används Pearsons bivariata korrelationstest och multipla regressionsanalyser för att hitta samband mellan beroenda och oberoende variabler.Slutsats: Forskningsstudiens slutsats visar att ett fåtal hypoteser uppnår signifikantnivå. Härigenom förkastas inte hypoteserna eftersom att helheten för modellerna inte är signifikanta går det inte att dra några slutsatser gällande hur de valda faktorerna har sin påverkan kring nedskrivning av goodwill.

<p>Hållbar utveckling har i dagens samhälle blivit ett etablerat begrepp. Både politikerna och allmänheten arbetar aktivt för att uppnå hållbar utveckling i världen.</p><p>I och med att samhällets intresse för en hållbar samhällsutveckling ökar har det lett till att företagen mer och mer börjat engagera sig för en hållbar verksamhetsutveckling där man försöker ta ett socialt ansvar. Intressenterna till företagen kräver att företagen redovisar mer relevant information när det gäller hållbar affärsutveckling. Denna typ av redovisning kallas för hållbarhetsredovisning.</p><p>Hållbarhetsredovisning är av ett globalt intresse men vi har valt att avgränsa studien till att utifrån den institutionella teorin belysa vad som påverkar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen i Sverige.</p><p>Denna studie visar att de tre pelarna reglerande, kognitiva och normativa i den institutionella teorin gemensamt bidrar till utvecklingen av hållbarhetsredovisningen. Detta kan vi se genom att det har uppstått regelverk, riktlinjer som har påskyndat och påverkat våra värderingar, normer angående hållbarhet och hållbarhetsredovisningar.</p><p>Det finns ett flertal riktlinjer, lagar, rekommendationer och förslag angående hållbarhetsredovisningar som olika organisationer har utvecklat. De riktlinjer som finns beträffande hållbarhetsredovisningar som har upprättats utav olika organisationer är bland annat GRI: s riktlinjer, DJSI, ISO 14001, EMAS och SA 8000.</p><p>I Sveriges rikes lag finns det reglerat i miljöbalken vilka regler som gäller angående vår miljö. I FAR: s samlingsvolym finner man lagar och rekommendationer om hur hållbarhetsredovisningar ska utföras och granskas.</p><p>I årsredovisningslagens sjätte kapitel framkommer det vilka upplysningar om hållbarhet som ett företag bör lämna i förvaltningsberättelsen.</p><p>Hållbarhetsredovisningen är ett sätt för företag att legitimera sin verksamhet. Företagen kan på så sätt förbättra trovärdigheten genom att framföra detta i rapporter till intressenterna om hur de agerar i ekonomiska-, sociala- och miljömässigafrågor. En faktor som driver på denna utveckling är att intressenterna kräver information utöver den finansiella redovisningen.</p>

Hållbar utveckling har i dagens samhälle blivit ett etablerat begrepp. Både politikerna och allmänheten arbetar aktivt för att uppnå hållbar utveckling i världen. I och med att samhällets intresse för en hållbar samhällsutveckling ökar har det lett till att företagen mer och mer börjat engagera sig för en hållbar verksamhetsutveckling där man försöker ta ett socialt ansvar. Intressenterna till företagen kräver att företagen redovisar mer relevant information när det gäller hållbar affärsutveckling. Denna typ av redovisning kallas för hållbarhetsredovisning. Hållbarhetsredovisning är av ett globalt intresse men vi har valt att avgränsa studien till att utifrån den institutionella teorin belysa vad som påverkar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen i Sverige. Denna studie visar att de tre pelarna reglerande, kognitiva och normativa i den institutionella teorin gemensamt bidrar till utvecklingen av hållbarhetsredovisningen. Detta kan vi se genom att det har uppstått regelverk, riktlinjer som har påskyndat och påverkat våra värderingar, normer angående hållbarhet och hållbarhetsredovisningar. Det finns ett flertal riktlinjer, lagar, rekommendationer och förslag angående hållbarhetsredovisningar som olika organisationer har utvecklat. De riktlinjer som finns beträffande hållbarhetsredovisningar som har upprättats utav olika organisationer är bland annat GRI: s riktlinjer, DJSI, ISO 14001, EMAS och SA 8000. I Sveriges rikes lag finns det reglerat i miljöbalken vilka regler som gäller angående vår miljö. I FAR: s samlingsvolym finner man lagar och rekommendationer om hur hållbarhetsredovisningar ska utföras och granskas. I årsredovisningslagens sjätte kapitel framkommer det vilka upplysningar om hållbarhet som ett företag bör lämna i förvaltningsberättelsen. Hållbarhetsredovisningen är ett sätt för företag att legitimera sin verksamhet. Företagen kan på så sätt förbättra trovärdigheten genom att framföra detta i rapporter till intressenterna om hur de agerar i ekonomiska-, sociala- och miljömässigafrågor. En faktor som driver på denna utveckling är att intressenterna kräver information utöver den finansiella redovisningen.

Det här är en kvalitativ studie av förvaltningsfastighetsföretag i Sverige som vid årsskiftet 2013/2014 ska börja redovisa enligt det principbaserade regelverket K3. Det nya regelverket innebär att fastighetsföretagen ska genomföra komponentavskrivning på betydande och väsentliga delar av fastigheterna, men det är delvis upp till företagen och branschorganisationerna att själva bestämma vilka dessa delar är. Därför har vi i denna studie undersökt hur praxis inom redovisning skapas, med den institutionella teorin och tidigare studier i svensk redovisningspraxis som analysverktyg. Vi har undersökt vilka aktörer som existerar, och som tycks verka som institutioner och därigenom påverkar branschpraxis för redovisning bland förvaltningsfastighetsföretag. Det som konstaterats är att revisorer och nätverkande bland ekonomicheferna på företagen har stor betydelse för hur praxis kommer till. Det finns även indikationer på att det finns individuellt inflytande på hur redovisningspraxis skapas i fastighetsbranschen.

CSR är ett koncept som allt fler företag tar till sig, trots att det i grund och botten bygger på frivillighet. Ofta förklaras detta med att trycket från externa intressenter och den institutionella omgivningen i någon mån kräver att företag visar ansvar gentemot omvärlden. Många företag väljer idag att rapportera sitt arbete relaterat till CSR i en hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) publicerar ramverk för dessa redovisningars utseende. Denna studie syftar till att med hjälp av hållbarhetsredovisningar i enlighet med GRI-ramverket göra en branschjämförelse med avseende på rapportering av CSR. Resultatet visar att skillnader existerar mellan branscher, både vad gäller omfattning och inriktning. Tydligast ses en trend som gör gällande att finansbranschen rapporterar i mindre utsträckning än många andra branscher. Likaså är det finansbranschen som visar det mest utpräglade fokuset på vissa delar av sin rapportering. I det stora hela antyder resultatet att branschtillhörighet är en faktor som påverkar företags rapportering av CSR.

Dagens litteratur som rör hälsofrämjande arbete strålar idag av en positiv aura. Vi har genomvår utbildning läst mycket litteratur inom detta ämne och ställde oss till sist undrande om hälsofrämjande arbete verkligen är så bra som litteraturen beskriver. Vi var av uppfattningen att organisationer inte alltid inför hälsofrämjande arbete med, (eller enbart med) lönsamhets- eller hälsomotiv, vilket är det intrycket vi har fått från litteraturen angående hälsofrämjande arbete. Därför valde vi att vår kandidatuppsats skulle handla om motiven bakom hälsofrämjande arbete, eftersom vi ville ha en mer nyanserad bild som ser mer kritiskt på vinsterna och motiven bakom hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen är att genom ett kritisk synsätt få en djupare förståelse för hälsofrämjande arbete, bortom den förskönade bilden som visas i litteratur och media. Vi vill på detta vis undersöka vilka motiven bakom organisationers införande av hälsofrämjande arbete är och om eller hur motiven påverkar effekterna av hälsofrämjande arbete. Vi har gjort detta genom en enkätundersökning samt litteratur kring hälsofrämjande arbete och institutionell teori. Vi skickade ut en internetbaserad enkät till 188 organisationer i Stockholm varav 33 svarade, vilket var en förväntad siffra då vi vet vilket gensvar denna sorts enkäter brukar få hos organisationer. Enkäten handlar om organisationernas hälsofrämjande arbete och organisationernas omgivning. Det var viktigt för oss att använda en kvantitativ metod då vi ville ha flera organisationers åsikter och vanor för att få nyanserade svar och kunna analysera deras likheter och olikheter. Vårt teorikapitel är uppdelat i två huvudsakliga ämnesområden; hälsofrämjande arbete och institutionalism. Vi anser att institutionalism kan vara en anledning till varför organisationer använder sig av hälsofrämjande arbete. Vi har även redovisat för exempelvis lagar och regler angående hälsofrämjande arbete. I analys- och empirikapitlet så analyserar vi varför organisationer använder sig av hälsofrämjande åtgärder och redovisar resultatet av vår enkätundersökning. Vi går här igenom flera olika motiv, men ägnar den största delen till institutionalismen. Vi diskuterar då t.ex. hur stor del av vårt samhälle som hälsofrämjande åtgärder är och om de kan ses som ett institutionellt krav. Resultatet vi har kommit fram till genom vår uppsats är att det finns en mängd olika motiv bakom införandet av hälsofrämjande arbete och att motiven bakom införandet av hälsofrämjande arbete även påverkar effekten av de hälsofrämjande åtgärderna på arbetsplatserna. Vi har även kommit fram till att begreppet hälsofrämjande arbete är väldigt institutionaliserat, vilket även är ett av motiven som vi anser ligger bakom införandet av hälsofrämjande arbete i organisationerna. Vi anser att organisationerna ska behandla de hälsofrämjande åtgärderna som en vanlig ekonomisk satsning för att nå upp till de hälsofrämjande åtgärdernas maximala effekt, vilket de inte gör när de införs av andra motiv då vi märkt att de ofta inte mäter resultaten av åtgärderna då, vilket är viktigt för utvecklingen av hälsoarbetet.

Syfte Syftet med studien är att beskriva och förklara hur redovisningspraxis utformas från en föreslagen redovisningsstandard.  Problem Hur utformas redovisningspraxis kring den föreslagna leasingstandarden ED/2013/6 inom Scaniakoncernen?  Metodologi Denna studie är baserad på kvalitativ metod. En etnografisk studie har genomförts, vilket inkluderar intervjuer och observationer.  Teoretisk referensram I denna studie används förändringsteorier, vilket innebär Burns institutionella teori tillsammans med teorier om maktbaser och motiv för att kunna studera förändringen som en process.  Slutsats Redovisningspraxis utformades av Scanias redovisningsspecialist med influenser av deras rapporteringsansvarige och investeringsansvarige. Detta kunde genomföras i och med redovisningsspecialistens tidigare profession och hans nuvarande position inom Scania. Motiven som drev redovisningsspecialistens påverkan på redovisningspraxis var främst de politiska motiven av vad revisorerna skulle godkänna.

In 1817 the then fourteen-year old bank - Malmö diskont - was subjected to a bank run and the bank closed. At the time, Malmö diskont was one of three privately owned commercial banks. All three had to close as bank runs occurred on the other two banks as well. Thus, these banks, with their roots in the 18th century disappeared with noticeable economic repercussions. Although Sweden had a large non-bank credit market, consisting of merchants and private bankers, it took a long time to restore confidence in privately owned commercial banks. The purpose of this Ph.D. thesis - Malmö diskont, an institutional analysis of a banking crisis - is to increase the knowledge about the banking crisis in Sweden in 1817. The research question is: “Why did Malmö diskont go under?” Institutional theory has been used as a tool to arrive at the answer. The basic assumption is that institutions both set the limits for individuals‟ actions and sometimes direct them towards actions. The results have been arrived at by mapping the existing institutional framework and analyze how it interacted with the Malmö diskont management. The conclusion is that the banking crisis evolved in two stages. The first stage was that the financial position of Malmö diskont became untenable in the interaction between institutions and actors. The thesis describes how the crisis developed. Malmö diskont was beyond hope of survival in 1817. It was not only a matter of a liquidity squeeze. New equity and a bail-out were needed for survival, as well as a restructuring of the institutional structure for survival. The second stage occurred when the financial position became clear for the government. The same support procedure was initially followed as in earlier liquidity crises for the discount banks. However, the institutional framework was over-ridden by an actor - the government, led by the crown prince – who did not pursue the rescue operation with the same determination as in earlier crises and Malmö diskont was allowed to fall. / QC 20110927